05.09.2013 Views

Susan Lanefelt:

Susan Lanefelt:

Susan Lanefelt:

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Livet med<br />

GRAVIDItetsDIAbetes<br />

diabetes<br />

– så får du det att fungera!<br />

LIVET MED DIABETES – Det du bör veta om att leva med diabetes – Nr 6 november 2012<br />

<strong>Susan</strong><br />

<strong>Lanefelt</strong>:<br />

Lev det<br />

goda livet<br />

Knepen som passar alla<br />

• Risk för ojämlik vård när tLV drar in insulinpumpsstödet ■ sid 2<br />

• Detta är diabetes ■ sid 3 • Bukfetman den stora boven ■ sid 5 Diabetessmart mellis ■ sid 11<br />

• Pyssel för stora och små ■ sid 13 Missa inte LMD:s jultävling! ■ sid 14


Livet med<br />

diabetes<br />

Risk för ojämlik vård när tLV<br />

drar in statligt pumpstöd<br />

I<br />

Sverige lever omkring 40 000<br />

personer med diabetes typ 1.<br />

Knappt 8 000 av dem är barn.<br />

Omkring 9 000 patienter använder<br />

sig av en insulinpump för<br />

att behandla sin diabetes.<br />

Utan några ändringar av bestämmelserna<br />

har nu Tandvårds- och<br />

läkemedelsverket (TLV) valt att tolka<br />

att insulinpumpar inte längre är en<br />

förbrukningsartikel och därför inte<br />

nödvändigtvis behöver subventioneras.<br />

Det är en ändring av en 15 år gammal<br />

praxis, baserad på samma lag.<br />

15 av 20 landsting och regioner upphandlar<br />

inte pumpar i dag. Det skapar<br />

en rad bekymmer.<br />

Personer med diabetes kan utlämnas<br />

till att använda den insulinpump<br />

som landstinget erbjuder, men som<br />

inte motsvarar den enskilda personens<br />

behov, alternativt tvingas att<br />

återgå till en gammal sprutbehandling<br />

eller bekosta pumpen själv, konstaterar<br />

Gunnar Sandberg (S) i en interpellation<br />

från december 2012 ställd till<br />

socialminister Göran Hägglund (KD).<br />

En insulinpump kostar cirka 40 000<br />

Livet med<br />

diabetes<br />

Sid 2 • Livet med diabetes<br />

kronor – att behandla sin sjukdom<br />

riskerar därmed bli en fråga om patientens<br />

ekonomiska resurser. Genom<br />

detta riskerar vi att få en ojämlik<br />

sjukvård – i direkt kontrast till lagstiftningens<br />

syften. Finansiering av<br />

diabetesbehandling blir därmed beroende<br />

av i vilket landsting man bor och<br />

eventuellt även av privatekonomi.<br />

En allvarlig konsekvens av borttagen<br />

subvention för insulinpumpar är att<br />

nya förbättrade produkter och helt<br />

nya innovationer inte kommer att<br />

kunna lanseras i Sverige, menar Sandberg.<br />

Utan statlig subvention måste<br />

alla inköp upphandlas och kontrakten<br />

kommer därmed att stänga ute<br />

nya produkter under en lång tid. Att<br />

inte längre ha tillgång till de senaste<br />

landvinningarna innebär att personer<br />

med diabetes i Sverige inte kommer<br />

att få tillgång till de bästa produkterna<br />

för att behandla sin sjukdom.<br />

TLV:s beslut rimmar illa med<br />

regeringens nationella läkemedelsstrategi<br />

som antogs i augusti 2011,<br />

anser Sandberg. I strategin görs bland<br />

annat en särskild satsning på att öka<br />

en tidning utgiven av:<br />

Svensk<br />

mediafocus AB<br />

patientsäkerheten. I strategin betonas<br />

även jämlik vård. Strategin uttrycker<br />

att vården ska hålla en bra kvalitet för<br />

alla och tillgängligheten ska vara god<br />

för både män och kvinnor, utrikes och<br />

inrikes födda oavsett ålder, bostadsort,<br />

utbildning, ekonomiska förutsättningar,<br />

sjukdom eller funktionsnedsättning.<br />

Borttagen eller minskad statlig<br />

subvention kommer troligen inte att<br />

innebära någon ekonomisk vinst för<br />

samhället, inte ens på kort sikt, tror<br />

Sandberg. Landstingen kommer i<br />

stället att behöva stå för kostnaden<br />

– antingen i form av regionalt bistånd<br />

till patienter eller genom högre<br />

kostnader för sjukvård när patienter.<br />

Detta kan innebära att arbetstagare<br />

och studenter uteblir från ”produktionen”<br />

– det allmänna<br />

drabbas av skattebortfall. I<br />

bästa fall leder TLV:s beslut<br />

till en omfördelning av offentliga<br />

utgifter, menar<br />

Sandberg. Insulinpumparna<br />

försvinner ur<br />

läkemedelsförmånerna<br />

när beslutet träder i<br />

kraft 1 december 2013. ■<br />

Göran<br />

Hägglund (KD)<br />

Livet med Diabetes. Redaktör: Maria Zaitzewsky Rundgren tel: 0733-72 62 56 •<br />

Grafisk form och repro: Mårten Gudmundhs/Impacta AB och Camilla Lindmark/<br />

CL Media • Tryck V-TAB • Ansvarig utgivare och annonser: Svensk Mediafocus<br />

AB. Magnus Andersson, magnus.andersson@mediafocus.se Tel: 0705-92 29 91 •<br />

Omslagsbild: foto <strong>Susan</strong> <strong>Lanefelt</strong>: Charles Hammarsten • Foton där inget annat<br />

anges: Istockphoto.com<br />

Har du diabetes?<br />

Vet du vad du har för målvärde?<br />

insulin.se<br />

Bli expert på diabetes!<br />

De nationella riktlinjerna för diabetesvården i Sverige publicerades i januari 2010. De betonar vikten av att patienter med diabetes ska nå sina<br />

målvärden. Enligt de nationella riktlinjerna bör personer med diabetes som målvärde ha ett HbA1c under 52 mmol/mol, men målet bör utformas<br />

utifrån en individuell bedömning. Diskutera med din läkare vilket målvärde som kan passa för dig. Lär dig mer om diabetes och insulinbehandling,<br />

eller anteckna dig för vårt e-nyhetsbrev om diabetes på www.insulin.se<br />

sanofi-aventis AB. Tel 08-634 50 00. www.sanofi.se. För frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com<br />

SE-GLA-11-11-01<br />

Foto: KristdemoKraterna


Diabetes (diabetes mellitus) är inte en utan flera olika sjukdomar<br />

med olika orsaker. Gemensamma nämnaren är att<br />

sockerhalten i blodet är för hög. Cirka 350 000 svenskar<br />

lever med folksjukdomen diabetes.<br />

Det här är diabetes<br />

Typ 1<br />

Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion<br />

helt eller nästan helt upphört. Av någon anledning angriper<br />

och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerade<br />

cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder<br />

till total insulinbrist. Symptomen visar sig först när 70-80<br />

procent av de insulinproducerande cellerna förstörts. Ärftlighet:<br />

barn till två föräldrar med diabetes typ 1 löper 10-20<br />

procents risk att insjukna. Symptom; ökad törst, stora<br />

urinmängder, extrem trötthet och viktnedgång. Behandling;<br />

insulin i form av injektioner med penna, spruta eller<br />

insulinpump.<br />

Typ 2<br />

Cirka 300 000 svenskar lider av diabetes typ 2, även kallat<br />

åldersdiabetes. Risken att insjukna ökar med åldern och<br />

sjukdomen ökar i hela världen. Många som har diabetes<br />

typ 2 lider av övervikt och fetma är en av orsakerna till att<br />

kroppscellerna förlorar sin känslig et för insulin. Vid diabetes<br />

typ 2 är förmågan att producera insulin inte borta,<br />

men mängden insulin räcker inte för kroppens behov.<br />

Ärftlighet: en miljon svenskar bär på arvsanlag för att<br />

utveckla diabetes typ 2. Men även levnadsvanor, matvanor<br />

och motion spelar en roll för vem som utvecklar sjukdomen.<br />

Symptom: smygande med ökad törst, urinmängd och<br />

trötthet. Man kan gå länge med typ2 utan att veta om det.<br />

Behandling: viktnedgång, ändrade kostvanor, regelbunden<br />

motion, tabletter och i svåra fall insulinsprutor.<br />

Vad är en insulinkänning?<br />

För en person med diabetes är det a och o att hålla blodsockret<br />

stabilt. Mat höjer blodsockret. Insulin, tabletter<br />

och fysisk träning sänker blodsockret. Om sockerhalten<br />

i blodet blir för hög får man ökad törst, urinmängd och<br />

trötthet. Blir blodsockret för lågt kan man få en insulinkänning.<br />

Symptom kan bland annat vara svettningar,<br />

huvudvärk, darrningar, hjärtklappning, hunger, förvirring.<br />

Botemedlet är att snabbt få i sig något sött. Sjunker<br />

blodsockret mycket kan man hamna i insulinkoma, vilket<br />

är ett farligt tillstånd som kan skada hjärnan.<br />

Livet med<br />

diabetes<br />

Komplikationer<br />

Ögonkomplikationer är vanliga hos såväl typ1 som<br />

typ2 patienter. Förändringarna i ögonbotten kallas<br />

retinopati och är en av de fyra vanligaste orsakerna<br />

till blindhet. Retinopati innebär att de små blodkärlen<br />

i näthinnan förändras och förtjockas. Makulaödem - läckage av<br />

vätska ut i gula fläcken - kan drabba äldre patienter med diabetes<br />

typ 2. Regelbundna ögonkontroller är nödvändiga för att upptäcka<br />

förändringar i tid. Bästa sättet att undvika ögonproblem är ett<br />

stabilt blodsocker.<br />

Fotkomplikationer beror på nervskador som följd av<br />

långvarig diabetes. Nervskador och dålig blodcirkulation<br />

bidrar till att patienten inte uppfattar smärta. Små<br />

skavsår kan växa utan att man märker något. Därför<br />

är det viktig att regelbundet kontrollera sina fötter och uppsöka<br />

en fotterapeut minst en gång per år. 10 procent av alla med typ2 diabetes<br />

har problem med fötterna.<br />

Hjärta och kärl kan skadas av höga blodsockervärden.<br />

Den vanligaste kärlkomplikationen är hjärtinfarkt.<br />

20 procent av de som vårdas för hjärtinfarkt har<br />

diabetes.<br />

Vad är HbA1c?<br />

HbA1c är ett blodprov som tas för att kontrollera diabetes-statusen.<br />

HbA1c, ”långtidssocker”, speglar hur blodsockret varit i genomsnitt<br />

under cirka två till tre månader före provtagningen. Normalt<br />

för vuxna fram till 50 år är 27-42 mmol/mol. Därfter är 31-46<br />

normalt. Vanlig blodsockermätning mäter blodsockret vid endast<br />

provtillfället.<br />

Hur sköter man sin diabetes?<br />

En god blodsockerkontroll är den viktigaste enskilda faktorn<br />

för att undvika akuta problem och kroniska komplikationer. Vid<br />

egenvård måste man kunna mäta sitt eget blodsocker för att rätt<br />

kunna avpassa förhållandet mellan insulin och/eller tabletter, motion<br />

och mat. Blodsockret mäts enkelt med en blodsockermätare.<br />

En droppe blod från fingret sugs upp av en mätsticka och resultatet<br />

avläses i en mätare inom en minut. Man kan även mäta sockerhalten<br />

i urinet. Den som har diabetes typ1 bör ha testremsor för att se<br />

om man utsöndrar ketoner i urinen. Ketoner är en biprodukt som<br />

uppstår när insulinbrist ger upphov till att fett bryts ner.<br />

Livet med diabetes • Sid 3


Livet med<br />

diabetes<br />

Vi söker<br />

studiedeltagare<br />

Nu erbjuder vi dig som läsare av Livet med Diabetes<br />

en unik möjlighet att delta i en spännande och<br />

samtidigt välgörande studie.<br />

Hur mycket påverkar motion (på Attract motionsband<br />

HMT-1030) ditt blodsocker och ditt dagliga behov av<br />

insulin?<br />

Vi söker<br />

10 personer med Diabetes,<br />

5 personer med typ 1 och<br />

5 personer med typ 2<br />

Vad innebär detta för dig?<br />

Attract skickar ett motionsband HMT-1030 till dig och du<br />

åtar dig då att motionera regelbundet, minst 30 minuter<br />

om dagen 4-7 dagar i veckan. En förutsättning om du vill<br />

delta är att vi kan nå dig på telefon och- eller mail, minst<br />

en till två gånger i veckan. Du är också medveten om att<br />

dina upplevelser och resultat kan komma att publiceras.<br />

Studien pågår i 3 månader.<br />

Vi vet att motion sänker blodsockret och nu ger vi dig<br />

möjlighet att prova hur mycket just Du kan sänka Ditt<br />

blodsocker med enkel träning (promenad) 30 minuter/<br />

dag, 4-7 dagar i veckan under 3 månader.<br />

Anmälan<br />

Ange kortfattat varför just du borde få möjlighet att<br />

delta i vår studie! Redaktionen bakom tidningen<br />

”Livet ”Livet med diabetes” kommer att utse deltadeltagarna i studien. När studien är avslutad får<br />

du du möjlighet att köpa<br />

motionsbandet till till ett<br />

kraftigt reducerat pris<br />

eller returnera fraktfritt fraktfritt<br />

till Attract.<br />

Du har allt att vinna<br />

och resultaten av<br />

studien kommer att<br />

publiceras i kommande<br />

utgåvor av Livet<br />

med diabetes, i form<br />

av t.ex. intervjuer med<br />

deltagarna el liknande!<br />

Skicka din ansökan till<br />

tidningens redaktion:<br />

info@impacta.se<br />

Sid 4 • Livet med diabetes<br />

Noterat<br />

Stora regionala<br />

och sociala<br />

skillnader<br />

■ Nio av tio vuxna äter mindre än<br />

den rekommenderade mängden<br />

frukt och grönt. Det finns<br />

också stora regionala och sociala<br />

skillnader i landet. 14 procent av<br />

invånarna i Täby äter den rekommenderade<br />

mängden frukt och<br />

grönt, motsvarande siffra för Arjeplog<br />

är 3 procent. Det visar siffror<br />

från Statens folkhälsoinstituts<br />

nationella folkhälsoenkät<br />

som<br />

presenteras i<br />

samband med<br />

satsningen Ett<br />

friskare Sverige,<br />

som just<br />

nu pågår över<br />

hela landet.<br />

Ny modell ska testas<br />

Våga Väga …<br />

Foton: istocKphoto<br />

■ Sedan 2006 driver förlossningsöverläkare<br />

Elisabeth Storck<br />

Lindholm, tillsammans med ett<br />

team av barnmorskor, sjukgymnast<br />

och dietister, projektet Våga<br />

väga som leder till lägre risker och<br />

mindre komplikationer för både<br />

mamma och barn. Hittills har 150<br />

mammor fått hjälp.<br />

Hur går<br />

det för<br />

Dawit Isaak..?<br />

■ Fängslade journalisten Dawit<br />

Isaak fyllde 48 år den 27 oktober.<br />

Det blev hans tolfte födelsedag<br />

i ett eritreanskt fängelse. Han är<br />

fängslad utan vare sig åtal eller<br />

dom. Under sin vistelse i fängelset<br />

har Isaak fått diabetes och enligt<br />

uppgift utan någon behandling.<br />

Leif Öbrink, ordf i föreningen Free<br />

Dawit Isaak, har inte hört något<br />

nytt den senaste tiden. UD har inte<br />

heller någon ny information.<br />

■ I Sverige insjuknar varje år 700 barn i typ 1-diabetes. Cirka 15<br />

av dem bor i Uddevalla med omnejd och Norra Bohuslän, där<br />

en ny modell som underlättar för de familjer som har barn som<br />

drabbats nu ska testas.<br />

■ Målet är att föräldrar som har barn med diabetes ska få en<br />

ökad trygghet och praktisk kunskap om sjukdomen och dess<br />

tillämpning i vardagen. Samtidigt ska barnen få en förbättrad<br />

livskvalitet och minskad risk för senkomplikationer.<br />

■ Om metoden faller väl ut kan metoden komma att rekommenderas<br />

och användas inom diabetessjukvården i hela landet.


I takt med att allt fler svenskar blir feta ökar också<br />

antalet personer som insjuknar i diabetes. I dag<br />

beräknas drygt 800 000 svenskar lida av fetma –<br />

som är den i särklass vanligaste utlösande faktorn<br />

för diabetes typ 2.<br />

50-60<br />

procent av<br />

alla personer<br />

med ett<br />

BMI över<br />

30 får sjukdomen. De flesta av dem har en<br />

genetisk svaghet i insulinproduktionen,<br />

vilket bidrar till insulinresistens. Kroppen<br />

försöker att kompensera för denna resistens<br />

genom att producera ökade mängder insulin,<br />

vilket så småningom leder till uttröttning av<br />

insulinproduktionen och slutligen diabetes.<br />

De personer som inte har den här genetiska<br />

svagheten kan bli feta utan att drabbas av<br />

diabetes; deras lever skyddas hormonellt<br />

från fettinlagring.<br />

Men vad är det som gör att fetma utlöser diabetes<br />

hos så många individer?<br />

Fett som samlas i muskulatur och lever<br />

kan orsaka cellskador som skadar signaleringen<br />

från insulin. Resultatet blir till slut<br />

att blodsockret stiger och diabetes utvecklas.<br />

Vid fetma blir också cellerna större, vilket<br />

kräver mer insulin.<br />

Den värsta sortens fetma är bukfetman, som<br />

är vanligast hos män och äldre kvinnor.<br />

Forskare har noterat särskilt höga fettsyror<br />

i cirkulationen i det fett som samlas<br />

kring buken. De orsakar insulinresistens i<br />

såväl muskler som lever, som ju är de ”stationer”<br />

som reglerar kroppens insulinkänslighet.<br />

Fetma är inte bara ärftligt, den kan även<br />

utvecklas av psykosocial och socioekonomisk<br />

stress, depression, alkohol och rökning<br />

– det är alltså i högsta grad en livsstilsrelaterad<br />

och allvarlig sjukdom.<br />

Motion och sunda kostvanor är nyckeln till<br />

viktnedgång och därmed en minskad risk<br />

för diabetes. För det är själva viktnedgången<br />

som är allra viktigast och ibland kan man<br />

genom en viktnedgång helt slippa medicin.<br />

Livet med<br />

diabetes<br />

Den diabetesfarliga fetman<br />

Att motionera kan i vissa fall kompensera en<br />

övervikt, men går man inte ner i vikt också<br />

riskerar man ändå att få diabetes.<br />

Åtta av tio diabetes typ 2-patienter som genomgår<br />

fetmakirurgi blir friska – en gastric<br />

bypass – visar samstämmig forskning. Men<br />

endast svårt sjuka och mycket feta personer<br />

kommer i fråga för en operation. En hypotes<br />

om tillfrisknandet är att ett hormon frigörs<br />

från mag-tarmkanalen, som i sin tur påverkar<br />

insulinets effekter i positiv riktning.<br />

Kerstin Brismar, professor i Diabetesforskning<br />

vid Karolinska Institutet, menar att barn<br />

som äter mycket godis riskerar att få insulinresistens<br />

om de bär på anlag för diabetes.<br />

Därför förespråkar hon ett minskat intag av<br />

söta drycker, godis och snabba kolhydrater –<br />

vilket naturligtvis har positiv effekt på barns<br />

vikt.<br />

Maria Zaitzewsky Rundgren<br />

Livet med diabetes • Sid 5


Livet med<br />

diabetes<br />

Antikropp får det farliga<br />

fettet kring inre organen<br />

att flytta på sig<br />

Med en mekanism i kroppen som påverkar var<br />

i kroppen fettet lagras. Så hoppas svenska forskare<br />

kunna behandla diabetes typ 2 i framtiden.<br />

Den livsstilsrelaterade diabetes typ 2 eskalerar<br />

lavinartat i världen. Det farliga fettet som<br />

gör att blodsockret höjs är det inne i kroppen – i<br />

musklerna, i hjärtat och i levern.<br />

Nu har forskare i djuförsök lyckats påverka<br />

hur kärlväggarna transporterar fettet genom<br />

att tillsätta en antikropp. Med detta har det<br />

lagrade fettet då börjat att flytta på sig, från de<br />

inre organen till att i stället hamna på betydligt<br />

mindre farliga platsen under huden.<br />

– Det är ett genombrott i diabetesforskningen,<br />

säger Åke Sjöholm, professor och överläkare i<br />

diabetessjukvård, till Sveriges televsion.<br />

Om metoden börjar att användas innebär det<br />

sannolikt en minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar.<br />

Men någon genväg är det inte. För att hålla<br />

sig frisk kommer det även i fortsättningen att<br />

behövas en hälsosammare livsstil.<br />

Sid 6 • Livet med diabetes<br />

Foto: international diabetes Federation<br />

Världsdiabetesdagen<br />

Den 14 november är den årliga Världsdiabetesdagen. Den startades av International<br />

Diabetes Federation (IDF) och WHO 1991 för att uppmärksamma att diabetes är en<br />

sjukdom som ökar hela tiden i hela världen. Den 14 november 1891 föddes Frederick<br />

Banting, en av upptäckarna av insulin. Över hela världen genomförs varje år aktioner<br />

för att uppmärksamma dagen, bland annat med att ljussätta byggnader i blått.


För personer med typ 1- eller typ 2-diabetes<br />

som behandlas med insulin<br />

Referenser:<br />

1. NovoPen ® 5 bruksanvisning.<br />

2. Guo X et al. Expert Opin Drug Deliv 2012; 9(4):355-66.<br />

3. Hyllested-Winge J et al. Clin Drug Investig 2010; 30(10):643-74.<br />

* Visar dosvolym och tid som gått sedan dosering de senaste 12 timmarna<br />

Novo Nordisk Scandinavia AB<br />

Tel 040-38 89 00 www.novonordisk.se<br />

www.levemir.se www.novomix.se www.novorapid.se<br />

Nyhet.<br />

NovoPen ®<br />

5<br />

kommer ihåg. *<br />

Händer det att du blir osäker på om du tagit ditt insulin?<br />

NovoPen ® 5 hjälper dig med svaret på frågan: Tog jag min dos eller inte? 1<br />

NovoPen ® 5 har alla egenskaper som du är van vid från NovoPen ® 4. 2,3<br />

Det nya är en lättanvänd minnesfunktion. 1,2 En vidareutveckling för att<br />

du ska känna dig trygg i behandlingen. 2<br />

Så här används NovoPen ® 5 i tre enkla steg:<br />

1. 2. 3.<br />

Testa insulinflödet<br />

och ställ in dos.<br />

Antal timmar sedan<br />

senaste injektion 1<br />

Antal enheter som<br />

senast injicerats 1<br />

Tryck in doseringsknappen. Se uppgifter om senaste dos.<br />

NOV 2012 LINDH & PARTNERS


Livet med<br />

diabetes<br />

Säger ja till mö<br />

<strong>Susan</strong> <strong>Lanefelt</strong>: Nu är min bästa tid<br />

Det stilla pensionärslivet är inget<br />

för hälsoinspiratören susan <strong>Lanefelt</strong>,<br />

som har varit lärare och<br />

gympingledare i 47 år. Hon tränar<br />

mer än någonsin för att förbli pigg<br />

och stark i många år till – och för att<br />

utmana sig själv.<br />

Varje dag kör hon gympapass och vattengympa. Det blir<br />

sammanlagt tolv pass i veckan. Utöver det håller hon föredrag<br />

och sköter det egna företaget.<br />

Hur orkar hon?<br />

– Jag älskar ju mitt jobb, min bästa tid är nu! Jag har<br />

både ett fast arbete och är egenföretagare och kan till stor<br />

del styra över min tid. På eftermiddagarna njuter jag av<br />

att vara farmor till mina två barnbarn, säger <strong>Susan</strong>, som<br />

ser till att hålla kroppen i rörelse varje dag. För det är<br />

nämligen vardagsmotionen och regelbundenheten som gör<br />

susen. Hellre en rask promenad varje dag än ett hårt pass<br />

på gymmet en gång i veckan.<br />

– Kroppen är till för att användas och genom att röra sig<br />

blir man glad, stark och kraftfull. Muskler är en färskvara<br />

och måste aktiveras varje dag på något sätt. Men det behöver<br />

inte vara så märkvärdigt. Alla kan inte eller vill inte<br />

gå på gym. Det går lika bra att promenera i skog och mark<br />

eller ta en powerwalk med pendlande armar. Huvudsaken<br />

är att man rör på sig, säger <strong>Susan</strong> och tipsar om gåband<br />

som ett bra hemma-alternativ när vinter och is sätter stopp<br />

för utomhusmotionen.<br />

– Träning ger så många positiva effekter. Genom att<br />

stärka magmusklerna får man inte bara platt mage utan<br />

också bra ryggmuskler. Det ger bättre hållning som ger<br />

bättre andning som i sin tur ger ett bättre syreintag som<br />

påverkar flödet i kroppen på ett gynnsamt sätt. Genom att<br />

vi rör på oss frigörs endorfiner, kroppens eget morfin, som<br />

gör oss glada!<br />

Nyligen presenterades en forskningsstudie som hävdar att<br />

det räcker med tre minuters intensiv motion per dag för<br />

att vi ska hålla oss i form. Och visst är det bra att försöka<br />

få in ökad puls i träningen, exempelvis genom att springa<br />

korta sträckor under promenaden, menar <strong>Susan</strong>. Men tre<br />

minuter per dag varvat med 20-sekundersintervaller av<br />

extrem pulshöljning?<br />

<strong>Susan</strong> skrattar.<br />

Sid 8 • Livet med diabetes<br />

Träning ger<br />

så många<br />

positiva<br />

effekter<br />

Fakta<br />

Namn: <strong>Susan</strong> <strong>Lanefelt</strong><br />

Ålder: 66 år<br />

Familj: maken Claes,<br />

sönerna Peder och<br />

Stefan, sonhustrurna<br />

Lesley och Marja,<br />

barnbarnen samt<br />

hundarna Baloo och<br />

Chippe<br />

Bor: i Lidingö<br />

Gör; Hälsoinspiratör,<br />

gympingledare och<br />

föredragshållare<br />

– Nej, det är rent farligt gå ut med sådan information.<br />

Det många glömmer är att man måste vara extremt vältränad<br />

för att klara av det. I min värld är det regelbunden<br />

vardagsmotion som gäller. Lika väl som jag borstar mina<br />

tänder varje dag, rör jag på mig. Då blir det en vana och en<br />

livsstil man inte vill vara utan.<br />

Förutom att <strong>Susan</strong> leder tolv motionspass i veckan<br />

promenerar hon en timme om dagen i skogen med hunden<br />

Baloo. Ibland springer hon korta sträckor under promenaderna<br />

för att få lite boost i träningen. Två gånger i veckan<br />

spelar hon tennis. Eftersom muskelmassan minskar med<br />

åren är det extra viktigt för äldre personer att röra sig.<br />

– Det är aldrig för sent att börja. Visst tar det lite längre<br />

tid när man är äldre, men det går att bygga muskler även<br />

som pensionär. Orkar man inte göra armhävningar och<br />

situps, finns det alternativ som är skonsammare mot lederna.<br />

Man kan träna magmusklerna genom att sitta på en<br />

stol och lyfta benen. Och man kan göra armhävningar mot<br />

en vägg, i stället för på golvet, tipsar <strong>Susan</strong> och berättar<br />

att själv försöker hon ligga steget före och ser det som en<br />

utmaning att förbli stark och frisk upp i åren.<br />

– Jag är bestämd mot mig själv och vill leva ett gott liv de<br />

år jag har kvar. Det finns inget egenvärde i att bli 100 år om<br />

man inte är i god form! Min mor är ett bra exempel på att<br />

man kan hålla sig i form hela livet. Hon gick på gym tills<br />

hon var 90 år. Men hon var, som gammal dansös, van att<br />

röra sig.<br />

Även för <strong>Susan</strong> har dansen – efter hennes medverkan i<br />

tv-programmet ”Let´s Dance” 2008 – kommit att betyda<br />

mycket.<br />

– Numera tackar jag aldrig nej till en dans och jag har<br />

fört in mycket dans i mina gympingpass, för att det är så<br />

himla roligt. När man har roligt finns det inga gränser<br />

för hur mycket man orkar. När jag var med i programmet<br />

tränade jag dans fyra timmar per dag, plus min vanliga<br />

träning och jag kan säga att det var bland det bästa jag<br />

någonsin har gjort, det var en fantastisk upplevelse!<br />

Kosten är förstås också viktig för välbefinnandet. <strong>Susan</strong><br />

håller hårt på tre frukter per dag, mycket grönsaker, fet<br />

fisk, grovt bröd, olja och mycket vatten – nyttig mat som<br />

passar både för den med diabetes eller utan.<br />

– Livet ska vara så njutbart som möjligt. Visst kan man<br />

unna sig en bit godis eller en bakelse ibland. Då ska man<br />

äta den med glädje och njuta av varje tugga och inte ha<br />

dåligt samvete. Det är ju ditt liv, ditt val och dina möjligheter.<br />

Att leva ett gott liv är viktigare än att leva ett långt liv,<br />

poängterar <strong>Susan</strong>.<br />

Maria Zaitzewsky Rundgren


jligheterna<br />

Foto: charles hammarsten<br />

Livet med<br />

diabetes<br />

Livet med diabetes • Sid 9


Livet med<br />

diabetes<br />

– Det känns fantastisk roligt, för det är ett<br />

stort och viktigt uppdrag. Jag har höga ambitioner<br />

och hoppas kunna bidra till att Diabetesförbundet<br />

blir ännu mera känt så att vi<br />

kan påverka politikerna. Det ultimata målet<br />

är förstås att vi inte ska behöva finnas mer<br />

som organisation, att ingen behöver drabbas<br />

av diabetes. Men tyvärr ser vi motsatsen, att<br />

sjukdomen ökar, inte minst bland barn och<br />

unga, säger Fredrik Löndahl.<br />

I dag är ungefär 450 000 svenskar sjuka i<br />

diabetes, varav 10 procent i diabetes typ 1.<br />

Dessutom beräknas flera hundra tusen personer<br />

ha diabetes typ 2 utan att veta om det.<br />

Så man kan lugnt säga att det är en folksjukdom.<br />

Men okunskapen och fördomarna är<br />

fortfarande stora.<br />

– Det ligger i mitt uppdrag att informera<br />

både allmänheten och de som lever<br />

med diabetes om symptom, diagnoser och<br />

behandling, säger Fredrik Löndahl, som<br />

också arbetar vidare med flera av förbundets<br />

viktigaste frågor. En sådan fråga är den om<br />

likvärdig vård för alla i hela landet. Enligt<br />

ett förslag från Tandvårds- och läkemedels-<br />

Sid 10 • Livet med diabetes<br />

informerar<br />

I maj i år valdes Fredrik Löndahl till Svenska<br />

diabetesförbundets nya ordförande.<br />

Svenska Diabetesförbundet kräver<br />

likvärdig vård för alla<br />

förmånsverket vill man ta bort subventionen<br />

för insulinpumpar.<br />

– Vi anser att insulinpumpar självklart ska<br />

vara statligt subventionerade, det får inte<br />

bli så att varje landsting får bestämma detta<br />

själva. Då styr ekonomin, inte patientens<br />

behov, säger Fredrik Löndahl som också<br />

bevakar frågan om upphandlingar av stickor<br />

och insulinpumpar, som han menar lätt blir<br />

en budgetfråga för landstingen. Man köper<br />

de produkter som är billigast, i stället för de<br />

bästa.<br />

– Alla ha rätt att få den bästa behandlingen!<br />

Diabetes är en allvarlig sjukdom,<br />

men med rätt behandling kan man leva ett<br />

normalt, gott liv.<br />

En annan fråga som har varit på tapeten<br />

handlar om de landsting som valt att köpa in<br />

en icke godkänt ögonmedicin – för att det är<br />

billigare. Det är allvarligt, menar Löndahl,<br />

eftersom ingen vill svara på vem som bär<br />

ansvaret för eventuella biverkningar eller<br />

andra problem.<br />

Förbundet fortsätter också sitt informationsarbete<br />

kring barn med diabetes och de-<br />

ras situation i skolan. Man har bland annat<br />

producerat en informativ tidning som riktar<br />

sig till barn och man visar filmen ”Håll koll”<br />

för pedagogerna.<br />

Nytt för i år är utvecklingen av medlemskapet.<br />

Diabetesförbundet har i dag 24 000<br />

medlemmar och till dem vill förbundet nu<br />

rikta sig med olika förmåner – inte minst<br />

som ett sätt att locka till sig nya medlemmar.<br />

Medlemmarna utgör förbundets ryggrad<br />

och ju fler medlemmar desto starkare röst i<br />

samhällsdebatten.<br />

– Vi kommer att erbjuda en sjuk- och<br />

olycksfallsförsäkring, som är anpassad till<br />

den som lever med diabetes. Det är unikt, för<br />

den som är sjuk i diabetes har ofta svårt att<br />

få en försäkring genom de traditionella försäkringsbolagen.<br />

Vi tittar också på möjligheten<br />

att erbjuda andra förmåner, som rabatt<br />

på träningskort och sportbutiker. Tanken är<br />

att peppa våra medlemmar att röra på sig,<br />

något som ju är oerhört viktigt vid diabetes.<br />

Maria Zaitzewsky Rundgren


informerar<br />

Sedan december 2011 har vi i Sverige fyra olika koster att<br />

rekommendera till personer med diabetes. Vissa saker<br />

har dessa koster gemensamt. Läs mer om detta!<br />

Mellis, gofika, fruktstund ...<br />

Alla har vi ett förhållande till mellanmål<br />

- dessa extramåltider som kan se väldigt<br />

olika ut både vad gäller kvalitet och<br />

mängd. Ofta har vi önskemål om att mellanmålen<br />

ska varieras i det oändliga och<br />

vi vill hitta nya sätt att få i oss lite lagom<br />

med energi – eller det kan rentav bli ganska mycket kalorier.<br />

Men – de ”gamla vanliga” extramålen är ofta både bra,<br />

billiga och lätta att fixa.<br />

Förslag på mellanmål:<br />

✔ En frukt<br />

✔ En fullkornssmörgås med pålägg<br />

✔ Några Finn Crisp eller fullkornsskorpor med<br />

mjukost och paprika<br />

✔ En skål keso med lite färsk frukt, bär eller<br />

osockrad sylt<br />

✔ Cirka 10 stycken mandlar/hasselnötter och en<br />

liten frukt<br />

Ett bra, lagom stort mellanmål gör ofta att vi känner oss<br />

mindre hungriga till nästa måltid – vilket är syftet. Då<br />

ökar i sin tur chansen att bli mätt på en portion lunch/<br />

middag, vilket är bra för den som vill gå ner i vikt.<br />

Det är individuellt hur många mellanmål som behövs<br />

per dag men allt från inget till tre stycken är vanligt. Behovet<br />

avgörs av blodsocker, hur fysiskt aktiv man är och hur<br />

många timmar det är till nästa måltid. Vissa personer mår<br />

bäst av att äta ca var tredje timme.<br />

Hur mycket? För många och för energirika mellanmål<br />

kan få rakt motsatt effekt: mer problem med blodsockret<br />

och viktuppgång.<br />

Det svåra brukar vara att komma igång att äta mellanmål,<br />

om det inte finns en väl invand rutin. I det läget är<br />

en liten frukt och några nötter lätt och praktiskt, de kan<br />

läggas i väskan redan kvällen innan!<br />

Må gott/<br />

dietisterna i referensgruppen för diabetes<br />

✿<br />

Livet med<br />

diabetes<br />

Referensgruppen är en del av dietisternas riksförbund. Gruppen arbetar<br />

med att sprida kunskap om bra mat vid diabetes bland patienter, sjukvårdspersonal,<br />

kommun och andra miljöer som behandlar och träffar personer<br />

med diabetes.<br />

Foto: istocKphoto<br />

Livet med diabetes • Sid 11


Livet med<br />

diabetes<br />

Graviditetsdiabetes är en form av diabetes som uppkommer<br />

under graviditet. Den försvinner nästan alltid efter förlossningen.<br />

Sjukdomen förekommer oftare hos kvinnor som har diabetes i<br />

släkten eller är överviktiga.<br />

Graviditetsdiabetes<br />

– så underviker du framtida risker<br />

Under en graviditet finns det<br />

alltid ett större behov av insulin<br />

än normalt.<br />

Om man inte kan producera<br />

den mängd insulin som behövs<br />

utvecklas diabetes.<br />

När man har fött barnet<br />

minskar behovet av insulin till<br />

normalvärde och diabetes försvinner<br />

nästan alltid.<br />

Men det gäller att behandla<br />

den rätt.<br />

Om man har haft graviditetsdiabetes<br />

är man i riskzonen för att<br />

utveckla diabetes senare i livet<br />

på grund av att produktionen av<br />

insulin minskar med åldern.<br />

Risken att utveckla diabetes<br />

Sid 12 • Livet med diabetes<br />

kan reduceras påtagligt om man<br />

undviker tillstånd som skapar<br />

ett stort behov av insulin (övervikt,<br />

osund kost, stillasittande),<br />

konstaterar läkaren Jan Erik<br />

Henriksen och professor Henning<br />

Beck-Nielsen på Netdoktorn.se<br />

Graviditetsdiabetes upptäcks<br />

nästan alltid genom provtagning<br />

av blodsockret. Kvinnan får sällan<br />

några symtom alls.<br />

Men diabetesen måste behandlas.<br />

Behandlingen är förändrad kost<br />

och regelbunden egen mätning<br />

av blodsockret. Ibland är det<br />

nödvändigt att också behandla<br />

med insulin, som består av<br />

snabbverkande insulin vid<br />

måltiderna och eventuellt också<br />

långtidsverkande insulin som<br />

ges till natten.<br />

När graviditeten är över är det<br />

viktigt att man vet att det finns<br />

en ökad risk att man får typ 2<br />

diabetes senare i livet.<br />

Man skall därför något år<br />

efter graviditeten undersökas på<br />

sin vårdcentral med avseende<br />

på diabetes och därefter gärna<br />

kontroller med regelbundna intervall,<br />

skriver Hendriksen och<br />

Beck-Nielsen.<br />

Så minskar du<br />

risken för diabetes<br />

senare i livet<br />

Man kan själv minska risken att<br />

utveckla diabetes senare i livet<br />

genom att:<br />

✔ Undvika övervikt<br />

✔ Äta sunt<br />

✔ Motionera, minst 30 minuter<br />

dagligen


Pyssel för små & stora<br />

Rebusar!<br />

A.<br />

En frukt- och grönsakshandlare är 54 år<br />

gammal, 175 cm lång och har 43 i skonummer?<br />

Vad väger han?<br />

svår<br />

2<br />

6 9 1 3<br />

6 4 2 3 7 8<br />

4 8 1<br />

5 4<br />

4 2 7<br />

5 3 7 2 9 1<br />

svår<br />

6 7 9 3<br />

9<br />

3 5<br />

1 8 7 6 9<br />

3 9<br />

3 8<br />

7 2 8 5 4 3<br />

9 4<br />

5 9<br />

7 8 1 5 4<br />

1 8<br />

B.<br />

En polis hade en bror,<br />

men brodern hade<br />

inte någon bror. Hur<br />

kommer det sig?<br />

Lätt<br />

3 2 8 4<br />

7<br />

2 8 6 5<br />

2 6 1<br />

7 1 9 5 4 6<br />

4 1 7<br />

5 7 3 9<br />

4 1 2 3<br />

Medel<br />

C.<br />

Vad sitter<br />

i mitten på en<br />

rad med ljusröda<br />

pärlor?<br />

5<br />

7 6 9<br />

5 8 1<br />

3 8 9<br />

1 6 3 2 9 4<br />

1 4<br />

4 5 7<br />

5 8 2<br />

8 4 7<br />

D.<br />

Livet med<br />

diabetes<br />

De döda äter det. Om de levande äter det så dör de.<br />

Svaret på rebusarna finns längst ner på sidan 14 – men titta inte<br />

Livet med diabetes • Sid 13


Livet med<br />

diabetes<br />

Vill du få hem Livet med diabetes direkt i din brevlåda? Då kan du prenumerera här!<br />

Du får två nummer per år för endast 99:-*<br />

diabetes<br />

Livet med<br />

LIVET MED DIABETES – Det du bör veta om att leva med diabetes – Nr 6 november 2012<br />

<strong>Susan</strong><br />

<strong>Lanefelt</strong>:<br />

GRAVIDITETSDIABETES?<br />

– så får du det att fungera!<br />

Lev det<br />

goda livet<br />

Knepen som passar alla<br />

• Risk för ojämlik vård när TLV drar in insulinpumpsstödet ■ sid 2<br />

• Detta är diabetes ■ sid 4 • Bukfetman den stora boven ■ sid 8 Diabetessmart mellis ■ sid 11<br />

• Pyssel för stora och små ■ sid 14 Missa inte LMD:s jultävling! ■ sid 15<br />

* Betala inget nu.<br />

Det kommer plusgirotalong med tidningen.<br />

Sid 14 • Livet med diabetes<br />

NAMN<br />

ADRESS<br />

POSTNR POSTORT<br />

TELEFONNR DAGTID<br />

E-POSTADRESS<br />

Klipp ur talongen och skicka till:<br />

Svensk Mediafocus, Gamla Uppsala 331, 755 94 Uppsala<br />

Dela med dig av<br />

ditt bästa<br />

julbordstips!<br />

Nu lackar det mot jul. För de<br />

allra flesta av oss är det en härlig<br />

tid, med möten med människor<br />

vi älskar – och god mat i<br />

överflöd. Men för den som har<br />

diabetes gäller det att vara extra smart vid<br />

julbordet.<br />

Vilket är ditt bästa diabetssmarta<br />

julbordsrecept? Skicka in det till oss<br />

senast 31 januari via mailadressen<br />

info@impacta.se.<br />

Redaktionen väljer de tre bästa recepten och<br />

belönar med publicering i höstnumret 2013<br />

samt Trisslotter.<br />

Glad vinter! /Redaktionen.<br />

A. Frukter och grönsaker. B. Polisen är en kvinna C. Tråden D. Ingenting


UNIKT ERBJUDANDE UNIKT ERBJUDANDE UNIKT ERBJUDANDE UNIKT ERBJUDANDE UNIKT ERBJUDANDE UNIKT ERBJUDANDE UNIKT ERBJUDANDE<br />

MOTION SÄNKER<br />

DITT BLODSOCKER<br />

ÅTERFÖRSÄLJARE<br />

JA,TACK! jag vill beställa motionsband HMT-1030<br />

✁<br />

TILLBEHÖR<br />

NAMN<br />

NU KAN DU ENKELT PROMENERA HEMMA<br />

Attract´s promenad- och motionsband HMT-1030 gör din dagliga motion<br />

lättillgänglig, bandet är smidigt men ändå stabilt även vid tuffare<br />

löpträning. Du kan promenera, jogga, löpträna när du vill, utan oro<br />

för mörker, väglag och kyla. Motionsbandet passar ung som gammal,<br />

den ovane motionären likväl som den fl itige löparen. Tänk dig att du<br />

nu verkligen kan förena nytta med nöje, titta på din favoritserie på<br />

TV, samtidigt som du motionerar, det kan inte bli enklare! Bandet är<br />

lätt att fälla ihop och tar liten plats. 30 minuters promenad om<br />

dagen förbygger hjärt- och kärlsjukdomar, sänker ditt blodsocker,<br />

förbättrar din kondition och ditt välbefi nnande.<br />

ADRESS<br />

POSTNUMMER/ORT<br />

TELEFON<br />

PERSONNUMMER<br />

Kom ihåg att det är aldrig försent att ”ta tag” i sin hälsa!<br />

Markera antal och färg nedan.<br />

........st<br />

........st<br />

ATTRACT HMT-1030<br />

MOTIONSBAND<br />

2995:-<br />

Frakt* tillkommer<br />

med 350:-<br />

........st<br />

........st<br />

........st<br />

SILICONSPRAY SILICON<br />

FLOORPROTECTION<br />

............... st 89:-/st ............... st 89:-/st<br />

PASSA PÅ<br />

Förtur på julkampanjen<br />

till alla som läser<br />

”Liver med diabetes”<br />

TILLBEHÖR<br />

Silicon Spray<br />

Innehållet i sprayfl askan<br />

används för att minska<br />

friktionen mellan bandet<br />

och underliggande yta.<br />

Detta förlänger bandets<br />

livslängd och minskar<br />

ljudnivån.<br />

89:-/st<br />

Floor protection<br />

FRANKERAS EJ<br />

MOTTAGAREN<br />

BETALAR<br />

PORTOT<br />

Livet med diabetes<br />

utg. 6/11<br />

Projektnr. 995<br />

Attract Sweden AB<br />

SVARSPOST<br />

204 882 98<br />

858 00 SUNDSVALL<br />

* Hemkörning till din ytterdörr, vid lantbrevbäring hämtar du leveransen på Postens utlämningsställe.<br />

Leverans inom fem arbetsdagar. Faktura 15 dagar (Fakt.avgift 29:- tillkommer). Erbjudandet gäller tom. 31/12-2012<br />

Skydda golvet mot onödigt<br />

slitage. Produkten innefattar<br />

tar sex specialanpassade<br />

underlägg, för för placering<br />

under motionsbandet.<br />

89:-<br />

89:-/fpk<br />

K U N D T J Ä N S T 0 2 0 - 2 2 0 2 2 0 I I N F O @ AT T R A C T. N U I W W W. AT T R A C T. N U I K U N D T J Ä N S T 0 2 0 - 2 2 0 2 2 0 I II N FF O @ AT TT R A C T. N U I I W W W. W. AT TT R A C T. N U<br />

KIIKOI sleepwell functional collection, nattplagg<br />

för kvinnor och män. Kollektionen är<br />

tillverkad av det patenterade funktionstyget<br />

Soft´n Dry Tex, ett unikt material med följande<br />

egenskaper; hög absorberingsförmåga, effektiv<br />

fuktgenomsläpplighet, len och skön<br />

bomullskänsla. Plaggen håller Dig torr och<br />

hygiensik om natten. En stor målgrupp för<br />

Kiikoi är kvinnor i övergångsåldern som lider<br />

av vallningar, denna grupp utgör närmare 1,8<br />

miljoner kvinnor i Sverige. Utöver dessa kvinnor<br />

fi nns ytterligare ca 1 miljon män och kvinnor<br />

som av olika anledningar har svettningar<br />

Stella<br />

COLOR:<br />

Vega<br />

COLOR:<br />

JA,TACK! jag beställer följande<br />

nattplagg till HALVA PRISET!<br />

MODELL FÄRG STORLEK ANTAL<br />

NAMN<br />

ADRESS<br />

POSTNUMMER/ORT<br />

TELEFON<br />

Ord.pris 599 kr<br />

NU 299:-<br />

Size: S M L XL<br />

Ord.pris 549 kr<br />

NU 275:-<br />

Size: S M L XL XXL XXXL<br />

Svettas eller<br />

fryser du pa<br />

natten?<br />

– då är Kiikoi nattplagget för Dig!<br />

Min ”termostat” är felinställd<br />

– men KIIKOI-plaggen hjälper mig till bättre sömn!<br />

Jag har haft besvär om nätterna<br />

i fl era år vilket resulterat<br />

i en mycket störd nattsömn.<br />

Ingenting har hjälp, inte förrän<br />

nu! Tack vare mina nya<br />

nattkläder från KIIKOI slipper<br />

jag stiga upp och byta nattlinnen<br />

och sängkläder. Jag<br />

Tara<br />

COLOR:<br />

Castor<br />

COLOR:<br />

Ord.pris 599 599 kr kr<br />

NU 299:-<br />

Size: S M L XL<br />

Ord.pris 549 kr<br />

NU 275:-<br />

Size: S M L XL XXL XXXL<br />

JUST NU!<br />

50% 50<br />

RABATT<br />

på nätterna som stör sömnen. Svettningarna<br />

kan i de senare fallen bero på olika sjukdomstillstånd,<br />

medicinering, graviditet och övervikt.<br />

För alla som vill ha en skön nattsömn och<br />

vakna fräsch är KIIKOI - sleepwell functional<br />

collection - det givna valet!<br />

KIIKOI GER DIG ”FOREVER<br />

FUNCTION GARANTI<br />

Garantin innebär att plaggets<br />

funktion bibehålls och garanteras<br />

under hela tygets livslängd,<br />

förutsatt att tvätt- och skötselråd följs.<br />

kommer aldrig att använda<br />

några andra nattlinnen. KII-<br />

KOI fungerar så bra för mig.<br />

”<br />

KIIKIOI-nattplagg är fi na basplagg<br />

som håller god kvalité! Äntligen sover<br />

jag gott om nätterna<br />

Jag kan varmt rekommendera<br />

för första gangen<br />

KIIKOI till alla som upplever pa manga ar<br />

samma problem. Karin Hansson, 59 år<br />

✁<br />

FRANKERAS EJ<br />

MOTTAGAREN<br />

BETALAR<br />

PORTOT<br />

Livet med diabetes<br />

utg. 6/11<br />

Projektnr. 995<br />

Attract Sweden AB<br />

SVARSPOST<br />

204 882 98<br />

858 00 SUNDSVALL<br />

Ta chansen!<br />

Beställ ett av<br />

våra populära<br />

nattplagg till<br />

HALVAPRISET!<br />

S:A<br />

PRIS<br />

Leverans inom fem arbetsdagar. Faktura 15 dagar<br />

(Fakt.avgift 29:- tillkommer). Erbjudandet gäller tom. 30/11-2012


Accu-Chek Aviva Nano<br />

Liten och smidig<br />

www.accu-chek.se<br />

Naturlig storlek

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!