Stadsanalys 3B – Sweco - Projekt 3B

STADSANALYS 3B 

2011-12-01

Uppdragsledning: Sweco Planering och urban 

design, Stockholm 

Peter Lindroos 

Fotografier: Björn Ekelund, 

Camilla Goliath, 

Nisse Örnberg, 

där ej annat anges 

Kartor och figurer: Sweco Planering och urban 

design, Stockholm 

där ej annat anges 

Kartor: Sweco Planering och urban 

design på underlag från 

Västerås Stad 

Tabeller och diagram: Se källa vid respektive 

figur 

Besöksadress: Stadshusentrén, Fiskartorget, 

Västerås 

Postadress: Stadshuset 

721 87 Västerås 

Internet: www.vasteras.se 

3B 

2 Kompetensteam 3B - Stadsanalys, 2011-12-01

Innehållsförteckning 

introduktion 4 

stadsrumsanalys 5 

Metod 7 

Stadsdelens siluett 9 

Barriärer och rum 11 

Stråk och rumskaraktär 13 

Orienterbarhet 15 

Funktioner och distrikt 17 

Offentliga rum 19 

integrationsanalys 21 

Metod 23 

Tillgänglighet 25 

Orienterbarhet till stationen 27 

intervjuundersökning 29 

Metod 31 

Stationen 33 

Skatteskrapan 37 

Sigurdsgatan 41 

Reningsverket 45 

Kompetensteam 3B - Stadsanalys, 2011-12-01 

3

INTRODUKTION 

3B är ett stadsbyggnadsprojekt med syfte att utveckla stationsområdet. Utvecklingen av 

området ska göras med Västerås stads vision ”Västerås 2026” och hållbarhetsmål som 

ledstjärnor. Målet är att få ett område utan barriärer, att koppla ihop city med Mälaren och 

göra stationsområdet händelserikt och tryggt. 

Projektområde 

Området som ingår i projektet är: Från Hamngatan till Pilgatan och från Södra Ringvägen till 

Kungsängsgatan (inklusive silon och reningsverket). Projektområdet visas som den heldragna 

linjen i figur 1. 

Läsanvisning 

Denna stadsanalys består av tre delar som ska ligga till grund för fortsatt gestaltningsarbete 

som del av uppdraget 3B. De tre delarna är stadsrumsanalys, integrationsanalys samt 

intervjuundersökning. Samtliga dessa föregås av respektive metodavsnitt för att förtydliga 

tillvägagångssättet. 

Medverkande 

Denna stadsanalys har genomförts av Sweco Architects i Stockholm och Västerås genom 

Peter Lindroos, Camilla Goliath, Björn Ekelund och Nisse Örnberg samt av Tobias Nordström 

på Spacescape. Stadsanalysen är även genomförd tillsammans med de personer som vänligen 

ställt upp och svarat på intervjuundersökningen, tack till er för värdefull information. 


stadsrums 

analys 


5

Figur 1. Plan- och analysområdets avgränsning, samt elevationsriktningar. 

B 

6 Kompetensteam 3B - Stadsanalys, 2011-12-01 

A 

A 

B 

Plangräns 

Analysområde 

Elevationsriktning

METOD 

Metoden för stadsrumsanalysen är i första hand baserad på upplevelsevärden, såsom ljud, 

synintryck, taktilitet, trygghet, orienterbarhet, skala, tillgänglighet, orienterbarhet etc. 

Analysen är både kvalitativ och kvantitativ. De kvalitativa inslagen kommer av upplevelsen i 

samband med platsbesök. De kvantitativa inslagen återfinns i beräkningar av ytor, fasader, 

entréer, sträckor för stråk etc. Både de kvalitativa och kvantitativa analyserna har sin utgångspunkt 

i metoder utvecklade av Jan Gehl och Kevin Lynch. 

Platsbesöket skedde den 8 november 2011 mellan kl 9 och 14. Detta har påverkat de upplevelser 

som ligger till grund för denna analys. 

Analysområde 

Området som ingår i stadsrumsanalysen är något större än projektområdet för 3B. Analysområdet 

visas som den streckade gränsen i figur 1. 

Avgränsning 

Funktionsbeskrivningar (skola, bostad, industri, kontor, handel, etc.) ingår inte i denna analys. 

Detsamma gäller byggnaders tillkomstår, kulturvärde, byggnadsmaterial och omvandlingspotential. 


Metod 

7

Figur 2. Elevationer och diagram för byggnadshöjd och rumsbildning. 

Elevation A-A 

Elevation B-B 


STADSDELENS SILUETT 

Sett från Mälaren 

Västerås stad har en siluett som inte bara är varierad utan också kulturhistoriskt specifik. Det 

märks särskilt när man ser staden från sydväst. Där finns en unik karaktär och tydlig spårbarhet 

till det betydelsefulla samspelet mellan stad och industri som länge varit rådande. 

Siluetten domineras av flera av stadens höga och historiskt intressanta byggnader; ASEAtornet, 

silobyggnaderna, Ångkraftverket etc. Till detta har även nyare byggnader anslutit i 

form av Skrapan, Punkt och Aros kongress. Tillsammans har de skapat en unik Västeråssiluett 

där samspelet mellan industri- och tjänstesektor framgår tydligt. 

Stadens industriella kopplingen är också synlig i relationen mellan höga och låga volymer. 

Som exempel framgår ASEA-tornet i elevation A-A vilket blir en historisk datering bakåt i 

tiden. Dess moderna motsvarighet återfinns i form av Lantmännens silobyggnader som förvisso 

är högre men ändå har liknande dignitet. Mellan dessa högresta byggnader skapas ett 

storskaligt rum över ringleden och spårområdet. Även detta kan sägas ha en industrihistorisk 

anknytning där behovet har funnits, och finns, för tunga leveranser både på järnväg och väg 

samt snabba/gena transportleder. Detta förstärks ytterligare av hamninloppet mellan Östra 

hamnen och Lillåudden. 

Sett från centrala Västerås 

Även siluetten sett från centrala Västerås är unik i det att den är så pass varierad i höjd. Här 

dominerar fortfarande den kompakta och höga volymen av silobyggnaderna i mitten av 

elevationen. Här syns också Skatteskrapans två torn som markörer för det nya området med 

ett formspråk som känns igen i stadens unika siluett. Dessa torn syns i den högra delen av 

elevationen tillsammans med ny bebyggelse i Östra hamnen. I den vänstra delen av elevationen 

är det dock återigen ett storskaligt rum som kommer av avståndet mellan betongfabriken 

och de för närvarande oanvända lokalerna längst norrut i planområdet, nära Björnövägen. 

Tillsammans med lokalerna för Friskis & Svettis bildar de en gräns för stadsdelens siluett 

norrut sett från centrala Västerås. 

Mellan dessa mer frekvent återkommande storskaliga volymerna framträder en mer varierad 

och anpassad siluett. Vi ser mer av stadens karaktär än industrins där rumsbildningarna är 

mindre och fler. Det ger nästan en känsla av att stadens karaktär har vuxit österut medan 

industrin snarare har varit mer beroende av en expansionsriktning i nord-sydlig riktning, även 

om både industri och stad är märkbart integrerade med varandra i denna elevation. 

Stadsdelens siluett 

Spårområdet sett söderut mot Mälaren får planområdets unika siluett att framträda. 

Lillåudden är karaktäristisk i sin siluett sedd från centrala Västerås. 


9

Figur 3. Ytor för barriärer och rum som utgör gränser och skiljelinjer mellan centrala 

Västerås och programområdet, samt inom området. 


Barriärer 

Gränser 

Storskaliga rum 

Rum längs stråk

BARRIÄRER OCH RUM 

Fysiska barriärer 

Inom analysområdet finns flera fysiska attribut som utgör barriärer mellan centrala Västerås 

och/inom planområdet. Den första och tydligaste är järnvägen. För att korsa järnvägen finns i 

dagsläget tre alternativ; under spåren i de norra eller södra delarna samt över spåren genom 

stationsbyggnaden. Det finns ytterligare en övergång som dock inte är planskild. Den ligger 

i det norra perrongslutet. Denna har bommar men är ändå inte tillgänglig p.g.a avspärrning 

från såväl norr som söder. Av dessa passager framträder underfarten längs Hamngatan som 

den smidigaste samtidigt som gången genom stationen möjligen är den mest använda. 

Den andra barriären går inom planområdet, längs Verksgatan, med början från reningsverket 

och vidare hela vägen till de nybyggda bostadsområdena söderut. Barriären i form av en 

slänt och ett stängsel är här markerad i huvudsak på den östra sidan, längs reningsverket. 

Denna barriär fortsätter vidare förbi marinan. Det är först därefter som man upplever att det 

finns möjlighet att röra sig söderut. 

Icke fysiska barriärer 

Ytterligare en barriär skapas genom att stadsfronten, silobyggnaderna och de andra industriernat 

tillsammans skapar ett mellanrum som i sig är en barriär. Detta tomrum skapar ett 

synligt avstånd som förstärker sträckan och riskerar att ge bilden av ett längre fysiskt avstånd 

än vad faktiskt är fallet. Genom att det synliga avståndet framträder så tydligt blir också det 

symboliska avståndet mellan centrala Västerås och industristaden Västerås större än vad det i 

själva verket behöver vara. 

Ytterligare mindre icke fysiska barriärer - som inte är markerade på kartan men ändå är 

märkbara - är ytan mellan silobyggnaden och vattnet, det som idag är en visuell koppling 

mellan Kungsängsgatan och Verksgatan. Dessutom bör även vattnet här anges som ett hinder 

för att röra sig mellan de olika delarna av planområdet. Likväl som vattnet är en tillgång utgör 

det också ett problem i strävan efter att bygga bort barriärer. 

Storlek på rum 

I analysen av barriärer har även upplevelsen av rumsstorlekar studerats. Det som framträder i 

en sådan analys är att de västra kvarteren av planområdet präglas av ett fåtal storskaliga men 

inte alltid tydliga rumskaraktärer. Det gäller särskilt de stora tomrummen där verksamheter 

och övergivna platser samverkar med relativt låg bebyggelse. I de östra kvarteren inom planområdet 

finns en mer skiftande storlek och avgränsning av rum. Verksgatan är exempelvis väl 

avgränsad åt sidorna men har genom dess långa siklinje en utsträckt karaktär. Här förstärker 

det känslan av avstånd till Lillåudden. Om man jämför med promenadstråket längs vattnet 

utanför marinan och Lillåudden, märks att det genom en aktiv gestaltning av parkrummet har 

skapats en mer variationsrik rumsbildning som fortfarande innehåller en tydlig riktning. 

Barriärer och rum 

Verksgatan. Här är först reningsverket och sedan marinan en fysisk barriär österut. 

Tomrummet mellan staden och planområdet är en icke fysisk barriär. 


11

Figur 4. Redovisning av rumskaraktär, starka GC-stråk och antal entréer. 


Stråk 

Fortsättning av stråk 

Slutna fasader/gränser 

Öppna gränser 

Tillgängliga entréer

Stråk och rumskaraktär 

Upplevelsen av de olika stråkens rumskaraktär beror av flera faktorer såsom möblering, 

vegetation, material etc. Men delar av den upplevda känslan av trivsel, trygghet och andra 

positiva kvaliteter i ett stadsrum, kommer av faktorer såsom rummets längd, dess bredd/ 

höjd, om det är ett öppet/slutet eller om det är inbjudande/avvisande. Detta kan analyseras 

genom att kvantifiera andelen slutna respektive öppna avgränsningar av rum längs stråk. 

Tillsammans med att kvantifiera andelen entréer skapas ett bra underlag för att förstå vilka 

stråk och rum som därför kan bidra till ett mer kvalitativt stadsliv och hur det hänger samman 

med idag aktiva stråk. 

RUMSKARAKTÄR UTEFTER STRÅK 

Stråk A - Sträcka 1600 m 

• Entréer: 7 st (0,43 st per 100 m) 

• Slutna fasader: 600 m (37,5 m per 100 m) 

• Genomsiktliga hinder: 230 m (14 m per 100 m) 

Stråk B - Sträcka 900 m 

• Entréer: 0 st 

• Slutna fasader: 60 m (6 m per 100 m) 


Stråk C - Sträcka 560 m 



• Genomsiktliga hinder: 120 m (21,5 m per 100 m) 

Stråk D - Sträcka 1010 m 




Stråk E - Sträcka 490 m 

• Entréer: 0 st 

• Slutna fasader: 0 m 

• Genomsiktliga hinder: 490m (100 m per 100 m) 

Stråk F - Sträcka 970 m 




Det öst-västliga gångstråket i planområdets 

nordöstra del. 

Den nya Tingsrättens norra fasad är sluten mot 

intilliggande huvudsakliga stråk. 

Stråk G - Sträcka 590 m 



• Genomsiktliga hinder: 50 m (8,5 m per 100 m) 

Stråk H - Sträcka 720 m 

• Entréer: 5 st (0.7 st per 100 m) 

• Slutna fasader: 0 m 


De norra delarna av Sigurdsgatans många 

entréer. 

Betongsuggorna vid marinans garagehallar utgör 

en genomsiktlig men ändå tydlig avgränsning. 


13

Figur 5. En samlad bild av områdets orienterbarhet, internt och externt mot övriga delar av centrala 

Västerås. Analysen baseras på noder, målpunkter, landmärken och siktlinjer. 


Landmärke 

Nod 

Målpunkt 

Siktlinje 

Gräns för vattenkontakt

ORIENTERBARHET 

Områdets orienterbarhet är av intresse för att förstå vilka fysiska attribut som kan bidra till 

hur människor väljer att använda det offentliga rummet. Dessa fysiska attribut delas här in i 

kategorierna landmärke, nod, målpunkt och siktlinje. 

Landmärken 

Till landmärken hör de byggnadsverk som av någon anledning skiljer ut sig från sin omgivning 

och som bidrar till igenkänning och riktmärke. I detta fall finns det fem huvudsakliga landmärken 

inom planområdet; Tullmagasinet, de låga kulturbyggnaderna längs Hamngatan, Skatteskrapan, 

punkthusen på Lillåudden samt Silobyggnaden. Ytterligare landmärken som har 

påverkan på planområdet är Ångkraftverket, ASEA-tornet, Bombardier, Skrapan, Domkyrkan 

och Stadshusets klocktorn. 

Noder 

Noder utgör punkter som är viktiga övergångar från ”en plats till en annan”. De kan vara av 

transportteknisk karaktär, men också där olika kulturer möts eller där olika bebyggelsekaraktärer/funktioner 

sammanstrålar. Inom planområdet har fem sådana noder identiferats, samt 

ytterligare en i planområdets direkta närhet. Noderna är stationens norra och södra entré, 

Sigurdsgatans södra ände, knutpunkten mellan betongfabriken och reningsverket samt det 

som kallas för Röda torget. Den sistnämnda noden är av stort intresse eftersom den kopplar 

samman Västerås i ett större regionalt sammanhang samtidigt som det utgör en tydlig gräns 

mellan centrala Västerås och de norra stadsdelarna. Även stationens entréer utgör en nod 

mellan ett lokalt och regionalt sammanhang, liksom det är plats för människor att träffas 

på. Noden vid Sigurdsgatans slut är egentligen en plats mellan olika stadskaraktärer mellan 

vatten och land, mellan det gamla och det nya Västerås. 

Målpunkter 

Målpunkter är platser med ett innehåll som gör att flera uppsöker denna plats. Målpunkter 

är ofta starkt bidragande till hur människor använder staden. I detta fall finns sex stycken 

målpunkter inom planområdet. Dessa har en huvudsaklig fördelning i områdets västra delar, 

och med viss tyngdpunkt på de sydvästra delarna. I analyskartan är dessa punkter båtkajen, 

Elbakajen,Sigurdsgatan 25, Stationen, Sigurdsgatans norra verksamheter och friskvårdsklustret 

i de norra delarna av planområdet omfattandes bl.a. Friskis & Svettis. 

Siktlinjer 

Siktlinjer bidrar till orienterbarheten genom att skapa riktningar för rörelse och synliggörande 

av landmärken och målpunkter. Några särskilt viktiga siktlinjer inom planområdet är åmynningen 

som följer Hamngatans sträckning söderut, utblickarna från stationsområdet, Sigurds- 

Orienterbarhet 

Skatteskrapan, ett landmärke genom dess 

byggnadshöjd och särpräglade arkitektur. 

Östra hamnens kajområde är en attraktiv och 

levande målpunkt, särskilt på sommaren. 

Korsningen Röda torget är att en typisk nod mellan 

flera olika funktioner och stadskaraktärer. 

Den mjuka och luftiga vägen under järnvägen gör 

att siktlinjen längs Hamngatan bevaras. 

gatan och Lantmännen mot Mälaren samt i öst/västlig riktning inom Lillåudden. Flertalet av 

siktlinjerna bidrar i stor utsträckning till en upplevd närheten till Mälaren. Informationen om 

siktlinjerna kan också samläsas med gränsen för var man upplever att gränsen för vattenkontakt 

går inom området. Denna gräns ligger relativt nära kajen inom Östra hamnen och vid 

silobyggnaderna medan Mälaren är mer integrerad i stadsmiljön på Lillåudden. Avseende 

orienterbarheten så är de siktlinjer som har identifierats i huvudsak ett resultat av att skapa 

en koppling mot Mälaren. Endast i liten utsträckning är de samordnade med exempelvis 

målpunkter eller landmärken. 


15

Figur 6. Distrikt (nedan) och fastigheter graderade efter antal olika typfunktioner. 


0-1 

2-5 

Fler än 5 

Distrikt

Funktioner och distrikt 

Analysområdet består till stor del av småindustrier och verksamheter. Men som helhet finns 

även en större blandning av funktioner än vad som anas vid första anblicken. Utöver industrimiljöer 

finns också typfunktioner för utbildning, kontor, dagverksamhet, handel, fritidsaktiviteter, 

institutionsmiljöer etc. Figur 6 visar hur dessa olika typfunktioner är fördelade och 

anger fastigheternas funktionsblandning. Därigenom kan man också studera fastigheternas 

storlek i relation till antalet funktioner. 

FUNKTIONSBLANDNING OCH DISTRIKT 

Mångfald av funktioner 

De områden som har högst grad av funktionsblandning är de fastigheter som ligger närmast 

tågstationen. Detta är rimligt utifrån att stationsnärhetsprincipen i praktiken innebär att 

pendlingsnärhet är en god förutsättning för funktionsblandning. Dessutom visar det också på 

att närheten till staden har viss betydelse för antalet funktioner. 

Den mest påtagliga funktionsblandningen framträder längs Sigurdsgatan. Här finns institutioner, 

skola, fritidsaktiviteter, handel, dagverksamhet etc. Orsaken till denna blandning kan 

vara att rumskaraktären består av många entréer och samtidigt med god tillgång till flexibla 

lokaler med en förmodad väl avvägd hyressättning och dessutom närhet till stationen. Sigurdsgatan 

är i analysen angiven som bestående av tre olika distrikt. Detta visar en potential 

att knyta samman detta redan idag välfungerande stråk. 

Ytterligare ett intressant distrikt finns runt Båtklubbarnas varv, där ett flertal småindustrimiljöer 

och fritidsmiljöer samsas om utrymmet. Det intressanta med detta område är att 

det faktiskt känns oklart vad gäller fastighetsindelningen. Distriktets avgränsning är ett av 

analysområdets starkaste med liknande uppbrutna volymer, småskalighet och spännande 

men emellanåt otydliga rumsbildningar. 

Ensartade funktioner 

Intressant i figur 6 är att en stor del av de nybyggda områdena faktiskt saknar en tydlig 

funktionsblandning, även om det finns enstaka undantag. Undantagen återfinns i de yttersta 

delarna av Östra hamnen där det finns attraktiva restaurangverksamheter och på skolområdet 

längs Lillåudden. Detta är alltså i områden med i jämförelse små fastigheter. 

Även de norra industriverksamheterna såsom betongfabriken och reningsverket är ensamma 

på sina respektive fastigheter vilket kommer av deras specifika funktionsbehov. 

Slutsats 

Slutsatsen är att det i detta planområde inte finns något tydligt samband mellan fastighetsstorlek 

och hur väl funktionsblandningen fungerar. Det verkar inte heller finnas ett uppenbart 

samband mellan grad av funktionsblandning och antaget byggnadsår. 

Funktionsblandning och distrikt för hälsa och motion i planområdets norra del. 

Distrikt med verksamheter för bilvård i planområdets norra del. 


17

Figur 7. Andel offfentliga rum, inklusive specifikation av programmerade ytor 

och parkeringsytor. 


Parkeringsyta 

Offentliga rum, ej programmerade 

Programmerade offentliga rum

OFFENTLIGA RUM 

För att kunna analysera kvaliteten på ett stadsrum är en kvantifiering av privata och offentliga 

ytor användbart. Det kan ge en indikation på om det offentliga rummet känns tillgängligt eller 

otillgängligt utifrån ett upplevt ägandeperspektiv. Detta är inte minst av demokratisk vikt. Det 

är också av vikt för att förstå upplevd trygghet, identitet och tillgänglighet. 

För att ytterligare förstå stadsrummens användande och potential är det möjligt att tillsammans 

med graderingen av privat och offentligt analysera vilka ytor som är programmerade, 

det vill säga ytor med ett innehåll som medvetet har tilförts för att skapa någon form av 

social aktivitet på platsen. Det kan vara butiker och caféer men också båthamnar, kajer, 

idrottsplaner, lekparker etc. Genom att studera båda dessa samtidigt fås en kartering av hur 

och framför allt var det offentliga rummet bidrar till att inspirera eller passivisera ett socialt 

samspel. Det kan vara platser både för att delta eller betrakta. 

I motsats till de programmerade offentliga rummen står parkeringsplatserna. Dessa är funktionsanpassade 

för ett annat syfte än det sociala innehållet. På dessa ytor blir det offentliga 

mer diffust, de utgör en offentlig plats där fotgängaren inte upplevs ha nyttjanderätt. 

programmerade offentliga rum 

Det totala området för analysen är ungefär 815 000 kvadratmeter. Av detta utgör den offentliga 

ytan ungefär 44 % eller cirka 360 000 kvadratmeter. Av dessa är 26 % programmerad 

yta, det vill säga sådan yta med någon form av publikt innehåll. 

Ett område som träder fram som särskilt välfungerande är stadsparken. Där är både graden 

av offentlighet och det programmerade innehållet väl balanserat. Det ger ett socialt innehåll 

som inte minst under sommartid gynnar staden som helhet. Ett annat bra offentligt rum 

är den nygjorda strandpromenaden längs Lillåudden. Stråket har både ett innehåll och ett 

upplevt ägandeskap som gör det kvalitativt. Dessutom ses i figur 7 att strandpromenaden är 

sammankopplad västerut med Östra hamnens trivsamma och välprogrammerade offentliga 

rum. Detta till skillnad mot stråkets fortsättning norrut längs Lillåudden mot det gamla 

Ångkraftverket. Här syns ett glapp i graden av offentlighet som delvis kommer av de bommar 

som har satts upp för att motverka trafik inom marinan. Med enkla medel skulle känslan av 

offentlighet kunna vävas samman med den marina verksamheten på ett spännande sätt, 

något som redan verkar vara i full gång i området närmast Ångkraftverket. 

icke programmerade offentliga rum 

Några av de offentliga rummen är stora och i vissa fall outnyttjade. Det gäller exempelvis det 

gamla banområdet norr om Sigurdsgatan. Det gäller också de stora parkeringsytorna norr om 

järnvägen och framför stationsbyggnadens södra entré. Inom analysområdet är cirka 77 000 

kvadratmeter parkeringsyta. Det motsvarar en andel av nästan 9,5 % av det totala områdets 

storlek. Dessa offentliga rum har ett icke-socialt innehåll i dagsläget. Det ligger alltså en stor 

utmaning i att kunna hantera de offentliga ytorna på ett sätt som både gör de attraktiva och 

innehållsrika och samtidigt löser de parkeringsbehov som föreligger, nu och framöver. 

Offentliga rum 

Programmerat offentligt rum i Östra hamnen. 

Offentlig rum och parkeringsyta norr om järnvägen. 


19


integrations 

analys 


21


METOD – SPACE SYNTAX 

Space syntax är en uppsättning rumsanalytiska metoder, varav en av de mest använda är 

rumsintegrationsanalysen. Vid beräkning av rumsintegration mäts avstånd i riktningsförändringar, 

vilket har visat sig fånga det mentala avståndet mellan stadsrum. Ett enkelt exempel på 

hur viktigt det är med riktningsförändringar för att orientera sig i staden är när vi exempelvis 

frågar om vägen till en viss plats. En vanlig beskrivning är då ”först rakt fram, sen till höger 

och sen till vänster”. I analysen av rumsintegration motsvarar denna passage två riktningsförändringar. 

En space syntax-analys har vid sidan av den renodlade orienterbarheten också visat sig 

klargöra den rumsliga potentialen för genomströmning, särskilt när det gäller gångtrafik. 

Detta ger en kompletterande bild till diskussionen om vad som skapar koncentrationer av 

gångflöden i staden, där betydelsen av sådant som kollektivtrafik, handelskluster eller helt 

enkelt skönheten hos en plats betonas som förklaringsvariabler. Uppenbarligen spelar även 

dessa aspekter roll för hur vi rör oss i staden, men närheten mellan stadsrum i sig har visat ha 

större betydelse än vi tidigare känt till. 

Metod 

För att mäta den rumsliga integrationen har en s.k axialkarta byggts upp. Axialkartan är en 

representation av de visuella sambanden mellan alla tillgängliga stadsrum för fotgängare. För 

att motverka kanteffekter och för att även kunna uttala sig om rumsintegrationen i analysområdets 

närmaste omgivning har ett influensområde på 1,5 km också karterats. 

ANALYSOMRÅDE 


23


DEN RUMSLIGA TILLGÄNGLIGHETEN 

Rumsliga barriärer mellan stadskärnan och stadsdelarna utanför 

Analysen pekar på tyliga barriärer mellan stadskärnan och stadsdelarna utanför. Särskilt stark 

är denna barriäreffekt mellan mälarstranden och stadskärnan samt mellan stadskärnan och 

stadsdelarna österut. Barriäreffekterna skapas dels av den höga framkomligheten för biltrafik, 

vilken ger uppbrutna och många gånger planskilda gångvägar (ett exempel är GC-korsningen 

under Björnövägen) och dels genom den industriella rumsstrukturens långa korsningsavstånd 

och fragmentiserade gångnät. 

Tydliga huvudaxlar i stadskärnan 

Centrala Västerås karaktäriseras av ett antal mycket tydliga axlar som bildar en rumslig 

ryggrad i stadskärnan och som förefaller ha god potential för genomströmning. 

Stora variationer i rumslig tillgänglighet nära Resecentrum 

I analysen framgår ett område söder om Resecentrum som mycket avskilt från resten av 

staden, trots sin geografiska centralitet. Trots avskildheten karaktäriseras området idag av 

en hög verksamhetstäthet av mer utåtriktad karaktär. Detta är ett exempel på att andra mer 

platsspecifika förutsätningar såsom byggnadernas kapacitet, hyresnivå och klusterverkan kan 

göra platser både attraktiva, socialt mixade och levande, även i avsaknad av upplevd närhet. 

Men till skillnad från ett stadsrum med mer rumslig tillgänglighet blir avskilda stadsrum mer 

beroende av lokala målpunkter för att bli befolkade, potentialen för att de avskilda stadsrummen 

ska användas som passage för fotgängare på väg någon annanstans är fortfarande låg. 

Avskildhet som en rumslig kvalitet 

Avskildhet kan också i många fall vara en kvalitet. Vad som är ett passande läge avgörs ju i 

slutändan av vilken karaktär och vilka verksamheter som är önskvärd. Avskildhet kan innebära 

rofylldhet men kan också innebära exklusivitet, vilket möjligen har varit en målsättning för 

bostadsområdet på Lillåudden. 

Vidare utredning om gångflöden i centrala Västerås 

För att verkligen kunna uttala sig om nuvarande användning av gångstråken behöver en gångtrafikmätning 

utföras. Tidigare erfarenheter pekar på att olika människor kan ha olika bilder 

av storleken på gångflödena. Exempelvis upplevs här parken, strax nordväst om Resecentrum 

som en mer väl använd passage än den mer tillgängliga passagen längs Vasagatan. En möjlig 

förklaring till fördelningen av gångflödet just här är ju att stadens tyngdpunkt ligger något 

västerut inom stadskärnan så att parkpassagen på så vis blir en ”gen väg” mellan stadskärnan 

och stationen.. Den andra anledningen till att inte välja Kopparbergsgatan kan ju förstås vara 

att parken upplevs som trevligare. Här finns ju dock olika individuella preferenser. Det är 

heller inte säkert att passagen genom parken är mer välfrekventerad kvällstid. Gångvägen genom Vasaparken. 

Tillgänglighet 

GC-korsningen under Björnövägen. 


25


Orienterbarhet till stationen 

ORIENTERBARHET TILL STATIONEN 

Analysen av orienterbarhet till Resecentrumet pekar på en relativt god orienterbarhet mellan 

stationen och stadskärnan. Detta på grund av den centrala placeringen i fonden av Kopparbergsvägen 

som i sin tur kopplar till Storgatan - två tydliga axlar i staden. 

I motsats till detta visar analysen från Mälarsidan på ett stort avstånd i orienterbarhet till 

Resecentrum, trots den fysiska närheten. Endast de allra närmaste områdena öster om stationen 

har god orienterbarhet till stationen. En anledning till detta är de små förskjutningarna i 

gatunätet, exempelvis i anslutningen mellan gångbro och Östra hamnen. 

Från rulltrappan i stationen ut mot entréen. 

Från resecentrum in mot stadskärnan. 

Stråket från Östra hamn mot Lillåudden. 


27


intervju 

under 

sökning 


29


STATIONEN 

SKATTESKRAPAN 

SIGURDSGATAN 

RENINGSVERKET

METOD 

Urval av fotopunkter 

De analyserade platserna har valts i samråd med kommunens projekgrupp för 3B. Dessa fyra 

fotopunkter återfinns i kartan på motsatt sida. Valet av dessa kommer av att de innehåller 

flera intressanta stadsrumsparametrar enligt nedan: 

• Stationen har valts för dess kritiska punkt som kommunikationsnod och den 

plats där staden möter ett större regionalt sammanhang. Det är också en plats 

som idag identifieras som strategiskt viktig för projektet. 

• Skatteskrapan utgör torget mellan det gamla och det nya i Västerås. Det är 

också en plats som markerar änden på de aktivitetsstråk som idag ligger i Skatteskrapans 

närhet. 

• Sigurdsgatan har valts utifrån dess speciella karaktär med dels närheten till 

stationen och dels dess visuella kontakt med Mälaren. Dessutom är Sigurdsgatan 

en plats med många aktiviteter. 

• Reningsverket har valts då detta är en central och viktig funktion för staden 

även i framtiden. Dess estetiska uttryck blev också föremål för diskussion i 

samband med utbyggnaden av Lillåudden vilket det nu är intressant att belysa 

upplevelsevärdena av, inte minst tillsammans med omgivande stråk och funktioner. 

Intervju 

Intervjuundersökningen har genomförts genom att intervjuledaren har varit på plats vid 

respektive fotopunkt tills dess att antal respondenter för respektive fotopunkt har uppfyllts, 

målet har varit 15 st per plats. Resultatet blev vid respektive fotopunkt följande antal; Stationen 

15 st, Skatteskrapan 15 st, Sigurdsgatan 16 st, Reningsverket 14 st. Intervjuerna har skett 

under två dagar och tiden för att samla in dessa har varierat enligt nedan: 

• Stationen 2,5-3 h - Bra flöde av människor men många var stressade och ville 

inte stanna. 

• Skatteskrapan 1,5 h - Vid skatteskrapan var det bra flöde av människor och de 

hade även tid att stanna och prata. 

• Sigurdsgatan 2,5 h - Här kom de ”klumpvis” då någon lektion slutat från gymnasiet 

samt enstaka äldre män som cyklade/flanerade. 

• Reningsverket 2,5 h - Flertalet motionärer samt skolelever, även en grupp av 

anställda från reningsverket. 


Metod 

Intervjun består av 8 stycken öppna frågor som är utvecklade med flera olika metodiker som 

grund. Frågorna är följande: 

1. Vad är det första du tänker på som symboliserar den här platsen? 

2. Vad betyder den här platsen för dig? 

3. Hur skulle du beskriva den här platsen utifrån dina upplevelser av det du 

ser och hör? 

4. Upplever du att det här är en välfungerande plats? 

5. Upplever du att det här är en fin plats? 

6. Känner du dig trygg när du är här? 

7. Hur upplever du det är att ta dig mellan den här platsen och centrala 

Västerås? 

8. Upplever du att den här platsen är en del av centrala Västerås? 

De sju frågeställningarna har formulerats för att kunna ge en indikation på respondentens 

relation till området utifrån Identitet, Jagkänsla, Perception, Funktion, Skönhet, Trygghet och 

Tillgänglighet. 

VR-fil 

Intervjuundersökningen samordnades med fotografering för en så kallad VR-fil som är ett 360 

graders foto för att få samma förutsättningar i bild och svar. Detta foto fungerar sedan som 

underlag för ett urval av inkomna svar. VR-filen är i första hand ett material som kan användas 

för fortsatt kommunikation och diskussion av områdets problem och möjligheter. 

31


Stationen 


33

STATIONEN 


- Tågstationen. (John, 26, M) 

- Grönska och rörelse. (Andreas, 46, M) 

- Tågstationen, Aseatornet, Parken. (Johanna, 32, K) 

- Stationen och parken. (Katarina, 41, K) 

- Trafik, bussar. (Carola, 42, K) 

- Ganska trevlig, mycket rörelse. (Cecilia, 31, K) 

- Rörelse, aktivitet. (Mia, 28, K) 

- Trafik, tågstationen, den gröna parken. (Elisabet, 37, K) 

- Ingen aning. Tågstationen. (Fade, 16, M) 

- Jag är musiker så konserthuset, musik. (Frida, 24, K) 

- Industrilandskapet, Asea. (Lars-Olov, 78, M) 

- Parken, finns inte något annat. (Rossa, 27, K) 

- Tåg, resa. (Kristina, 64, K) 

- Väg, träd, trafik. (Rikard, 46, M) 

- Mycket trafik, stress. Lugn vid parken. (Rosalie, 31, K) 


- En känd plats i stan som många vet var den ligger. (John, 26, M) 

- Mötesplats, stadens ansikte. Det offentliga stadsrummet no.1. (Andreas, 46, M) 

- Parken innebär promenadstråk ex på lunchen. Transport till jobbet och stationen. 

(Johanna, 32, K) 

- Påväg någonstans, troligen lunch. (Katarina, 41, K) 

- Ingenting. (Carola, 42, K) 

- Lätt stressad, man är på väg någonstans. Ser fram emot julbelysningen på stations 

huset, välkomnande. (Cecilia, 31, K) 

- Att vara på väg någonstans. (Mia, 28, K) 

- Transportsträcka. Frihet att åka iväg. (Elisabet, 37, K) 

- Mycket, jag pendlar till Hallsta. (Fade, 16, M) 

- Passage, jag ska vidare. (Frida, 24, K) 

- Centrum, kommunikation. (Lars-Olov, 78, M) 

- Sola på sommaren i parken. Här ska det vara rent så man kan ha picknick. 

(Rossa, 27, K) 

- Mycket, så att jag kan åka iväg till ungarna. Tur att den finns. (Kristina, 64, K) 

- Transportsträcka, från station till arbetsplatsen. (Rikard, 46, M) 

- Att jag ska till jobbet. Kommit till stan. (Rosalie, 31, K) 


3. Hur skulle du beskriva den här platsen utifrån dina upplevelser av det du ser och 

hör? 

- Många människor. Många bilar. Många cyklar. En ”busy” plats. (John, 26, M) 

- Platsen där människor möts/skiljs eller en knutpunkt för att gå vidare till min mål 

punkt.(Andreas, 46, M) 

- Mycket i rörelse, trafik, människor. (Johanna, 32, K) 

- Bullrig och rörig plats. Mycket trafik och oklart om det är grönt/rött i trafikljusen. 

(Katarina, 41, K) 

- Rörigt, knutpunkt. (Carola, 42, K) 

- Grönska, gammalt (Asea, tågstationen) möter nytt (Konserthuset). En framsida fast 

mitt i. (Cecilia, 31, K) 

- Mycket trafik, många människor i rörelse. Samtidigt lugn från parken, lugnet i par 

ken aktivitet runt omkring. (Mia, 28, K) 

- Bullrigt, rörigt, stress. (Elisabet, 37, K) 

- Vackert. (Fade, 16, M) 

- Lugn för att vara en centralstation. Trångt ibland. (Frida, 24, K) 

- Urtråkig och trafiktät. (Lars-Olov, 78, M) 

- Rymlig sommarplats. Bra plats att träffa vänner på. (Rossa, 27, K) 

- Glad att den finns. Centralpunkt i Västerås. (Kristina, 64, K) 

- Bullrig, stökig, vacker park, inte lyckat övergångsställe. (Rikard, 46, M) 

- Jäkt och stress bakom, lugn framför. (Rosalie, 31, K) 


- Som fotgängare och cyklist farligt att korsa vägen. Farligt med bussarna. 

(John, 26, M) 

- Både ja och nej. (Andreas, 46, M) 

- Långsamma trafikljus, bussar kommer ofta fast gående har grönt. Annars ok, fin 

park i bakgrunden. (Johanna, 32, K) 

- Nej, rörigt. (Katarina, 41, K) 

- Nej, alla passerar här, bilar, bussar, fotgängare. (Carola, 42, K) 

- Ja och nej. Fungerar; det går att röra sig. Fungerar ej; dålig busskyltning. 

(Cecilia, 31, K) 

- Den är ok. Väldigt/påtagligt trafikerad. Fungerar med trafikljus. (Mia, 28, K) 

- Ja, inte övergångsstället, ofta rött. (Elisabet, 37, K) 

- Ja. (Fade, 16, M) 

- Ja oftast. Ibland trångt vid tåg mot Stockholm på o av tåget. (Frida, 24, K) 

- Ja. (Lars-Olov, 78, M) 

- Ja, parken det räcker med träd, gräs och buskar. (Rossa, 27, K) 

- Ja, jag får mycket hjälp i stationen, trångt i stationshuset. (Kristina, 64, K) 

- Ja, alla går mot rött. (Rikard, 46, M) 

- Ja, stress med stopp vid rött ljus vid övergångsställe. (Rosalie, 31, K)


- Har aldrig tänkt att den är fin. Det är bara en plats i stan. (John, 26, M) 

- Ja, men den kan förbättras. (Andreas, 46, M) 

- Ja. (Johanna, 32, K) 

- Parken fin men strulig trafiksituation. (Katarina, 41, K) 

- Nej. (Carola, 42, K) 

- Sommar fint med grönska. Gillar karaktären på stationshuset, mysigt, man går in i 

”värmen”. (Cecilia, 31, K) 

- Nej. (Mia, 28, K) 

- Ja och varierad; tåg, park, industrimiljö. (Elisabet, 37, K) 

- Ja. (Fade, 16, M) 

- Ja parken fin. Stationen ej fin, bättre toaletter, behöver inte vara så svensk. 

(Frida, 24, K) 

- Ja, nej parken är fin men resecentrum är en miss. (Lars-Olov, 78, M) 

- För mycket alkoholister i somras. (Rossa, 27, K) 

- Ja. (Kristina, 64, K) 

- Ja, vid parken. (Rikard, 46, M) 

- Ja, kunde vara trevligare. (Rosalie, 31, K) 


- Man måste vara uppmärksam på alla rörelser här. (John, 26, M) 

- Ja. (Andreas, 46, M) 

- Ja. (Johanna, 32, K) 

- Nä, chansar alltid att gå över gatan... vet inte vad som gäller. (Katarina, 41, K) 

- Nej, bussar och bilar kommer här när jag har grönt. (Carola, 42, K) 

- Ja, dagtid. Park otrygg när man ska ta nattbussen. Otryggt även vid Punkts baksida. 


- Ja om jag går mot grönt ljus. (Mia, 28, K) 

- Ja alltid. (Elisabet, 37, K) 

- Absolut. (Fade, 16, M) 

- Ja, alltid på dagtid. (Frida, 24, K) 

- Ja. (Lars-Olov, 78, M) 

- Ja, poliser joggar här, bra. (Rossa, 27, K) 

- Ja, är aldrig här på kvällen. (Kristina, 64, K) 

- Inte i korsningen. (Rikard, 46, M) 

- Ja. (Rosalie, 31, K) 

7. Hur upplever du det är att ta dig mellan den här platsen och centrala Västerås? 

- Bra. (John, 26, M) 

- Småstadstrevligt. (Andreas, 46, M) 

- Enkelt. (Johanna, 32, K) 

- Tidsödande. (Katarina, 41, K) 

- Ensligt utefter Kopparbergsvägen. Ingen stadskänsla genom parken. (Carola, 42, K) 

- Genom parken mysigt. Mot skrapan tråkigt vid Aros kongress och Punkt. 


- Enkelt. (Mia, 28, K) 

- Trevligt, det finns 2 vägar genom parken eller rakt ner mot skrapan. (Elisabet, 37, K) 

- Bra. (Fade, 16, M) 

- Inget större problem. Bra skyltat. (Frida, 24, K) 

- Inga problem. (Lars-Olov, 78, M) 

- Det ligger centralt. (Rossa, 27, K) 

- Bra, väldigt nära. (Kristina, 64, K) 

- Bra. (Rikard, 46, M) 

- Enkelt, 2 vägar att ta. (Rosalie, 31, K) 


- Ja. (John, 26, M) 

- Ja. (Andreas, 46, M) 

- Ja men man känner inget av att det är en sjönära stad. Vore fint med mer öppenhet 

mot Mälaren. (Johanna, 32, K) 

- Nja, vet inte. (Katarina, 41, K) 

- Nej. (Carola, 42, K) 

- Ja, borde kunna vara enklare gångvägar mot centrum. (Cecilia, 31, K) 

- Nej, det kan jag inte säga. (Mia, 28, K) 

- Ja absolut. (Elisabet, 37, K) 

- Absolut. (Fade, 16, M) 

- Ja, det är så himla nära. (Frida, 24, K) 

- Ja, visst är det det. (Lars-Olov, 78, M) 

- Ja. (Rossa, 27, K) 

- Absolut, här träffas man. (Kristina, 64, K) 

- Nej, centrala Västerås börjar här. (Rikard, 46, M) 

- Ja, parken är en del av centrala Västerås, jo det tycker jag. (Rosalie, 31, K) 


35


Skatteskrapan 


37

SKATTESKRAPAN 


- Mitt arbete Tingsrätten. Skatteskrapan syns. (Eva, 62, K) 

- Klaragymnasiet. (Beatrice, 16, K) 

- Industrilokaler. (Peter, 36, M) 

- Skatteskrapan. (Peter, 29, M) 

- Trafik. (Agneta, 52, K) 

- Skatteskrapan. (Maria, 18, K) 

- Skatteskrapan. (Jens, 18, K) 

- Hamnområdet. (Soli, 63, K) 

- Skatteskrapan. (Pär, 48, M) 

- Stationen. Min skola, Klaragymnasiet. (Kristoffer, 16, M) 

- Stationen, ganska centralt. (Evelina, 17, K) 

- Skatteskrapan. (Gunilla, 58, K) 

- Fult hus (skatteskrapan), fin hamn. (Sven-Olov, 72, M) 

- Skatteverket. (Gabriel, 40, M) 

- Mitt gymnasium. (Isabelle, 16, K) 


- Mitt hem och hamnen o mitt arbete. Här rör jag mig. (Eva, 62, K) 

- Mycket, jag går här varje dag. Det blåser här. Vägen hit är tråkig. (Beatrice, 16, K) 

- Gammal industri möter nya bostadsområden. utvecklingsbart. (Peter, 36, M) 

- Inte mycket. (Peter, 29, M) 

- Det är vackert med skatteskrapan. (Agneta, 52, K) 

- Ingenting. (Maria, 18, K) 

- Ingenting. (Jens, 18, K) 

- Genomgång till stan. (Soli, 63, K) 

- Skatter. (Pär, 48, M) 

- Inte mycket, passage till skolan. (Kristoffer, 16, M) 

- Mycket. Åker tåg varje dag, skola här. (Evelina, 17, K) 

- Inget särskilt. (Gunilla, 58, K) 

- Ingenting. Jag är sällan här. (Sven-Olov, 72, M) 

- Ingenting. (Gabriel, 40, M) 

- Inget speciellt. (Isabelle, 16, K) 



hör? 

- Lite puls, vatten, allt finns här. Bort med alla gamla lokaler. (Eva, 62, K) 

- Tråkig, industrivarning. Hamnen mysig. (Beatrice, 16, K) 

- Vissa delar trevligt. Iordninggjorda gamla byggnader fina. Hamnen fin. Fint med 

vattnet, bra att det är öppet. (Peter, 36, M) 

- Gammalt industriområde. (Peter, 29, M) 

- De kör fort. (Agneta, 52, K) 

- Lite kal, lite tråkig. (Maria, 18, K) 

- Som alla andra platser. (Jens, 18, K) 

- Skatteverket dominant. Mycket trafik, bullrig, mysiga gamla byggnader. (Soli, 63, K) 

- Ganska tråkig. (Pär, 48, M) 

- Rätt lugnt. (Kristoffer, 16, M) 

- Öppet och lättillgängligt. (Evelina, 17, K) 

- Trafikerad, livlig trafik. Vill inte bo här och korsa gatan. (Gunilla, 58, K) 

- En genomfartsled. (Sven-Olov, 72, M) 

- Fräscht område. (Gabriel, 40, M) 

- Livlig. (Isabelle, 16, K) 


- Mycket trafik på Kungsledsgatan. Ja funkar för mig. Bra trafikrondell, bra övergång 

ställen. (Eva, 62, K) 

- Ibland. Bilarna kör som idioter. Alla skriker på varandra. Rörigt. (Beatrice, 16, K) 

- Ja, jag är inte här. Bra att man kan komma in på insidan med bil. (Peter, 36, M) 

- Nej, bristande passager över järnvägen. Dålig koppling till Mälaren. Ej välkommen 

vid nya bostäder. (Peter, 29, M) 

- Ja. (Agneta, 52, K) 

- Ja. (Maria, 18, K) 

- Ja. (Jens, 18, K) 

- Ja. (Soli, 63, K) 

- Ja, det är det nog. (Pär, 48, M) 

- Ja. (Kristoffer, 16, M) 

- Ja, organiserad bra. (Evelina, 17, K) 

- Inte så lättillgängligt. Skatteskrapan borde ligga mer centralt. (Gunilla, 58, K) 

- Vet inte, rondellen är fel, två filer går ihop i en. (Sven-Olov, 72, M) 

- Ja. (Gabriel, 40, M) 

- Ja. (Isabelle, 16, K)


- Vattnet gör det till en fin plats. Vill bo här. (Eva, 62, K) 

- Ja, mot hamnen annars nej. Tråkigt nu, grått tegelhus, stel miljö. (Beatrice, 16, K) 

- Delvis, fina renoverade byggnader. Österut ej fint. (Peter, 36, M) 

- Nej, skulle kunna vara bra. (Peter, 29, M) 

- Ja, med träd och gamla hus. (Agneta, 52, K) 

- Nej. (Maria, 18, K) 

- Nej. (Jens, 18, K) 

- Fint mot Mälaren. (Soli, 63, K) 

- Nej. (Pär, 48, M) 

- Fin o fin, inte ful. (Kristoffer, 16, M) 

- Kan bli bättre, märks att man fixar med den. (Evelina, 17, K) 

- Nej, intetsägande. (Gunilla, 58, K) 

- Det har blivit det med nya byggnader. Synd att man ej ser Mälaren. 

(Sven-Olov, 72, M) 


- Fult med fabriker längre bort. Fint här där vi står. (Isabelle, 16, K) 


- Ja. Centralstationen lite otrygg. Visst klientel intill Tingsrätten. (Eva, 62, K) 

- Dagtid ja. Inte springa här på kvällen. Bilar farliga. (Beatrice, 16, K) 

- Ja nu. Ej kvälls- och nattetid. Tar taxi till och från Sigurdsgatan 25 (f.d Village) 

(Peter, 36, M) 

- Ja, aldrig otrygg någonstans heller. (Peter, 29, M) 


- Ja. (Maria, 18, K) 

- Ja. (Jens, 18, K) 

- Ja. (Soli, 63, K) 

- Ja. (Pär, 48, M) 

- Ja. (Kristoffer, 16, M) 

- Ja. (Evelina, 17, K) 

- Ja just nu, varför inte? (Gunilla, 58, K) 

- Ja, stökigt sommartid. (Sven-Olov, 72, M) 


- Ja, dagtid. (Isabelle, 16, K) 


- Jättebra över stationen. Trappan jobbig. (Eva, 62, K) 

- Fungerar bra, tar inte så lång tid. Kallt. Gärna ny rulltrappa över spåren bakom 

skatteskrapan. (Beatrice, 16, K) 

- Nu går det bra. Smidigt. (Peter, 36, M) 

- Nej, bristande passage över järnvägen. Med bil saknas också fler övergångar. 


- Åker bil, går bra. (Agneta, 52, K) 

- Lätt, nära. (Maria, 18, K) 

- Lätt. (Jens, 18, K) 

- Finast under järnvägen. Under järnvägen genom parken eller över centralen. 

(Soli, 63, K) 

- Går bra. (Pär, 48, M) 

- Inga problem. (Kristoffer, 16, M) 

- Lätt, tar inte lång tid. (Evelina, 17, K) 

- Lite avsides. Tar inte så lång tid till centrala Västerås. (Gunilla, 58, K) 

- Inga problem. För mycket enkelriktat. (Sven-Olov, 72, M) 

- Bra. (Gabriel, 40, M) 

- Enkelt. (Isabelle, 16, K) 


- Nej, centrum uppe vid stan. Mest bostäder här. Gör inte av med pengar här. 

(Eva, 62, K) 

- Nej. ”Bakom tågstationen”. Centrum slutar vid konserthuset/tågstationen. 

(Beatrice, 16, K) 

- Nej, Östra hamnen och Elbakajen hänger ej ihop med centrum. Centrum slutar vid 

centralstationen. (Peter, 36, M) 

- Nej, utanför. (Peter, 29, M) 


- Nej, lite utanför. (Maria, 18, K) 

- Ja. (Jens, 18, K) 

- Nej, inte riktigt. Inte ihopbyggt. (Soli, 63, K) 

- Nej, inte centrala Västerås. (Pär, 48, M) 

- För mig, ja. (Kristoffer, 16, M) 

- Ja. (Evelina, 17, K) 

- Nej, lite off. Inte ihopkopplad med staden. (Gunilla, 58, K) 

- Järnvägen klyver stan. Denna sida inte mycket att hänga i julgranen. 

(Sven-Olov, 72, M) 


-Ja, fast lite avsides. (Isabelle, 16, K) 


39


Sigurdsgatan 


41

SIGURDSGATAN 


- Slöseri med resurser. Ett av stans finaste områden, legat i träda i årtionden. 


- Stor, flott och fin parkering. Mycket byggnader. (Lars-Göran, 63, M) 

- Man tar tågen här. (Camilla, 18, K) 

- Fabriksområde (Jimmy, 18, M) 

- Jobbet (Hjertmans båttillbehör). Station, buss, tåg, tingsrätten, nybyggnation, sjön 

skatteskrapan. (Torbjörn, 50, M) 

- Svår fråga, arbetsplatser. (Maria, 27, K) 

- Stationen och tingsrätten. (Charlie, 18, M) 

- Stationen, bussar. Finns inte mycket här. (Jens, 18, M) 

- Ohyggligt mycket trafik. Ofta skador på genomfartsvägen (Kungsängsgatan). 

(Jan-Olov, 75, M) 

- Bäst med stor parkering. ((Sylvia, 44, K) 

- Industri kontra nya hus. Det gamla på väg ut. Många företag försvunnit. 

(Anders, 44, M) 

- Mycket bilar. (Viktor, 16, M) 

- Gammalt. Husen kommer rasa snart. (Jocke, 17, M) 

- Silon, Den fanns innan allt annat. (Lasse, 57, M) 

- Gammalt industriområde. (Kjell, 54, M) 

- Jävligt tråkigt. Betongigt. (Filip, 18, M) 


- Nära hem (östra hamnen). Livskvalitét. (Peter, 59, M) 

- Ingenting, man passerar. (Lars-Göran, 63, M) 

- Västerås central. (Camilla, 18, K) 

- Skolplats. (Jimmy, 18, M) 

- Arbetsplats. Stationen, bra kommunikationer till och från Mälardalen. 

(Torbjörn, 50, M) 

- Arbetsplats. (Maria, 27, K) 

- Transport. Mitt gymnasium ligger här, Framtidsgymnasiet. (Charlie, 18, M) 

- Ska till ställen med buss. (Jens, 18, M) 

- Promenadväg, ingenting annat. (Jan-Olov, 75, M) 

- Ingenting. (Sylvia, 44, K) 

- Jag går sällan här. Inte supermycket. (Anders, 44, M) 

- Ingenting. (Viktor, 16, M) 

- Ingenting. (Jocke, 17, M) 

- Jag slipper cykla genom stan. (Lasse, 57, M) 

- Jag jobbar här. (Kjell, 54, M) 

- Tråkigt, för skolan ligger här. (Filip, 18, M) 



hör? 

- Totalt oanvänd, ser gärna publika aktiviteter. (Peter, 59, M) 

- Någorlunda lugnt, sånär som på trafiken. (Lars-Göran, 63, M) 

- Det är dött här jämfört med stan. (Camilla, 18, K) 

- Storstan. (Jimmy, 18, M) 

- Känns lite utanför och inte färdigt. Nära centrum, nära kommunikationer, bra 

parkering, kaos morgon och kväll på p-ytor. (Torbjörn, 50, M) 

- Hus och parkering. (Maria, 27, K) 

- Industriområde, byggen, lastbilar, tåg. (Charlie, 18, M) 

- Hör bussar och tåg. (Jens, 18, M) 

- Genomfart + industridel. Historisk plats ASEA. (Jan-Olov, 75, M) 

- Ser tråkigt ut med bygget och bara bilar. (Sylvia, 44, K) 

- 2 olika världar. Nytt och gammalt, ”Nya Västerås på väg”, stationen tillsnyggad. 

(Anders, 44, M) 

- Mycket bilar. (Viktor, 16, M) 

- Miljöförstöring, mycket avgaser. (Jocke, 17, M) 

- Det är dyrt. (Lasse, 57, M) 

- Ser tråkigt ut. Mycket trafik, nu byggs det! (Kjell, 54, M) 

- Industri. (Filip, 18, M) 


- Nej. (Peter, 59, M) 

- Ja. (Lars-Göran, 63, M) 

- Ja. (Camilla, 18, K) 

- Ja. (Jimmy, 18, M) 

- Som jag använder den fungerar den. Gamla industrilokaler ej optimalt för butik. 

(anm. ej optimalt som butikslokaler) (Torbjörn, 50, M) 

- Ja. (Maria, 27, K) 

- Ja, tycker jag. (Charlie, 18, M) 

- Nej, för mycket alkoholister i övergången. (Jens, 18, M) 

- Nej, inte som helhet. (Jan-Olov, 75, M) 

- Ja, tillräckligt med P-platser. (Sylvia, 44, K) 

- Ja, varför inte? (Anders, 44, M) 

- Ja. (Viktor, 16, M) 

- Ja, fungerar väl. (Jocke, 17, M) 

- Ja, för mig. (Lasse, 57, M) 

- Ja, parkeringen fungerar bra. (Kjell, 54, M) 

- Absolut. (Filip, 18, M)


- Nej. (Peter, 59, M) 

- Ja, och det blir bättre när de bygger om. (Lars-Göran, 63, M) 

- Nej, inte så fin. (Camilla, 18, K) 

- Nej. (Jimmy, 18, M) 

- Nej, stor P-plats, Lantmännen dammar och låter. (Torbjörn, 50, M) 

- Ja, det är det väl. (Maria, 27, K) 

- Lite grå. (Charlie, 18, M) 

- Ja på sitt eget sätt, nära sjön. (Jens, 18, M) 

- Nej, grå och vardaglig, industriplats, Lantmännen har alltid funnits. 

(Jan-Olov, 75, M) 

- Nej. (Sylvia, 44, K) 

- Nej, inte just här. Stationen och tingsrätten fina. Skatteskrapan ful. Gamla tegelhus 

ok. (Anders, 44, M) 

- Den duger. (Viktor, 16, M) 

- Nej. (Jocke, 17, M) 

- Ja. (Lasse, 57, M) 

- Nej. (Kjell, 54, M) 

- Nej, verkligen inte. (Filip, 18, M) 


- Ja. (Peter, 59, M) 

- Ja. (Lars-Göran, 63, M) 

- Sådär. (Camilla, 18, K) 

- Sådär. (Jimmy, 18, M) 

- Ja, tycker jag allt. Trafik framför butikerna för snabb, farligt. Farligt för barn. 

(Torbjörn, 50, M) 

- Ja. (Maria, 27, K) 

- Ja. (Charlie, 18, M) 

- Ja. (Jens, 18, M) 

- Ja, jag går på dagtid. (Jan-Olov, 75, M) 

- Ja, inte orolig. (Sylvia, 44, K) 

- Ja. (Anders, 44, M) 


- Ja. (Jocke, 17, M) 

- Ja, skatteskrapan, tingsrätten, fina byggnader. Bra övergång över spåren. 

(Lasse, 57, M) 

- Ja. (Kjell, 54, M) 

- Ja. (Filip, 18, M) 


- Ok. (Peter, 59, M) 

- Det går bra, bra kommunikationer. (Lars-Göran, 63, M) 

- Smidigt, men lite långt. (Camilla, 18, K) 

- Enkelt. (Jimmy, 18, M) 

- 5 min till stan, inga problem. Övergången bra. (Torbjörn, 50, M) 

- Inga problem. (Maria, 27, K) 

- Inget svårt, bra glasövergång. (Charlie, 18, M) 

- Det är bara att gå eller ta bilen. (Jens, 18, M) 

- Enkelt över järnvägen. (Jan-Olov, 75, M) 

- Det är bara rakt över spåren, lätt. (Sylvia, 44, K) 

- Det går bra. (Anders, 44, M) 

- Beror på om det är kallt eller varmt ute; kallt=jobbigt, varmt=funkar. (Viktor, 16, M) 

- Inte så jobbigt. (Jocke, 17, M) 

- Lätt. (Lasse, 57, M) 

- Enkelt, bra att gå genom centralen. (Kjell, 54, M) 

- Långtråkigt, långt att gå. (Filip, 18, M) 


- Nej, tyvärr inte. (Peter, 59, M) 

- Inte direkt centralt, ligger en bit utanför. (Lars-Göran, 63, M) 

- Nej. (Camilla, 18, K) 

- Nej, skrapan är centrala Västerås. (Jimmy, 18, M) 

- Geografiskt ja, Funktionellt nej. (Torbjörn, 50, M) 

- Ja det är nära centrum, tidsmässigt nära. (Maria, 27, K) 

- Lite åt sidan, nästan centralt. (Charlie, 18, M) 

- Ja, kan inte bli mer centralt, kajen och sådär. (Jens, 18, M) 

- Ja, den här platsen har alltid funnits. Ombyggnationer stör på vägen 

(Kungsängsgatan). (Jan-Olov, 75, M) 

- Nej, andra sidan spåren är mer centralt. (Sylvia, 44, K) 

- Nej, det borde vara så men känns inte som det. (Anders, 44, M) 


- Ja. (Jocke, 17, M) 

- Nej, det är ju nära men ligger bakom centralen. (Lasse, 57, M) 

- Nej. (Kjell, 54, M) 

- Det är början på stan. (Filip, 18, M) 


43


Reningsverket 


45

RENINGSVERKET 


- Promenader. (Berit, 52, K) 

- Byggarbetsplats. (Tobias, 13, M) 

- Betonghuset. (Alexander, 13, M) 

- Renhållningsverket. (Ivan, 81, M) 

- Gamla Västerås. Förut var det i utkanten av staden. (Kristina, 45, K) 

- Inustrimiljö. På väg mot Mälaren. (Lena, 40, K) 

- Promenadväg. (Anita, 66, K) 

- Bra. Nya, fina bostäder och dyrt. (Ahmed, 56, M) 

- Delar av före detta småindustriområde. (Tony, 40, M) 

- Silon, den använder jag när jag ger vägbeskrivningar. Släpp loss ett gäng grafittikillar 

på den. (Paula, 52, K) 

- Betonghistorien. Den tomma, stora ytan här framför. (Lex, 57, M) 

- Gammalt. (Simon, 13, M) 

- Industrilokaler. (Malin, 32, K) 

- Joggingstråk. Buller. (John, 26, M) 


- Mitt promenadstråk mot Mälaren. (Berit, 52, K) 

- Inte så mycket, skolväg. (Tobias, 13, M) 

- Inte så mycket, skolväg. (Alexander, 13, M) 

- Ingenting. (Ivan, 81, M) 

- Mycket, arbetsplats. (Kristina, 45, K) 

- Passage. (Lena, 40, K) 

- Ska på gympa. (Anita, 66, K) 

- Lugnt och fint. Jag tycker om att cykla här. (Ahmed, 56, M) 

- Jättebra, jag jobbar här. (Tony, 40, M) 

- Arbetsplats, Stiftelsen Bergslagsgårdar. (Paula, 52, K) 

- Ingenting. (Lex, 57, M) 

- Jag går på Kunskapsskolan. Att skolan ligger här. (Simon, 13, M) 

- Fint gångstråk mot vattnet. Detta är hemvägen, tråkig sträcka. (Malin, 32, K) 

- Motion, rörelse. (John, 26, M) 



hör? 

- Bullrigt, industrimiljö. (Berit, 52, K) 

- Byggarbetsplats. (Tobias, 13, M) 

- Träd och ljud. (Alexander, 13, M) 

- Nya Västerås på Lillåudden. (Ivan, 81, M) 

- Nöjd med reningsverket. Tråkig betongindustri. (Kristina, 45, K) 

- Bullrigt, dammigt. (Lena, 40, K) 

- Bullrigt, betong. (Anita, 66, K) 

- Fint och bra, lugnt. (Ahmed, 56, M) 

- Centralt, bra placerat. (Tony, 40, M) 

- Cement, grått. (Paula, 52, K) 

- Ingen ordning, skrotupplagskaraktär, övergiven industri. (Lex, 57, M) 

- Lugn plats, inget pågår här. (Simon, 13, M) 

- Fint runtomkring. Industriaktigt. Surrande ljud stör ej. (Malin, 32, K) 

- Bullrigt, industrimiljö. (John, 26, M) 


- Nej. (Berit, 52, K) 

- Ja. (Tobias, 13, M) 

- Ja. (Alexander, 13, M) 

- Ingen aning. Bra kommunikationer. Saknar dagligvaruaffär. (Ivan, 81, M) 

- Nej, korsningen inte uppskattad. (Kristina, 45, K) 

- Nej. (Lena, 40, K) 

- Ja, från min bostad till Friskis & Svettis. (Anita, 66, K) 

- Ja. (Ahmed, 56, M) 

- Ja. (Tony, 40, M) 

- För mig ja, utifrån mina behov. (Paula, 52, K) 

- Nej, egentligen inte. (Lex, 57, M) 

- Ja. (Simon, 13, M) 

- Nej, tråkig plats. (Malin, 32, K) 

- Delvis, med motionsvägen. (John, 26, M)




- Både och. (Alexander, 13, M) 

- Nej. Sjöutsikten fin. (Ivan, 81, M) 

- Reningsverket fint. Betongen ful. (Kristina, 45, K) 

- Nej. (Lena, 40, K) 

- Nej. (Anita, 66, K) 

- Ja, för mig är det Västerås. Jag kom till Viksäng när jag kom till Sverige. 

(Ahmed, 56, M) 

- Det går ju att snygga upp delar av närområdet. (Tony, 40, M) 

- Nej. (Paula, 52, K) 

- Nej. (Lex, 57, M) 

- Ja, men mot staden finns klotter. (Simon, 13, M) 

- Nej. (Malin, 32, K) 

- Nej, närmare Mälaren fint. (John, 26, M) 


- Ja, inte när det är mörkt. (Berit, 52, K) 


- Ja. (Alexander, 13, M) 

- Ja, på dagtid. (Ivan, 81, M) 

- Ja. Promenadväg ej trygg mot Mälaren. (Kristina, 45, K) 

- Ja. (Lena, 40, K) 

- Ja. (Anita, 66, K) 

- Ja. (Ahmed, 56, M) 

- Ja, ja. (Tony, 40, M) 

- Ja dagtid. Ödsligt på kvällen. (Paula, 52, K) 

- Ja, alla tider på dygnet. Inget stök här. (Lex, 57, M) 

- Inte på kvällarna. Dålig belysning, inga lampor. (Simon, 13, M) 

- Ja. (Malin, 32, K) 

- Ja. (John, 26, M) 


- Enkelt. Här går jag mot vattnet. (Berit, 52, K) 

- Enkelt över spåren vid vattnet. (Tobias, 13, M) 

- Bra. (Alexander, 13, M) 

- Ingen autostrada precis. Nära. Inget vidare söder om järnvägen. (Ivan, 81, M) 

- Tråkigt, livsfarlig cykeltunnel. (anm. lådbilskorsningen) (Kristina, 45, K) 

- Jag tar övergången över spåren. Lite tråkigt att cykla dit. (Lena, 40, K) 

- Fungerar bra. (Anita, 66, K) 

- Lätt. (Ahmed, 56, M) 

- Smidigt. (Tony, 40, M) 

- Enkelt. (Paula, 52, K) 

- Lätt, men man får alltid åka runt för att komma dit. (Lex, 57, M) 

- Enkelt, jag tar den röda bron(anm. Lillåuddsbron) för att slippa bilarna. 

(Simon, 13, M) 

- Går bra trots tråkig väg. Saknar gångställe över spåren härifrån. Bort med silon. 

(Malin, 32, K) 

- Ok. (John, 26, M) 



- Nej. (Tobias, 13, M) 

- Nej. (Alexander, 13, M) 

- Nej. (Ivan, 81, M) 

- Nej. (Kristina, 45, K) 

- Nej. (Lena, 40, K) 

- Nej. (Anita, 66, K) 

- Ja. (Ahmed, 56, M) 

- Ja, den yttre delen av det centralt. (Tony, 40, M) 

- På utkanten. (Paula, 52, K) 

- Nej. (Lex, 57, M) 

- Inte riktigt. (Simon, 13, M) 

- Nej, den är för tråkig för att vara det. Men östra hamnen är en del av centrala 

Västerås. (Malin, 32, K) 

- Ja. (John, 26, M) 


47

Stadsanalys 3B – Sweco - Projekt 3B

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?