Textdel - Ålands Hälso- och Sjukvård

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

2005 

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2005 

FÖR 

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 

INNEHÅLL 

Verksamhetsåret i sammandrag 

Styrelsen och Centralförvaltningen 

Primärvården 

Specialsjukvården 

2 - 5 

6 - 9 

10 - 17 

18 - 27 

Administration & Försörjning 28 - 29 

Bilagor 

Bokslut 

Statistik 

Personalberättelse 

Layout: Anette Korpi 

Foto: ÅHS fotoarkiv där inget annat anges. 

1 - 15 

1 - 28 

1 - 15

Verksamhetsåret 2005 

Verksamhetsåret 2005 

Central förvaltning 

PERSONAL 

Ålands hälso- och sjukvård har visat sig vara en attraktiv arbetsplats. 

Personalbemanningen var överlag god på de flesta enheter. Inom vårdsektorn 

har det dock varit svårt att bemanna tjänsterna under personalens 

sjukfrånvaro och vintersemestrar och Långvårdsenheten har lidit av brist 

på behörig personal speciellt på deltidstjänsterna. Inom läkarkåren har det 

fortsättningsvis varit svårt att rekrytera specialistläkare inom psykiatri, 

gynekologi och öron-näsa-halsområdet, men i övrigt har tjänsterna varit 

glädjande väl besatta. 

Det blir allt vanligare att personalen av olika orsaker önskar arbeta deltid. 

Av alla 835 inrättade tjänster är 69 inrättade som deltidstjänster. 

Därutöver arbetade 288 anställda deltid under hela eller delar av året. 

Detta innebär en extra utmaning i personalrekryteringen för att få verksamheten 

att fungera, men visar också på en positiv inställning från 

arbetsgivarens sida till deltidstjänstgöring. Antalet budgeterade årsarbeten 

för hela ÅHS uppgick till 815,5 år 2005. 

Frånvarostatistiken uppvisar trots höga tal en klar nedgång jämfört med 

2004. Speciellt noterbart är att sjukfrånvaron minskat med 3600 dagar 

sedan 2001. Återgärder har vidtagits för att analysera sjukfrånvaron för att 

om möjligt minska den ytterligare. 

Den till åldern äldsta yrkesgruppen är läkarna, där 43 % är över 50 år, följt 

av primärskötar/närvårdargruppen med 37 % och sjukskötar/hälsovårdarkåren 

med 31 % över 50 år. De framtida och närstående pensioneringarna 

inger bekymmer eftersom det i närområdena råder allt större brist på 

hälso- och sjukvårdspersonal. 

Personalen har beretts möjlighet att delta i ett flertal personalvårdsaktiviteter 

till sponsorerat pris. Målsättningen har varit att stimulera till 

konditionshöjande motionsformer. Massage, som utgjorde 10 % av alla 

aktivitetsbesök, förbrukade nästan 30 % av personalvårdsbudgeten. Hela 

personalen inbjöds även till en mycket uppskattad inspirationsdag på 

Lemböte lägergård. 

Under året har styrelsen fastställt ett omarbetat reglemente enligt vilket 

primärvårdschefs- och sjukvårdschefstjänsterna ersatts av en gemensam 

chefläkartjänst. I och med detta upphörde primärvården och specialsjukvården 

att vara skilda resultatenheter från början av år 2006. 

FASTIGHETER 

Vid årsskiftet 2004-2005 påbörjades bygget av försörjningshuset (etapp 

I av centralsjukhusets om- och tillbyggnad) efter en planeringstid som 

bland annat innehöll kraftiga kostnadsnedskärningar för att det fastställda 

budgetanslaget skulle kunna hållas. Etapp I blir inflyttningsklart i slutet av 

år 2006. 

Dålig inomhusluft ledde till utflyttning från Godby hälsocentral och 

Lemland-Lumparlands hälso- och sjukvårdmottagning till tillfälliga utrymmen 

under saneringstiden. Kostnaderna för detta hade inte budgeterats. 

Under året invigdes Barn- och ungdomsenhetens ”lekpaviljong”, som är 

en donation från Ålands barnfond. Samtidigt byggdes barnpolikliniken om, 

vilket också skedde med förlossnings-salarna vid BB-gynavdelningen och 

kansliet vid avdelning Västergårds på Gullåsen. Barn- och ungdomspsykiatriska 

enheten flyttade till nya utrymmen, vilket botade den trångboddhet 

som gällt i flere år för både BUP och vuxenpsykiatriska mottagningen.

Ytterligare flyttade Dagkliniken till 

den nyrenoverade gamla hälsocentralen 

vid Norragatan. 

PRIMÄRVÅRDEN 

På grund av primärvårdens goda 

läkarbemanningen i början av året 

slopades läkarjouren under vardagskvällarna 

i mitten av oktober 

och patienterna hänvisades till 

Akuten. Detta beslut måste senare 

återtas då bemanningen igen försämrades 

och akuta läkartider inte 

kunde erbjudas vanlig kontorstid. 

Antalet läkarbesök minskade på 

årsnivå från 32.000 till 30.000. 

Av samtliga drygt 114.400 besök 

inom Primärvården gjordes 46.000 

besök eller ca 40 % av personer 

över 64 år. Per invånare innebar 

detta 4,2 besök, fördelat så att 

kvinnorna gjorde 6,0 besök och männen 4,4 besök/patient. 

Långvårdsenheten Gullåsen, vars platsantal minskades med två av utrymmes skäl, hade i stort sett oförändrat 

antal vårddagar. Däremot skedde en förskjutning mellan åldersgrupperna så att de yngre patienternas (under 

65 år) vårddagar ökade med 66 % medan de äldsta patienternas (över 85 år) minskade med 25 %. Samtidigt blev 

patienternas hjälpbehov allt större. Detta kan bl.a. ses som ett resultat av ett allt större tryck från specialsjukvården, 

vars platsantal under 2003 minskade med 10, när lungavdelningen stängdes. Mariehamn, som använde 64 % 

av alla vårddagar, hade problem med att ta emot patienter från Gullåsen. Det fanns under året konstant ett flertal 

patienter som väntade på annan vårdplats inom staden. 

Kommunernas genomsnittliga vårddygnskostnad varierade från 129,80 euro för Lumparland till 146,90 euro för 

Eckerö. I en helt egen kategori låg Vårdö med en vårddygnskostnad på 30,42 euro. Variationen förklaras helt med 

hur stor andel patienten själv betalat av den fastställda vårddygnskostnaden (159,98 euro). 

Tandvårdens besöksantal minskade med nästan 7 % och kom ner till samma nivå som 2003. Nästan 80 % av alla patienter 

var under 45 år, och i genomsnitt gjorde varje patient 2,2 besök. Antalet uteblivna patienter ligger stadigt 

något över 500, vilket motsvarar en tandläkares hela arbetsinsats under ca 2 månader! 

Veterinärernas smådjurmottagning uppvisade ca 1.000 färre besök, vilket är en minskning med 35 %. Detta var 

helt i led med den inriktning som styrelsen önskat. De nationella övervakningsprogrammen sysselsatte Miljöhälsovårdsenheten 

speciellt mycket under året, antalet provtagningar ökade från 1.846 till 6.311. Även inspektionernas 

och tillståndens antal ökade med 9-14 %. 

Livsmedelslaboratoriet, som är ackrediterat, bör kontinuerligt följa upp kvaliteten på sina analyser. Detta är orsaken 

till att 36 % (!) av alla analyser hänför sig till kvalitetssäkringen. 

SPECIALSJUKVÅRDEN 

Specialsjukvårdens totala produktion av öppenvårdstjänster var i stort oförändrad jämfört med föregående år. Läkarbesöken 

var nästan exakt lika många (22.954), telefonbesöken ökade från 6.295 till 7.618. Likaså ökade besöken 

hos vårdpersonalen något. Ökningarna beror troligen på en mera noggrann statistikföring. Väntetiderna till de 

olika poliklinikerna i februari 2005 underskred de gränsvärden som man på fastlandet fastställt i den s.k. vårdgarantin. 

Endast till vissa ortopediska, gynekologiska och öron-, näs-, hals-åtgärder överskreds 6 månaders väntetid. 

Analyseras de enskilda enheternas öppenvårdsproduktion märker man att läkarbesöken inom onkologi och kirurgi 

ökat med 10 % och något mera inom barn- och ungdomsmedicin. Gynekologbesöken minskade med 6 % och ögonläkarbesöken 

med 14 %. Förändringarna avspeglar närmast läkarbemanningen under de två senaste åren. För Ögonenhetens 

del finns orsaken i att den nuvarande överläkaren även sköter operations- och laserverksamheten, vilka 

tidigare gjordes av utomstående konsulter. Akutens besöksantal ökade något (3,9 %), huvudsakligen beroende på

att primärvårdens kvällsjour under årets drygt två sista månader upphörde under vardagskvällarna och ledde till 

att patienterna sökte sig/hänvisades till Akuten. 

Av samtliga besök på alla polikliniker gjordes 43 % av personer i åldern 30-64 år och 39 % av personer äldre än 64 

år. Kvinnornas andel var något över 50 %. Inom rehabiliterings- och fysioterapiverksamheten gjorde de kvinnliga 

patienterna 7,1 besök/pat. medan männen gjorde 5,9 besök. Omvänt var förhållandet inom onkologiverksamheten 

(5,4 besök/kvinna; 6,6 besök/man) men i övrigt fanns det ingen skillnad i antal besök mellan könen. 

Avdelningsvården uppvisade ett ökat antal vårddagar, totalt ökade dessa med 5,6 %. Ökningen gällde alla specialiteter 

förutom förlossningsvården, rehabiliteringen och intensivvården. Den sistnämnda minskade med 27 % 

från 1.261 till 991 vårddagar. Detta torde närmast bero på en slumpmässig variation från ett år till ett annat. 

Den medicinska avdelningens beläggning ökade från 65 till 81 %. Med beaktande av att tvåpersoners rummen ofta 

måste användas för endast en patient p.g.a. infektionsrisk/isolering eller vård i livets slutskede var belastningen 

nästan maximal. Den lägsta beläggningen hade gynekologi och förlossning, 36 resp. 39 %. Totalt var centralsjukhusets 

beläggningsgrad 60 % vilket antyder att antalet vårdplatser är tillräckligt, men att fördelningen inte är 

optimal mellan specialiteterna. 

Av alla vårddagar stod de över 64 år för 55 %, de kvinnliga patienterna använde 53 % av vårddagarna, men hade i 

medeltal något kortare vårdtid, 5,6 dagar mot 6,7 dagar för männen. 

Förlossningarnas antal var 256, den nästlägsta siffran de senaste 5 åren. Aborterna ökade med 13 %. 

Inom den operativa verksamheten ökade antalet ingrepp med drygt 12 %, mest ökade artroskopiska axelingrepp, 

åderbråcks- och ögonoperationer. 

Den egna laboratorieverksamheten ökade något medan de köpta analysernas antal minskade med 6 %. Genom 

aktiv upphandling av utomstående laboratorietjänster har den befarade kostnadsökningen kunnat undvikas. 

Röntgenundersökningarna minskade med 5 %, speciellt de köpta MR-undersökningarna. Mammografiundersökningarna 

ökade med hela 21 % beroende på att de som kallas till sållningen är så många flere vart annat år. 

Inom den psykiatriska verksamheten märks en fortsatt ökning av besöken inom öppenvården, från 2003 till 2004 

med 13 % och från 2004 till 2005 med 9 %. Ökningen 2005 kan helt tillskrivas öppenvårdsbesöken vid avdelningarna 

vid Grelsby sjukhus. Vårddagarna inom psykiatrin har fortsatt att minska (2003-2004 med 14 %; 2004-2005 med 8 %). 

Anmärkningsvärt är dock den stora ökningen av missbrukarvårdens vårddygn( +117 %) och patienter ( +76 %). 

Inom den öppna psykiatriska vården dominerar de kvinnliga patienterna, 69 % av alla besök, medan männen har 

något flere vårddagar. 

Läkemedelskostnaderna inom ÅHS har liksom inom andra sjukvårdsdistrikt fortsatt att öka kraftigt. Ökningen från 

år 2003 till 2004 var över 11 % och från 2004 till 2005 över 15 %. Noterbart är att de fem dyraste medicinerna stod 

för 35 % av den totala läkemedelskostnaden, som uppgick till 2,3 milj. euro. 

Lageromsättningen ökade med 4 %. Bland de 15 mest kostsamma konsumtionsvarorna var de flesta hemsjukvårdsartiklar, 

antingen kronikerblöjor eller stix för blodsockermätning i hemmiljö. 

VÅRD UTANFÖR ÅLAND 

Besöken inom vården utanför Åland ökade med drygt 4 % till 2.800, medan antalet vårddagar minskade med 10 

% till 4.100. Av vårddagarna skedde 70 % på sjukhus på fastlandet, 30 % i Sverige, men kostnadsmässigt stod de 

svenska vårddagarna för ca hälften av de totala vårddagskostnaderna för den externa vården. Det budgeterade 

anslaget överskreds med 655.000 euro eller med nästan 15 %. Till detta tillkommer ännu transportkostnaderna 

flygledes, som uppgick till 560.000 euro. 

IT-UTVECKLINGEN 

Inom verksamheterna fortsatte datoriseringen med bl.a. fullbordat behörighetssystem för alla enheter, operationsprogram 

och pilotprojekt gällande vårdplanering. 

Planeringen inför införandet av ett nytt ekonomisystem har varit mycket arbetskrävande och det planerade ibruktagandet 

vid årsskiftet 2005-2006 måste framskjutas med några månader. 

EKONOMI 

Primärvårdens budgetförverkligande var 99,5 %. Ökningen från 2004 till 2005 var 5 %. Hela 85 % av kostnaderna 

hänför sig till personalen. Hälso- och sjukvårdsmottagningarna, Långvårds- och Miljöhälsovårdsenheten överskred 

sina respektive budgeter, men detta balanserades av underskridningar inom den centrala enheten och tandvården. 

Kostnadsmässigt har Primärvården under de sex senaste åren (boksluten 2000 – 2005) ökat med 40,5 %.

Specialsjukvården överskred det budgeterade 

anslaget med knappt 59.000 euro, ett budgetförverkligande 

på 100,16 %. Överskridningarna på 

vissa enheter berodde på högre utgifter för övrig 

konsumtion (med, kir, gyn, öron, psyk, röntgen) 

och för vård utanför Åland (kir, gyn, öron, rehab). 

Endast kirurgiska och akutenheten överskred 

personalkostnads-anslaget, som emellertid totalt 

sett underskreds inom Specialsjukvården med 

nästan 900.000 euro. Kostnadsmässigt har 

Specialsjukvården under de sex senaste åren ökat 

med 33,9 %. 

Den slutliga kostnaden för hälso- och sjukvården 

år 2005 var 61.848.937 euro. I förhållande till 

budgetanslaget för år 2005 överskreds kostnaderna 

med 1.448.937 euro. När återstående anslag 

från år 2004 (ca 2,2 milj euro) beaktas återstår 

735.142 euro för användning år 2006, något mindre 

än beräknat. Kostnadsmedvetenheten måste 

därför hela tiden hållas levande och verksamheterna 

måste ytterligare rationaliseras. 

Under år 2005 överskreds de budgeterade inkomsterna 

med nästan 600.000 euro. Detta berodde 

huvudsakligen på de fullkostnadsersättningar som 

försäkringsbolagen fr.o.m. mars 2005 betalat för 

olycksfallspatienternas vård. Denna inkomstpost 

på 410.000 euro hade inte beaktats i budgeten. 

Intäkterna för vården på ÅHS’ primärvårdsplatser 

överskreds också med 260.000 euro, medan 

patientavgifterna inte nådde upp till det 

budgeterade 4.064.000 euro utan stannade på 

3.918.132 euro. 

SLUTLIGEN 

Verksamhetsåret 2005 kan uppfattas som ett gott år. Personalbemanningen var i stort sett tillfredsställande, de 

flesta verksamheter ökade sin produktivitet. Den åländska befolkningen förefaller att ha varit nöjd med hälso- och 

sjukvårdtjänsterna, något som även kan utläsas av att antalet ärenden hos patientombudsmannen minskade med 

12 % till 164. Speciellt för året var det omfattande arbetet kring krishantering som följde på flodvågskatastrofen 

i Sydostasien, där flere ålänningar drabbades hårt. Den involverade personalen utförde här ett fantastiskt arbete 

och bevisade att alla de krisplaner och andra förberedelser som man arbetat med under tidigare år kom väl till 

rätt. 

Björn-Olof Ehrnström 

Förvaltningschef 

Förvaltningschef Björn-Olof Ehrnström

Centralförvaltningen 

STYRELSEN 

Landskapsregeringen beslöt den 15 mars 2005 att utse följande personer till styrelsen 

för Ålands hälso- och sjukvård för perioden 21.03.2005 - 31.12.2006. 

Mikael Lagström, ordf., Mariehamn Fredrik Lindqvist, Mariehamn 

Micael Sandberg, viceordf., Lemland Sören Karlsson, Finström 

Torbjörn Björkman, Finström Benita Johans, Lemland 

Gun-Mari Lindholm, Lemland John Hilander, Eckerö 

Anne-May Pehrsson, Sund Veronica Törnroos, Brändö 

Ulla Rindler-Wrede, Mariehamn Ulla Rehnfors, Finström 

Göte Winé, Sund Rolf Söderlund, Eckerö 

Styrelsen har sammanträtt 10 ggr under året (2004: 16 ggr) och behandlat 130 

ärenden (2004: 156). 

Vid styrelsens sammanträden är förvaltningschefen föredragande och de övriga 

tjänstemännen i ledningsgruppen har närvaro- och yttranderätt. De fackliga huvudorganisationernas 

(AKAVA-Å, FOA-Å, TCÅ och TEHY-Å) representanter har varit 

närvarande vid de flesta sammanträden. 

Bland de ärenden styrelsen har behandlat under året kan särskilt omnämnas: 

Tjänsteärenden: ändring av tjänstebenämningar inom administration och försörjning, 

besättande av förvaltningschefstjänsten, ombildning av sjukvårds- och 

primärvårdschefstjänsterna. 

Närmare detaljer om tjänsteärenden finns i personalbokslutet. 

Personalärenden: omarbetat reglemente, inspirationsdag för alla inom ÅHS, 

hanteringsplan vid mobbning. 

Rättsfall: skadeståndsyrkande, ÅFD’s beslut gällande faktureringen av hälso- och 

sjukvårdsavgifter till Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag. 

Anskaffningar: ny ultraljudsapparat till BB-gynekologiska enheten. 

Upphandlingar: förlängt tvätteriavtal med Quickly tvättcentralen Ab, upphandling 

av el. 

Fastighetsärenden: utlokalisering av verksamheterna samt ombyggnad av Godby 

hälsocentral, nya utrymmen för den psykiatriska dagkliniken, 

ventilationen vid Grelsby sjukhus, nya tandvårdsutrymmen, nya utrymmen för 

barn- och ungdomspsykiatriska enheten, planeringen av centralsjukhusets 

ombyggnad, etapp II. 

Personalbostäder: hyressubventionering av personalbostäderna. 

Utbildning: miljöutbildning inom ÅHS. 

Rapporter: produktivitetskartläggning, alkohol- och drogförebyggande arbete inom 

ÅHS, arbetsgruppen för ett rökfritt ÅHS. 

Redogörelser och utvärderingar: krisarbetet efter flodvågskatastrofen i Sydostasien, 

förändrat arbetstidssystem på Kökar, stängningen av lungavdelningen.

Bokslut, plan, budget, avgifter: bokslutet för år 2004, budget och plan för hälso- och sjukvården år 2005, budgetram för år 

2006, konsekvensbedömning av förslaget till budget och plan för 2006, budget och hälso- och sjukvårdsplan för år 2006, avgiftsstadgan 

för år 2005 och 2006, avgiftsstadgan för miljöhälsovården för år 2006. 

Övrigt: kösituationen inom ÅHS, omorganisering av läkarjouren. 

Styrelsens medlemmar 

Från vänster: Torbjörn Björkman, 

Anne-May Pehrsson, Micael Sandberg, 

Ulla Rindler-Wrede, ordförande Mikael 

Lagström, Gun-Mari Lindholm och 

Göte Winé. 

LEDNINGSGRUPPEN 

I ledningsgruppen har ingått förvaltningschef Björn-Olof Ehrnström (ordf.), vårdchef Bengt Michelsson, sjukvårdschef Carl-Åke 

Carlson, primärvårdschef Mogens Lindén och ekonomichef Marie Lövgren. Förvaltningssekreterare Birgit Åkerholm (från augusti 

Ann-Marie Eriksson) har fungerat som ledningsgruppens sekreterare. 

FÖRVALTNINGSKANSLIET 

Förvaltningskansliet har ansvarat för 

beredningen och verkställandet av styrelseärenden 

samt ärenden i anslutning 

till ledningsgruppens arbete. 

Arbetet med att omarbeta reglementet 

slutfördes under hösten. I och med att 

primärvårds- och sjukvårdschefstjänsterna 

sammanslogs till en chefläkartjänst 

försvann indelningen av ÅHS i tre 

resultatenheter. 

Den produktivitetskartläggning som 

påbörjades 2004 blev färdig våren 

2005. Rapporten omfattade enheterna 

medicin, kirurgi, BB-gynekologi, op-aniva 

och akuten. Eftersom det visade sig 

vara svårt att i praktiken omsätta kart- 

läggningsresultatet genomfördes inte 

den planerade fortsättningen med 

andra enheter. 

Istället för den planerade 

ledarskapsskolningen genomfördes 

under två veckor s.k. inspirations-dagar 

för hela ÅHS personal. Över 700 

anställda deltog i en dags föreläsningar 

med Lars Losvik och Siv Their på 

Lemböte lägergård. Personaltidningen 

Pulsen utkom med ett temanummer 

som behandlade inspirationsdagarnas 

innehåll. 

Det pilotprojekt kring ett nytt 

lönesättningssystem baserat på 

arbetsvärdering som inleddes hösten 

2004 avslutades med en utvärdering 

hösten 2005. Utvärderingen utmynnade 

i att landskapsregeringen beslöt avvakta 

med fortsatta förhandlingar kring 

införande av ett nytt lönesystem. 

En hanteringsplan vid mobbning togs 

Foto: Dan Björkroth 

fram under året och i samband med 

detta utnämndes en stödgrupp som kan 

kontaktas då ytterligare stöd och hjälp 

behövs. 

En arbetsgrupp lämnade, på styrelsens 

uppdrag, ett förslag till att göra ÅHS 

till en rökfri organisation. Förslaget 

verkställs i maj 2006. 

Arbetet med att vidareutveckla ÅHS 

intranät och hemsida har p.g.a. resursbrist 

inte kunnat genomföras i önskad 

omfattning. 

Förvaltningschefen fungerade som 

ordförande för planeringskommittén 

(senare byggnadskommittén) för utbyggnaden 

av centralsjukhuset (etapp 

1). Bygget som påbörjades vid årsskiftet 

2004-2005 med huvudentreprenör 

Ålands Bygg Ab har i stort framskridit 

enligt planerna.

VÅRDCHEFEN 

Genom samarbete med Ålands arbetsförmedlingsbyrå 

och genom egna 

insatser har rekryteringsmässor i Åbo 

och Vasa besökts. Riktade rekryteringsinsatser 

har även gjorts till Svenska 

Yrkeshögskolan och Yrkeshögskolan 

Sydväst. Arbetsmarknadsläget för vårdpersonal 

har dock förändrats i Finland 

så att hemmamarknaden där erbjuder 

utbildade och studerande rikligt med 

arbetsmöjligheter. Personalbehovet har 

därför inte till alla delar varit tillgodosett. 

I samarbete med Högskolan på 

Åland har den lokala utbildningsvolymen 

för sjukskötare utökats genom att 

nya kurser startar oftare. Utbildningsvolymen 

bedöms dock ha nått sitt tak 

genom att fler praktikplatser inte kan 

erbjudas. 

Handledningen av vårdstuderande på 

enheterna är en omfattande verksamhet 

som under år 2005 uppgick till 

832 handledningsveckor. Sammanlagt 

gjorde 148 vårdstuderande under året 

olika långa praktikavsnitt inom ÅHS. 

Strategin att låta enheterna ta del av 

handledningsarvodena för vårdstuderandena 

i form av utbildningsanslag kan 

därmed konstateras ha fallit väl ut. 

Ansvarsprofilerna gällande vårdledarnas 

ansvarsområden har inte förändrats 

under året på grund av den försenade 

revideringen av reglementet. 

Foro: Lars Losvik 

Personalsekreterare Barbro Eriksson och projektledare Anette Korpi på fotografirunda inför 

Inspirationsdagarna 2005. 

PERSONALSEKRETERAREN 

Projektet ”Tjäna patienten” med 

sju fullbordade utvecklingsarbeten 

avslutades i maj 2005 med ett nordiskt 

seminarium för vårdledare och 

–forskare i Mariehamn. Seminariet 

anordnades i samarbete med Högskolan 

i Borås, Högskolan på Åland och ÅHS. 

Projektrapporten utkom i tryckt form i 

december. 

I augusti påbörjade den nya huntingtonkoordinatorn 

(20 vt.) sitt arbete. 

Hennes arbetsområde är att koordinera 

och möta det vårdbehov som patienter, 

och deras anhöriga, har som lider av 

sjukdomen Chorea Huntington. 

Personalsekreteraren har under året fattat beslut i 204 § varav 100 beslut om beviljande av avtalsenliga tillägg, 58 beslut om 

personalvårdsaktiviteter och 46 beslut i övriga ärenden. 

Personalsekreteraren har som tidigare år producerat underlag för, och bistått förvaltningschefen vid, såväl avtals- som s.k. 

gropjusteringsförhandlingar. 

Arbetet med sammanställande av en grafisk manual för ÅHS inleddes under året och fr.o.m. våren 2005 har ÅHS-infomail 

hanterats av personalsekreteraren. Personalsekreteraren ansvarade även för innehåll och upplägg av Personaltidningen Pulsens 

temabilaga. 

Se bilaga Personalberättelsen för mer information inklusive statistik.

IT-ENHETEN 

IT-avdelningen har under året anskaffat 

hårdvaru-utrustning för att tillgodose 

behovet hos ett ökat antal användare 

samt som ersättning för gammal utrustning. 

Gullåsens avdelningar och rehab 

enheten har förberetts för trådlöst Internet. 

Ett antal hälso- och sjukvårdsmottagningar 

samt skolor har kopplats 

till intranätet via Internet istället för 

tidigare ISDN-förbindelser. 

Behörighetssystemet med individuell 

inloggning för alla användare av de 

patientadministrativa systemen är nu i 

bruk på alla enheter. IT-säkerheten har 

ytterligare förbättrats genom ett nytt 

system för snabb uppdatering av operativsystemen 

på servrar och klienter 

samt utökad kylning av datorrummet. 

Utvecklingen av den elektroniska journalen 

har fortgått planenligt, men då 

personella resurser för teknisk jour/beredskap 

saknas kvällar och helger är 

pappersjournalen fortfarande det officiella 

dokumentet i specialsjukvården. 

ANSVARSPERSONER 

Utvecklingen av de patientadministrativa 

systemen har försiggått kontinuerligt 

med hjälp av leverantörskonsulter. 

Systemet för operationsplanering har 

tagits i bruk och en modul för antikoagulans 

har införts som ersättning 

för ett tidigare fristående program. 

Flera intyg och blanketter har fått 

en elektronisk utformning. Det nya 

radiologiska informationssystemet är 

i produktion med koppling till övrig 

patientadministration. Vårddokumentationsmodulen 

har införts på resterande 

avdelningar på Gullåsen och utveckling 

av psykiatrin har pågått med bistånd 

av konsulter samt personal vid Grelsby 

sjukhus. 

Implementeringen av ÅHS tjänstekollektivavtal 

i det nya schemaläggningssystemet 

har gjorts för vecko- och 

periodarbete. Ett 15-tal enheter har 

börjat använda systemet. 

En ökad efterfrågan på olika statistik- 

och andra rapporter har medfört ett 

större resursutnyttjande på IT-avdelningen. 

Utvecklingen av informationen 

på intranätet – Sesam – har kontinuerligt 

pågått under året. 

Förvaltningschef: Björn-Olof Ehrnström 

Vårdchef: Bengt Michelsson 

IT-chef: Christina von Hertzen 

På konsultbasis har en datalärare hållit 

25 kurser omfattande 214 lektioner för 

ca 150 anställda. Utbildning har givits 

i Windows operativsystem, Internet 

och e-post, ordbehandling, kalkyl och 

databaser samt presentationsprogram. 

Dessutom har speciella kurser för 

”datorskraja” samt ett par individuella 

kurser arrangerats. 

TELEFONVÄXELNS 

öppethållningstider har under året ändrats 

till kl. 07.00 – 20.30 på vardagar 

och kl. 10.00 – 18.00 på helgerna. 

Ett projekt har påbörjats med att slå 

samman telefonväxelns telefonkatalog 

med intranätets.

Primärvården 

ALLMÄNT 

Personalsituationen har varit tillfredsställande under året. Tillgången på sommarvikarier 

har varit mycket god och kompetensen har varit hög bland dessa. 

De under året utannonserade läkartjänsterna fick samtliga kvalificerade sökande. 

En av de nya läkarna är specialist i internmedicin- och endokrinologi med inriktning 

främst på diabetes. Detta möjliggör ett upprättande av en diabetesmottagning och 

en samordning av diabetesvården med specialsjukvården. 

Under senare delen av året förändrades läkarbemanningen vilket bl.a. hade till 

följd att försöket med gemensam jour måste upphöra efter årskiftet. 

Geta och Lumparlands hälso- och sjukvårdsmottagningar har stängts under året och 

hälsovårdarna från nämnda rådgivningar har omplacerats till hemsjukvården. Sedan 

januari har även mödrarådgivningen på södra Åland centraliserats till en 

ambulerande barnmorska. Eckerö och Hammarlands hälso- och sjukvårdsmottagningar 

samverkar och vikarierar varandra vid behov men är i övrigt två 

skilda mottagningar. 

Försöket med ett nytt arbetstidsschema på Kökar har fortsatt efter en positiv 

utvärdering av såväl personal som patienter. I övrigt har beredskapen i skärgården 

bibehållits på samma kostnadsnivå som föregående år. 

Telemedicin för att förbättra vården i skärgården har inte vidareutvecklats under 

året då hälsovårdarna för närvarande inte finner det intressant. De anser att 

regelbundna konsultationer och undersökningar, utförda på plats av ”tillrest” 

läkare, bättre fyller deras behov. 

Arbetsgruppen kring kvinnohälsa har fortsatt sin verksamhet och arbetar utgående 

från målsättningen att skapa ett kvinnocenter. 

Förebyggande hembesök till 75-åringar har under året fortsatt med beviljade 

projektmedel. 

Evidensprojektet ”de sju första sekunderna” angående bemötandet har fortsatt. 

Uppföljningen efter den teoretiska delen har skett genom focusgruppintervjuer 

med olika personalgrupper för att kartlägga medarbetarnas syn på detta ämne. 

Primärvårdens kvalitetsgrupp Disa har under året genomfört en enkät bland 

patienterna för att även deras syn på bemötandet och informationen i vården ska 

uppmärksammas. Undersökningen visade att en mycket stor procent av patienterna 

upplevde ett bra omhändertagande med ett gott bemötande och klar information 

vid primärvårdens olika mottagningspunkter. 

Belastningen och efterfrågan på företagshälsovården och personalhälsovården är 

fortfarande hög och personalresurserna inom detta område har inte motsvarat 

ställda krav och önskemål. 

Vårdtyngdsmätning enligt RAVA indexet har under året implementerats i verksamheten 

bl.a. för att underlätta samarbetet och vårdplaneringen mellan olika 

vårdinstanser. 

0

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSMOTTAGNINGARNA 

HÄLSOCENTRALEN 

I MARIEHAMN 

Personalsituationen har varit tillfredsställande 

på såväl läkar- som på sjukskötarsidan. 

ÅHS styrelse beslöt, med hänvisning 

till den goda läkarbemanningen, 

att från oktober på prov genomföra 

den nedläggning av hälsocentralens 

kvällsjour på vardagskvällar som varit 

aktuell i några år. Konsekvensen av 

detta var ett minskat antal icke-akuta 

tider för utredningspatienter vilket mot 

Efter att personalens hälsa försämrats 

konstaterade Hälsonämnden i januari 

2005 att störningen av inomhusluften i 

Godby hälsocentrals lokaler medförde 

risk för sanitär olägenhet. 

ÅHS styrelse beslöt att lokalerna skulle 

vara utrymda senast den 1 augusti. 

Hela personalen skulle även läkarundersökas 

vilket skedde under våren. 

Hälsoproblemen accentuerades och 

i maj beslutades att läkarmottagningen 

skulle flytta till ÅCS. Den 1 juni 

öppnade läkarmottagningen i ”gamla 

öronkorridoren”. I september öppnade 

läkarmottagningen åter i Godby, i 

årets slut resulterade i att man måste 

öka utredningstiderna på bekostnad 

av jourtider för att hålla acceptabla 

väntetider. Detta innebar att ett ökat 

antal patienter hänvisades till akutmottagningen 

och att hälsocentralens 

möjligheter att sköta akuta primärvårdsfall 

reducerades. 

Bortsett från jouromhändertagandet 

och diabetologin har övriga samordningskonsekvenser 

med specialistvården 

inte hittat sin form. På gynekologiska 

enheten har läkarbemanningen 

inte möjliggjort en vidareutveckling av 

kvinnomottagningskonceptet. 

HÄLSOCENTRALEN/HEMSJUKVÅRDEN I GODBY 

gamla bibliotekets ombyggda, något 

trånga, men fina lokaler vid Skolvägen 2. 

Även hemsjukvården flyttade i mars sin 

verksamhet till en lägenhet i Godby. 

P.g.a. att man hittade mögel i badrummet 

tvingades man åter flytta i 

augusti, nu till nedre våningen i Ålands 

telefon-andelslags fastighet i Godby. 

Den 1 januari införlivades Sunds hemsjukvård 

med Godby hemsjukvård. 

Sammanslagningen underlättar utvecklingen 

och samordningen inom hemsjukvården 

på Norra Åland. 

HEMSJUKVÅRDEN I MARIEHAMN 

Höstens influensakampanj av riskgrupper 

hade en större besöksfrekvens än 

tidigare år. 

På basen av en utredning om ÅHS’ 

organisation beslöt styrelsen under hösten 

att sammanslå primärvårdschefs- 

och sjukvårdschefstjänsterna till en ny 

gemensam chefläkartjänst. Primärvården 

upphör därmed att vara en separat 

resultatenhet och underställs chefläkaren 

som en basenhet jämställd med 

organisationens övriga basenheter. 

På hälsocentralen var endast två av de 

tre läkartjänsterna besatta varför väntetiderna 

för icke-akuta besök blev alltför 

långa. Sjukskötarsituationen har dock 

varit god med en halvtidstjänst extra. 

Under sommaren sköttes inga akuta 

patienter vid Godby läkarmottagning, 

dels på grund av utrymmesbrist vid ÅCS, 

dels för att få mer bokningsbara tider. 

Hälsocentralen i Godby har försökt hålla 

fast vid läkarnas distriktsansvar under 

året. Under två lördagar har mottagningen 

varit öppet för planerade operationer 

av födelsemärken. 

Mariehamn har hemsjukvårdsservice dygnet runt. Hemsjukvården har i större utsträckning börjat anlita patienternas egenläkare 

vid konsultationer och receptförnyelse. Verksamheten ökar fortfarande i omfång då allt fler svårt sjuka vårdas hemma 

samtidigt som vårdtiden på sjukhuset förkortas. 

Samarbetet med Norra och Södra Ålands hemsjukvård kvällstid och nattetid har fortsatt. Målet har varit att kunna erbjuda 

lika vård åt hela befolkningen, d.v.s. dygnet runt. Samarbetet med den onkologiska verksamheten har fungerat bra. Målet är 

fortsättningsvis att få rätt patient på rätt vårdnivå samt att erbjuda valmöjligheter för patienten och dess anhöriga.

FÖRETAGS- OCH PERSONALHÄLSOVÅRDEN 

Företagshälsovården omfattar 65 företag samt 48 jordbruksföretag. Sammanlagt omfattas ca 1 100 personer varav ca 280 personer 

med sjukvårdsavtal. Flera företag står i kö för att få ansluta sig men p.g.a. för lite resurser har man inte kunnat ta emot 

dessa. 

Under året har det varit relativt många möten/undersökningar angående arbetsklimat och fuktskadade byggnader. 

Personalen inom ÅHS, ca 1 200 personer inklusive långtidsvikarier, är knutna till personalhälsovården. Under året har 

personalhälsovårdaren deltagit i avdelningsskötarmöten, Evidens och Disa-projekt. Fuktskadade byggnader inom ÅHS har fortsättningsvis 

genererat extra undersökningar av personal. 

Inom företags- och personalhälsovården har läkartjänsten endast varit besatt på halvtid, vilket medfört långa väntetider. 

Telefonrådgivning har sysselsatt hälsovårdarna i hög grad medan de elektroniska patientjournalerna har underlättat arbetet för 

sekreterarna. 

Personalen vid företags- och personalhälsovården samlade runt kaffebordet. Från vänster; Gunilla Fagerlund, 

Åsa Andersson, Anki Eriksson, Pia Grönvall, Lubomir Hornacek och Marja Lindholm. 

DIABETESMOTTAGNINGEN 

I februari 2005 ordnades under två dagar, i samråd med Folkhälsan på Åland, Diabetesföreningen på Åland rf och ÅHS, kostföreläsningar 

med temat ”Diabeteskost enligt nationella riktlinjer”. 

För att kunna svara på DEHKO-utmaningen har en koordinator för diabetesvården inom ÅHS under 2006-2007 utsetts. På hälsocentralen 

i Mariehamn har en ny diabetesansvarig läkare med mera tid för diabetesvård tillsatts. Detta har bl.a. lett till bättre 

konsultationsmöjligheter och behandlingar med kvällsinsulin har ökat i rask takt. 

Nuvarande fotvårdare sade upp sitt konsultavtal med ÅHS. Ett avtal med en ny fotvårdare kommer att skrivas.

MARIEHAMNS RÅDGIVNING/SKOLHÄLSOVÅRD 

Året började synnerligen tragiskt då 

det stod klart att en mångårig kollega, 

skolhälsovårdaren Maj-Len Jakobsson 

med hela sin familj, fallit offer för 

tsunamikatastrofen i Sydostasien. 

Tillgängligheten och kontinuiteten har 

varit fortsatt hög med dagliga telefontider 

för alla mottagningar och oftast 

inte väntetider på längre än två veckor 

förutom eventuellt något längre för 

läkarbesök. 

Inom skolhälsovården har hälsovårdarna 

på gymnasialstadiet haft en kampanj 

mot HIV/AIDS och könssjukdomar. Röda 

Korset har bistått med föreläsningar 

och material. Två av skolhälsovårdarna 

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSMOTTAGNING, RÅDGIVNING OCH 

SKOLHÄLSOVÅRD PÅ NORRA OCH SÖDRA ÅLAND 

Norra Åland 

Norra Ålands mödrahälsovård är med i projektet 

med att förnya och uppgradera innehållet för 

familjeförberedelser och har startat ett samarbete 

med Södra Åland för att turvis hålla förlossningsföreberedelsekurser 

för landsbygdens blivande 

föräldrar. 

Kumlinge har fått en halv sjukskötartjänst omvandlad 

till en heltidstjänst och Brändö har fortsättningsvis 

haft 20 timmar/vecka beviljat för hela 

året för att minska på den övertid beredskapen 

ger. 

Södra Åland 

Lumparlands hälso- och sjukvårdsmottagning 

stängdes vid årsskiftet 2004-2005 och personalresursen 

omfördelades inom distriktet. 

Lemlands hälso- och sjukvårdsmottagning har 

sedan februari 2005 varit inrymd i servicehuset på 

Bengtsböle idrottsplan p.g.a. mögelproblematik i 

de egna utrymmena. 

Mödravården på Södra Åland har centraliserats och 

sköts sedan januari 2005 av en barnmorska. 

Mottagningen hålls i Hammarland, Jomala och 

Lemland. Centraliseringen har lett till ökad kompetens 

då verksamheten sköts av endast en person 

men samtidigt är systemet väldigt sårbart. 

har deltagit i utbildning i förebyggande 

och vård av missbruk samt varit med i 

projektplaneringsgruppen för bekämpandet 

mot droger på Åland. Arbetet 

har varit till nytta i det dagliga arbetet 

i skolhälsovården eftersom drogproblematiken 

i skolorna har ökat. 

Då Jomala kommun växer med större 

arbetsbörda som följd har gränsen 

mot Jomala justerats för mödra- och 

barnrådgivningens del. Under året har 

journalskrivningen datoriserats inom 

verksamheten. 

Vid PREVENTIVMEDELS- 

MOTTAGNINGEN för personer 

under 25 år har trycket ökat p.g.a. 

att babyboomens barn från slutet av 

80-talet och början av 90-talet börjar 

komma i den ålder då de behöver preventivmedel 

och rådgivning. 

Vid preventivmedelsmottagningen 

för personer över 25 år har verksamheten 

strävat till att hålla tidigare prestationsnivå 

men bristen på läkartider har 

påverkat verksamheten negativt. 

Antalet kvinnor som hörsammat kallelsen 

till massundersökningen har ökat. 

Utvecklingen mot den planerade kvinnomottagningen 

har inte framskridit 

bl.a. på grund av rumsbrist. 

Studerande Ann-Sofie Sandström och hälsovårdare Gerd Söderman 

vid hälso- och sjukvårdsmottagningen i Jomala.

LÅNGVÅRDSENHETEN GULLÅSEN 

Christina Englund, Karl K Fagerlund och Pia Roos 

Vårdplatserna på Gullåsen har fr.o.m. 

januari 2005 minskat med två platser 

till 96. Andelen vårdplatser för 

permanent vård har kunnat minskas 

något till förmån för kortvårdsplatser. 

Omsättningen av patienter har därigenom 

kunnat ökas, bl.a. för växel- och 

rehabiliteringsvård. Beläggningsprocenten 

under året var 95,56% (2004: 

94,06%). Det totala antalet tillgängliga 

långvårdsplatser i landskapet uppgår 

för närvarande till 242 motsvarande 

ca 10% av befolkningen 75 år och uppåt. 

På sikt anses ett behov motsvarande ca 

7% av befolkningen 75 år och uppåt vara 

tillräckligt under förutsättningen att 

hemsjukvård/hemvård byggs ut maximalt 

samt att det inrättas tillräckligt 

med serviceboenden. 

Gullåsen har utan större dröjsmål kunnat 

överta klinikfärdiga patienter från 

specialsjukvården. Specialsjukvårdens 

fortsatta omstrukturering med minskat 

antal klinikplatser och kortare vårdtider 

medför att allt tyngre patienter överförs 

till långvården, speciellt patienter 

som kräver fortsatt omfattande rehabilitering. 

Antalet överförda patienter 

från specialsjukvården under 2005 var 

194 (2004: 184), totalt intagna var 358 

(2004: 349) medan antalet utskrivna var 

297 (2004: 255). 74 patienter avled på 

Gullåsen under 2005 (2004: 70). 

Ett stort problem har varit rekryteringen 

av behörig personal, både av sjukskötare 

och av närvårdare/primärskötare. 

Sjukskötartjänsterna är alldeles för få 

i förhållande till de medicinska kraven 

och det ökande antalet kortvårdspatienter. 

En deltids skötartjänst har dock 

utökats till en heltids närvårdartjänst på 

avdelningen Västergårds och avdelningen 

Övergårds har fått en till sjukskötartjänst. 

De två läkarna på Gullåsen har fortsatt 

med sin s.k. minnesmottagning två förmiddagar 

i veckan. 

Sysselsättningsterapin har fungerat som 

ett bra komplement till omvårdnaden. 

Den datoriserade omvårdnadsjournalen 

har under året tagits i bruk på samtliga 

avdelningar och upplevs som mycket 

positiv. Mellangårds har varit en av försöksavdelningarna 

för det datoriserade 

schemaläggningsprogrammet MD Titania. 

SOCIALT ARBETE 

Samarbetet med specialsjukvårdens vårdavdelningar, primärvårdens hemsjukvård och kommunernas socialvårdspersonal både 

i öppenvård och i institutioner har under året fortsatt i syfte att utveckla och förverkliga modellen ”obruten vårdkedja”. Utvecklingen 

har varit positiv. Flödet till och från Gullåsens platser har förbättrats väsentligt. Den elektroniska datajournalen har 

varit till stor hjälp i arbetet då den både underlättar och effektiviserar arbetet i samband med överföring av patienter till olika 

vårdnivåer. 

Patienter och anhöriga har fått psykosocial hjälp i form av stöddiskussioner samt hjälp med att komma i åtnjutande av social 

service. Även krishjälp har ordnats. 

TANDVÅRDSENHETEN 

Tandvården i Mariehamn verkade för 

femte året i rad i tillfälliga utrymmen. 

En mobil tandläkarvagn besökte enligt 

planerna samtliga skärgårdskommuner, 

förutom Vårdö vars barn och ungdomar 

bereddes vård i Godby. Till följd 

av sanering av Godby Center var den 

mobila tandläkarvagnen från och med 

början av oktober stationerad intill den 

temporära hälsocentralen i Godby. 

Totala antalet besök hos tandläkare, 

tandhygienist och tandskötare minskade 

med 6,8% jämfört med 2004. Orsakerna 

till det minskade besöksantalet är flera. 

Dels ökade antalet sjukskrivningsdagar 

bland tandläkarna med 17,1% jämfört 

med året innan, dels innebar stängningen 

av Godby Center och utflyttningen 

av de två tandläkarmottagningarna från 

Godby hälsocentral ett menligt driftstopp. 

Gränsen för kostnadsfri tandvård sänktes 

i början av året från 19 till 18 år. 

De senaste åren har man i Norden 

konstaterat en allt sämre tandhälsa 

hos barn och ungdomar som en följd av 

det enorma godisutbud som omger dem 

idag. Godis- och läskautomater i skolor i 

kombination med renodlade godisbutiker 

och en effektiv reklam i massmedia samt 

ett ofta bristfälligt intresse hos

föräldrar att övervaka barnens godisintag 

och tandborstning har lett till att 

barn och ungdomar idag har fler hål i 

tänderna än för några år sedan. Detta 

gäller även på Åland. 

I WHO:s globala tandvårdsstatistik 

mäter man tandhälsa bland annat 

genom att jämföra 12-åringars tandstatus 

med hjälp av ett s.k. D(M)F-index. 

Årets index för Ålands del var dock 

oförändrat, 1,0. I nordisk jämförelse 

var resultatet gott. Riksmedeltalet för 

Sverige år 2001 var 0,9 och för Finland 

Tandläkare Harriet Biskop och tandskötare Eva Mattsson i arbete. 

MILJÖHÄLSOVÅRDSENHETEN 

HÄLSONÄMNDEN 

år 2000 1,2. 

Jourtandvård för allmänheten upprätthölls 

under årets alla dagar. Antalet 

jourpatienter ökade med 7,9% jämfört 

med år 2004. 

Ålands landskapsregering har i enlighet med LL om hälso- och sjukvården 10 § tillsatt Hälsonämnden vid Ålands hälso- och sjukvård 

för mandatperioden 2004-2005. 

Nämnden har följande sammansättning: 

Ordförande Birgitta Sirén, Jomala (ob) 

Viceordförande Gun Carlson, Hammarland (c) 

Ledamot Jan-Erik Mattsson, Eckerö (c) 

Ledamot Nina Danielsson, Mariehamn (FS) 

Ledamot Ulf-Peter Westmark, Mariehamn (lib) 

Ledamot Stig Lindholm, Mariehamn (lib) 

Hälsonämnden har under år 2005 (2004) sammanträtt 19 (21) gånger och behandlat 194 (190) paragrafer samt delgivits 243 

(247) tjänstemannabeslut, 389 (295) handlingar har antecknats för kännedom, ökningen beror på att marknadsanmälningar åter 

har införts som delgivningar till nämnden. Sammanträdesdagar har varit andra och fjärde torsdagen i månaden. 

Ledande veterinär har varit föredragande tjänsteman och vid dennes frånvaro besiktningsveterinären. Förutom ledande 

veterinär har fiskhälsoveterinären och hälsoinspektörerna varit beredande tjänstemän inför hälsonämnden. 

Hälsonämnden har under året reviderat principbeslutet ”Antal kundtoaletter vid förplägningsrörelser, offentliga mötes och 

nöjeslokaler samt tillfälliga mötes och nöjesarrangemang”.

Hälsonämnden har såsom egna projekt startat, följt upp och slutfört följande; simbassängernas egenkontroller, passagerarfärjor, 

härbärgeringsrörelsernas badstränder, matserveringar och restauranger på landsbygden, registrerings och tillsynsprojekt 

för kemikalier, marknadsövervakning av konstnärskemikalier samt stora vattenverk. 

De årligen återkommande algobservationerna har genomförts samt rapportering av badvatten vid allmänna badstränder i 

landskapet till EU-kommissionen har utförts enligt direktiv från Ålands landskapsregering. 

Hälsonämnden har under året tagit del av den av hälsoinspektionen uppgjorda övervakningsplanen för 2006-2011. 

Under året har ett ärende återförvisats från Ålands förvaltningsdomstol för ny handläggning. Högsta förvaltningsdomstolen har 

uppmanat nämnden att avge förklaring en gång och genmäle över hälsonämndens beslut har begärts en gång. 

Hälsonämnden har ändrat sin arbetsordning 22.12.2005. 

HÄLSOINSPEKTIONEN 

Projektet gällande den livsmedelshygieniska 

standarden i restauranger och 

matserveringar på landsbygden visade 

att hygienen var god i alla inrättningar, 

men att egenkontrollen ännu inte 

fungerade tillfredsställande. Under 

verksamhetsåret inträffade endast en 

matförgiftningsepidemi. Ett Norwalkvirus 

på en passagerarfärja orsakade 

närmare hundra insjuknanden, bl.a. 

grupper med åländska idrottare drabbades. 

Hälsoinspektionens representant deltog 

i Nordiska rådets stora konferens om 

livsmedelstillsyn som arrangerades i 

Reykjavik. Tillsammans med landskapsregeringen, 

länsstyrelsen och livsmedelsföretagen 

arrangerades flera möten 

angående beredskapsplaneringen för 

eventuella kris- och undantagssituationer. 

Kontrollprogram initierades i alla 

dricksvattenbolag. Badvattnet 

kontrollerades fortsättningsvis noggrant. 

De reguljära EU-provtagningarna 

VETERINÄRVÅRDEN 

vid badstränder genomfördes vid över 

trettio allmänna badstränder. Ett kartläggningsprojekt 

gällande härbärgeringsrörelsernas 

badplatser slutfördes. 

Kartläggningen användes som underlag 

för Hälsonämndens nya direktiv för 

badsträndernas sanitära standard. 

Samtliga anläggningar med simbassänger 

inspekterades och deras program 

för egenkontroll godkändes. Sommaren 

2005 inträffade en mindre epidemi 

med ett tiotal insjuknade i vildmarksbadanläggningar 

fyllda med bräckt 

vatten. Dessa hör, enligt Hälso- och 

Socialministeriets rekommendationer, 

inte till hälsoinspektionens övervakningsobjekt 

men ÅHS-livsmedelslaboratorium 

hanterade ändå ärendet då det 

inte fanns beredskap för det i riket. 

Problem med inomhusluft, framförallt 

orsakat av mögel, tenderar att minska 

i åländska offentliga byggnader, t.ex. 

skolor och daghem. Detta beror på 

att de flesta skolor och daghem nu är 

ordentligt undersökta och sanerade. 

Under året övervakades två stora 

saneringsprojekt av hälsoinspektionen 

– gamla hälsocentralens byggnad i Mariehamn 

och Godby Center i Finström. 

Ett antal speciella övervakningsområden, 

vedeldningens hälsorisker och 

förbud mot tobaksrökning vid ungdomsevenemang, 

utreddes under året. 

Kemikalieinspektionen på Åland kom 

trögt igång under verksamhetsåret. 

Den åländska kemikalielagstiftningen 

befinner sig i en förändringsprocess och 

hälsonämnden har svårigheter med att 

bestämma sig för i vilken form övervakningen 

ska ske. De första kemikalietillsynsprojekten 

startades under 

december 2005. 

Hälsoinspektionen utövar även en omfattande 

informationsverksamhet och 

en egen hemsida med information och 

en frågespalt startades under sommaren. 

Ledande veterinären och hälsoinspektörerna 

medverkade på flera 

mässor och höll olika informationsdagar/kvällar. 

Strukturen vid Nyttodjurspraktiken förändrades. Svinuppfödning sker numera endast på några enheter, mjölkkobesättningarna 

minskar i antal men ökar i omfattning så mjölkmängden på Åland har dock inte minskat. Antalet får ökar igen efter en svacka 

vid EU-anslutningen och hästarnas antal ökar, främst med hästar som hobbydjur. Trots stora förändringar inom vissa av dessa 

områden har antalet veterinärbesök hållit sig på en konstant nivå under de senaste åren. 

Ålands Kennelklubb rf genomförde en lyckad insamlingskampanj för att kunna anskaffa en modern röntgenapparat användbar 

även under jour. I april installerades denna, samt en framkallningsmaskin, vid Zoodiaken, ÅHS-smådjursklinik i Jomala.

LIVSMEDELSLABORATORIET 

Livsmedelslaboratoriet genomförde under våren, med gott resultat, en s.k. återackreditering. Denna görs vart fjärde år och 

innebär att ackrediteringsorganet FINAS gör en mer djupgående kvalitetsgranskning av laboratoriets verksamhet än det sedvanliga 

årliga kontrollbesöket. 

Den tidigare provtagartjänsten på 60% samt kanslitjänsten på 40% omvandlades under hösten till en laboratorietjänst på 70%. 

Arbetstiden minskade därmed med 30% men kompetensen ökade och sårbarheten vid semestrar och sjukdom minskade. 

Laboratoriet har tagit i bruk ett nytt laboratoriedataprogram, WilabLIMS, som har bidragit till en effektivisering av arbetet. 

Arbetet med att uppta Listeria-, jäst- och mögelundersökningar i analyssortimentet har påbörjats under hösten 2005 och 

slutförs våren 2006. 

Ålands landskapsregering tillsatte i januari en arbetsgrupp för samlokalisering av Livsmedelslaboratoriet, Ålands försöksstations 

laboratorium och Ålands landskapsregerings miljölaboratorium till om- och tillbyggda lokaler i Kyrkby, Jomala. Ett intensivt 

planeringsarbete genomfördes under våren och byggandet inleddes i oktober. Inflyttning beräknas till sommaren 2006. 


Öppna primärvården 

Basenhetschef 

Överskötare 

Långvårdsenheten Gullåsen 

Basenhetschef 

Överskötare 

Tandvårdsenheten 

Mogens Lindén 

Birgitta Hermans 

Karl K Fagerlund (t.o.m. 30.11.2005) 

Ann-Christine Mannström (fr.o.m. 01.12.2005) 

Ann-Christine Mannström 

Basenhetschef Klas Silfverberg 

Miljöhälsovårdsenheten 

Basenhetschef Rauli Lehtinen

Central Specialsjukvården 

förvaltning 

ALLMÄNT 

Verksamheten under det gångna året har förlöpt väl, har kunnat hållas på tidigare 

nivå och även vidareutvecklas. 

Läkarbemanningen har varit god, i synnerhet på den medicinska- och den kirurgiska 

enheten. Öron-, näs- och halsenhetens överläkartjänst lockade inte någon sökande 

trots flera utannonseringar. Behovet av öronläkarverksamhet har dock kunnat tillgodoses 

med läkarstafett. På gynekologiska enheten har man också varit tvungen 

att tillgripa stafettläkarverksamhet för att säkerställa verksamheten. 

Under året har anskaffningar gjorts för att vidareutveckla den diagnostiska standarden. 

Två ultraljudsapparater införskaffades till medicinska-, barn-, och intensivvårdsavdelningen, 

samt en till gynekologiska enheten. Till operationsavdelningen 

inköptes ett nytt OP-bord och endoskopienheten fick ett nytt kolonoskop samt en 

ny diskmaskin för husets endoskopi. ÖNH-enheten införskaffade ett nytt fiberendoskop 

och en ny elektrokauteriseringskniv för ingrepp i halsregionen. Två olika typer 

av laserapparater anskaffades till ögonenheten som därmed övertog laserterapibehandlingar 

som tidigare skötts i privat regi. Under året lyckades man även med 

att förena röntgenutlåtandena och röntgenbilderna datoriskt vilket underlättat 

arbetet. 

ÖVERSKÖTARKANSLIET 

Personalsituationen har varierat rätt mycket under året och rekrytering till vissa 

specialområden, speciellt på sjukskötar- och motsvarande nivå har varit svår. 

Rekrytering av vårdpersonal har skett aktivt både i Finland och i Sverige med varierande 

resultat. Sekreterarna har under året haft en sekreterarsamordnare vilket 

fungerat mycket bra. 

ATTS-utbildningen har fortsatt i egen regi vid två tillfällen under året och har även 

lockat deltagare utanför ÅHS. 

Helikopterverksamheten har varit organiserad genom att sex sjukskötare delar på 

beredskapen för att rycka ut vid transporter. 

Ett försök med samjour mellan hälsocentralen och akutpolikliniken inleddes i oktober. 

Samarbetet med primärvården i olika projekt och med gemensamma studiedagar 

fortsätter. 

SOCIALT ARBETE 

Socialkuratorerna på ÅCS har erbjudit olika former av stöd, vägledning och information 

i de olika situationer som uppstår i samband med sjukdom/sjukhusvistelse. 

Arbetet med såväl våldsutsatta kvinnor som barn som far illa har fortsatt. I uppdateringen 

av ÅHS handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och i uppgörandet av ett 

barnskyddsdirektiv för hela ÅHS har socialkuratorerna deltagit aktivt. 

CANCERSJUKSKÖTAREN 

Tjänsten som cancersjukskötare administreras av ÅHS men finansieras av Stiftelsen 

Ålands Cancerfond som också sponsorerade och tog initiativ till det seminarium 

med föreläsningar inom den palliativa vården som anordnades i oktober. 

Intressegruppen för utvecklandet av palliativ vård samlades en gång per månad 

under år 2005. 

Efter flygbolagets Europeans konkurs började Air Åland dagligen flyga taxiflyg i 

december 2005. Flyget, som framförallt finns till för cancerpatienterna, har i genomsnitt 

fört ca fyra till fem patienter dagligen till Åbo. Samarbetet har fungerat 

bra då flygbolaget anpassar sina flygtider efter de åländska patienternas undersöknings- 

och strålbehandlingstider.

OBDUKTIONSVERKSAMHETEN 

Under år 2005 verkade Jukka Laine som medicinsk obducent och 8 medicinska obduktioner gjordes. Som rättsmedicinsk obducent 

verkade Antti Jääskeläinen och 22 rättsmedicinska obduktioner utfördes under året. 

PATIENT- OCH FACKBIBLIOTEK 

Bibliotekarietjänsten har under året varit på halvtid. Antalet lån och fjärrlån har jämfört med 2004 minskat med ca 20% till ca 

1 089 lån. Införskaffade media uppgår till 52 stycken och för psykiatriska enheten har 31 inköp katalogiserats. Mellan Mariehamns 

stad och ÅHS har ett nytt avtal har slutits som garanterar en fortsatt verksamhet med ökad inriktning på litteraturförmedling 

till speciella patientgrupper. 

MEDICINSKA SPECIALOMRÅDEN 

AKUTENHETEN 

I oktober 2005 upphörde hälsocentralens 

kvällsjour under vardagar. Detta 

medförde att hälsocentralpatienter i 

allt högre grad hänvisades, eller sökte 

sig, till akuten. Trenden under slutet 

av året har varit stadigt ökande och 

samtidigt oroväckande. 

Totalt noterades en ökning av patientantalet 

med 431 stycken och en 

ökning av ”24-timmars observation” 

med 13 stycken (10 650 respektive 570 

stycken). 

Den prehospitala akutsjukvården har 

fungerat enligt tidigare riktlinjer. 

BARN- OCH UNGDOMSENHETEN 

Akutgänget utanför Eckerö Post- och tullhus efter en givande planerings- och 

rekreationsdag på Signilskär och en båtfärd över skummande vågor. 

Läkarbemanningen har varit oförändrad och stafetten med företrädesvis svenska läkare har fungerat väl. Till årsskiftet återbördades 

en läkare för fortsatt specialistutbildning från Uppsala Akademiska Sjukhus. Under hösten började en blivande barnpsykiatriker 

sin knappt årslånga randutbildning inom pediatrik på enheten. Inför sommaren var det svårt att finna specialistkompetenta 

sjukskötare och under hösten har det varit svårt att fylla tillfälliga vakanser med barnsjukskötare. 

Den planerade ombyggnaden av polikliniken gjordes under hösten och inkräktade i mycket liten mån på den ordinarie verksamheten. 

Patientvolymen har därför kunnat expandera enligt planerna medan antalet vårddygn och vårdade patienter har varit 

konstant. Kösituationen är fortfarande utmärkt. 

På avdelningen kompletterades två större patientrum med slussar för att uppnå större flexibilitet under infektionstider. Den 

länge planerade större ombyggnaden på avdelningen sköts fortsättningsvis på framtiden av ekonomiska skäl. 

Sjukskötarna har delvis egen läkarledd mottagning inom områdena diabetes (tre), allergologi och astma samt hyposensibilisering 

(två), epilepsi (två). 

I samarbete med universitetsklinikerna fortsatte utbildningen av specialistläkare i pediatrik vilket också inneburit ett nära 

samarbete i patientrelaterad verksamhet. Via videokonferens följer enhetens läkare varje vecka föreläsningarna från HUS och 

ÅUCS, vilket bidrar mycket till kompetensutveckling och skapande av kontakter.

Den sjukhusanslutna hemsjukvården har inte utvecklats som planerat då hembesöksverksamheten inte har vuxit i popularitet 

hos familjerna. Lekpaviljongen invigdes i oktober och är redan i fullt bruk. I samråd med Rädda Barnen anställdes en mycket 

kompetent och erfaren lekterapeut. 

Samordningen med öppenvårdens rådgivningar och skolhälsovården sköts fram till 2006 då läkarbemanningen förbättras. 

Barnavdelningen har under hela året arbetat med en digital omvårdnadsjournal som del i ett pilotprojekt. Detta innebär att all 

patientdata nu hanteras via bärbara datorer såväl i patientrummen som i korridoren eller kanslierna. 

BB- OCH GYNEKOLOGISKA ENHETEN 

Personalsituationen har under år 2005 

stabiliserats men det har dock funnits 

många långtidssjukskrivningar till 

vilka det inte gått att hitta vikarier. 

Det råder fortfarande brist på läkare. 

Endast en ordinarie läkare fanns under 

året. Kompetenta vikarier har anlitats 

för att täcka två vakanta tjänster och 

vikariesituationen från våren fram till 

hösten var tidvis mycket bra. 

Det planerade samarbetet med primärvården 

kring den förebyggande 

verksamheten har p.g.a. läkarbrist 

inte kunnat genomföras. Den barnmorskebaserade 

inkontinensmottagningen 

KIRURGISKA ENHETEN 

har heller inte kunnat genomföras som 

planerat då personalsituationen inte 

tillåter ett lösgörande av en sköterska 

enbart för inkontinensvård. En del av 

spiralinsättningarna har dock gjorts av 

gynekologiska enhetens barnmorska. 

Utvärderingen av akupunkturbehandling 

färdigställdes i maj 2005. 

Förlossningsalarna, barnkammaren och 

barnbehandlingsrummet renoverades 

i bantad tappning inom utsatt tid och 

budgetram. Gynekologiska poliklinikens 

ultraljudsapparat kunde bytas ut med 

ett klart nivålyft i prestanda som följd. 

Förlossningarna minskade med 6,6%. 

0 

Under 2005 föddes 259 barn varav tre 

var tvillinggraviditeter. Kejsarsnittfrekvensen 

ökade med 1,5% och uppgick till 

60 st. Cirka hälften av dessa var planerade 

operationer, 1/3-del akuta och 

fem stycken var nödoperationer. 40,8% 

av mammorna fick ryggbedövning. 

Sugklocka lades på 6,5% av förlossningarna. 

67 avbrytanden gjordes varav 37 

kirurgiskt och 30 medikamentellt, vars 

antal har ökat. 

Enheten är med i två pilotprojekt inom 

IT-utveckling, schemaläggningsprogrammet 

Titania och det datoriserade 

Op-programmet. 

Barnskötare Gunilla Wendelin och 

barnmorska Sanna Ruohonen på 

BB- och gunekologiska enheten. 

Allmänkirurgiverksamheten upprätthölls av två allmänkirurger under hela året plus en under åtta månader. Operationsköerna 

inte har vuxit och har kunnat hållas under fyra månader. Strumakirurgi utfördes enligt planerna. 

Den ortopediska verksamheten upprätthölls av två ortopeder. Den planerade proteskirurgin har man kunnat tillfredsställa med 

en väntetid under fyra månader trots samtidigt ökande behov av traumakirurgi och övrig ortopedisk verksamhet. 

Ryggkirurgisk verksamhet har upprätthållits av sjukvårdschefen. Urologisk konsultationsverksamhet bedrevs sammanlagt åtta 

veckor av urologkonsulter. 

Den polikliniska verksamheten uppvisar fortsättningsvis stor efterfrågan, speciellt på ortopedi och traumatologibesök, men 

väntetiden har kunnat hållas under fyra månader. Den dagkirurgiska verksamheten fortsatte som tidigare via vårdavdelningen. 

Planering för egna utrymmen fortsätter.

KONSULTENHETEN 

Konsultverksamheten har även under 2005 verkat under mycket bristfälliga och utspridda utrymmen i sjukhuset. Som tidigare 

har remissflödet både till hud- och neurologikonsulten ökat. Därmed blir väntetiden till konsultpolikliniken alltid lång. 

Hudläkare Seppo Saari besökte sjukhuset 40 gånger och tog då emot 694 patienter. Neurolog Jan Fagius besökte sjukhuset 

20 gånger och tog emot 211 patienter. Sjukskötarmottagningen, där hud- och neurologipatienterna får sina behandlingar och 

åtgärder gjorda, tog emot 656 patienter under året. 

LABORATORIEENHETEN 

Laboratoriet har, som tidigare, haft svårt att hitta vikarier för att täcka sjukdomsfall och vintersemestrar. Inför sommarsemestern 

visade sig dock laboratoriet vara en populär arbetsplats med många 

sökande. 

Det totala antalet beställda analyser stannade på 351 180 st, vilket 

endast är en ökning på 2% jämfört med 2004. Antalet prov som skickades 

bort för analys minskade med 6,7%. Detta visar att den återhållsamhet 

som förutspåddes inför året stämde bra. 

Laboratoriet uppgraderade under året instrument för analys av klinisk 

kemiska och immunologiska analyser. 

Laboratoriets kvalitetssäkring kunde påbörjas tack vare erhållna medel 

för att anställa en laboratoriesköterska för kvalitetsarbetet en dag/ 

vecka. Ett dokumenthanteringsprogram för arbetet granskades och 

kommer eventuellt att inköpas. 

LÄKEMEDELSCENTRALEN 

Kvalitetsarbete som äntligen kunde starta. Vid skrivbordet 

sitter laboratoriets kvalitetsutvecklare Susanne Ekdahl. 

Totalt har läkemedelsframställningen ökat vilket till största delen beror på ett ökande antal cytostatikadoser, en ökning med 

23% jämfört med 2004. Kasserade läkemedel från avdelningarna utgjorde ca 2,3% av omsättningen. De läkemedel som kasserades 

under året vid läkemedelscentralen utgjorde ca 6,3% av lagervärdet som var ca 335.370 euro. 

Visitationer av avdelningarna har fortsatt under året. Projektet där enheterna kan beställa sina läkemedel direkt via dator har 

under året legat nere då man väntar på en ny programversion av ett webb-baserat program. 

Målsättningen att göra upp skriftliga direktiv i enlighet med läkemedelsverkets föreskrift nr 5/2002 har inte kunnat förverkligas 

p.g.a. avsaknad av extra resurser. 

MEDICINSKA ENHETEN 

På medicinska avdelningen har problemet varit bristen på enkelrum samt en hög belastning. Det har inneburit att vårdplatser 

ofta måste tillskapas i korridoren. 

Personalen har i större utsträckning än tidigare specialiserat sig inom olika områden, t.ex. har en strokegrupp bildats. 

Patientsäkerheten har förbättrats genom ett nytt sätt att hantera läkemedel. Vårdkedjorna har förbättrats men fortfarande 

vårdas patienter på avdelningen som kunde tas om hand på en annan vårdnivå. 

På de olika poliklinikerna har trycket, som tidigare, varit stort. Det finns också en alltmer uppenbar brist på utrymme. 

Enheten fortsätter att sträva mot en reumamottagning men har inte nått ända fram. Avdelningsskötaren har fått möjligheter 

att på heltid ägna sig åt administrativa uppgifter, vilket är bra ur ett flertal synpunkter. 

Även detta år har alla läkartjänster varit besatta men specialiseringen som drivs fram av den medicinska utvecklingen gör att 

behov av nya tjänster finns. 

ENDOSKOPIVERKSAMHETEN har fortsatt som tidigare med tonvikt på gastro/colonoskopier. Ett flertal nya fall av 

colorectalcancer, inflammatorisk tarmsjukdom etc. har som tidigare diagnostiserats. Väntetiderna har dock inte ökat jämfört 

med tidigare år.

Antalet patienter ökar ständigt på HJÄRTMOTTAGNINGEN, framför allt utredningar med belastnings-EKG och hjärtultraljud. 

Genom anskaffning av två nya ultraljudsapparater har antalet undersökningar kunnat ökas, kvaliteten på undersökningarna 

förbättrats avsevärt och det tidigare långa väntetiderna kortats. Arytmidiagnostiken har förbättrats genom införskaffandet 

av en ny typ av bandspelar-EKG, s.k. eventrecorder, där patienterna själv aktiverar bandspelarfunktionen. 

NJURMEDICINSKA VERKSAMHETEN har, förutom dialysavdelningen som uppvisat en nedåtgående tendens i antalet 

patienter, i stort sett varit oförändrad jämfört med föregående år. Under året utfördes 738 dialysbehandlingar varav 68 utgjordes 

av gästdialysbehandlingar och 31 akuta dialysbehandlingar. 

Vid ONKOLOGIVERKSAMHETEN har patientflödet ytterligare ökat med ca 10% jämfört med 2004. Behandlingarna 

fortsätter att breddas vilket innebär ett tryck på ett ökande antal nya former av cancerbehandlingar såsom antikroppsbehandlingar, 

signaltransduktionspåverkande behandlingar och vissa stödbehandlingar. 

Ett seminarium i palliativ medicin arrangerades i oktober 2005. 

Vid DIABETESMOTTAGNINGEN har antalet påbörjade insulinbehandlingar, speciellt för typ 2-diabetiker, ökat under år 

2005. Detta beror delvis på det nya samarbetet med mödrahälsovården. Samarbetet har lett till att fler gravida med patologisk 

sockerbelastning fått information om risken att insjukna i typ 2-diabetes samt att behandling, vid behov, kunnat påbörjas. Mottagningen 

har även haft ett ökat samarbete med Hälsocentralen genom diabetesgruppen och man har påbörjat en utredning av 

möjligheten till en framtida gemensam diabetespoliklinik. 

Vid ANTIKOAGULENSMOTTAGNINGEN har man ökat tillgängligheten så att behandlingen ska vara trygg för patienten 

genom att även ha kvällsmottagning en gång/vecka. Ett nära samarbete med vårdavdelningar, öppenvård och äldreboende har 

också eftersträvats. 

Patientantalet under år 2005 var 611 st. Antalet gjorda Marevan-doseringar var 8 316 st vilket är en ökning med 480 st. Nya 

patienter under året var 127 st. 

MEDICINSKA LUNGPOLIKLINIKENs verksamhet, som till stor del är en läkarledd sjukskötarmottagning, har under 

året varit haltande på grund av brist på sjukskötarvikarier. Den nya apparaturen för poliklinisk sömnregistrering, Embletta, har 

fungerat väl, till fördel för patienter och personal. Enligt förväntningarna har antalet inköpta sömnmadrassanalyser följaktligen 

minskat från 96 st år 2003 till 28 st under år 2005. 

OPERATIONS-, ANESTESI- OCH INTENSIVVÅRDSENHETEN 

Som ett underlag för ett intensifierat kvalitetssäkringsarbete har under året en intern undersökning rörande psykosocial arbetsmiljö 

genomförts och åtgärder har påbörjats. 

Operations- och anestesiavdelningen har under år 2005 utfört ca 2 300 operationer jämfört med ca 2 150 under år 2004. De 

elektiva operationsprogrammen har genomförts med endast ett fåtal strykningar. Under sommaren 2005 genomfördes totalt 348 

operationer jämfört med 179 under samma tidsperiod 2004, delvis beroende på att utökad elektiv operationstid har erbjudits. 

Lagerhållningsprojektet som slutfördes under året utmynnade i minskade kostnader dels genom minskade lager dels genom ett 

mindre svinn. I syfte att effektivisera resursutnyttjandet på operation har ett datoriserat program för planering av operationer 

provkörts mot BB-gyn enheten under senare delen av hösten. 

På INTENSIVVÅRDS- OCH UPPVAKNINGSAVDELNINGEN har 325 patienter behandlats vid 425 vårdtillfällen med 

en medelvårdtid på ett och ett halvt dygn. Från och med hösten 2005 registreras hjärtpatienter i kvalitetsregistret Riks-HIA i 

Sverige. 

En del av personalen har deltagit i den dialysverksamhet som bedrivs i avdelningens lokaler men som ansvarsmässigt tillhör den 

medicinska enheten. Ett nytt avtal gällande beredskap, för den del av personalen som deltar i helikoptertransporter av patienter 

till andra sjukhus, har medfört att grundbemanningen på avdelningen inte längre påverkas av dessa transporter. 

SMÄRTMOTTAGNINGEN bemannas av en heltidsanställd sjukskötare. Från och med 2005 har dessutom 20% av en narkosläkartjänst 

avsatts för smärtverksamhet. 

CENTRALSTERILISERINGEN bytte i slutet av året namn till Instrumentvården. 

I och med införskaffandet av en endotermisk diskdesinfektor till endoskopienheten har arbetssituationen för avdelningens 

personal underlättats.

HYGIENKOMMITTÉN, som består av 11 medlemmar, har under året haft sju sammankomster. Kommittén beslöt under 

året att all nyanställd vårdpersonal bör uppvisa ett intyg på utförd MRSA/VRE analys. Under hösten anordnades regelbundet 

föreläsningar i handhygien för hela personalen inom ÅHS. Sammanlagt 269 personer har tagit del av utbildningen. 

PSYKIATRISKA ENHETEN 

Årets två första månader färgades av krisarbete p.g.a. tsunamikatastrofen. 

Från psykiatriska enheten användes avsevärda 

resurser både från avdelnings- och mottagningspersonalen för 

att genomföra denna ”operation”. Samtidigt noterades att ÅHS 

planer för kris- och katastrofarbete måste ses igenom framöver. 

I slutet av året flyttade dagkliniken till nyrenoverade välfungerande 

utrymmen i f.d. hälsocentralen. Även barn- och 

ungdomspsykiatriska mottagningen flyttade till egna lokaler 

i slutet av året. Detta har lett till en förbättrad situation för 

psykiatriska vuxenmottagningen där det tidvis tidigare saknats 

mottagningsrum. 

Besöken vid psykiatriska vuxenmottagningen har haft samma 

nivå som året innan. Kön till terapi har mestadels varit ca tre 

månader, under sommarmånaderna t.o.m. längre. 

Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen har haft färre 

besök jämfört med året innan med en nedgång från 2 528 till 

2 087 besök. Detta beror, åtminstone delvis, på att barnpsykiatern 

har varit deltidspensionerad sedan sommaren och att 

socialkuratorn har varit alterneringsledig. Ersättare till dessa 

tjänster har varit bristfällig. 

Avdelningarna vid Grelsby sjukhus noterade fortsättningsvis 

minskning av vårddagar från 8 953 till 8 017, mestadels beroende 

på en minskad belastning på rehabiliteringsavdelningen. 

Vårdperioderna ökade däremot från 356 till 410 huvudsakligen 

beroende på en markant ökning av missbruksproblem där narkotikamissbruket 

står för den största ökningen. 

Basenhetschef Juha Ahlroth vid datorn 

Av psykiatertjänsterna är fortsättningsvis två och en halv obesatta. Dessa tjänster har under året fyllts med regelbundet återkommande 

vikarier samt läkare som har tjänstgjort under sin grund- eller specialistutbildning. Personalsituationen gällande 

andra personalkategorier har varit stabil. 

Under året har klinikledningen reviderat psykiatriplanen. 

Personalutbildningen förverkligades enligt planerna. Projektet ”utökat familjestöd till psykiskt sjuka föräldrar och deras barn” 

har planenligt fortsatt under året inom hela psykiatriska enheten. Detta har stor betydelse för förebyggande av psykisk ohälsa 

hos våra barn. 

Barn- och ungdomspsykiatrin har fortsatt med projektet ”Pojkar i riskzonen”. Också Cope-projektet med EU-medel för föräldra-/familjeutbildning 

har startat enligt planerna. 

På ÖVERSKÖTARKANSLIET har arbetet med att utveckla vårdarbetet fortsatt genom stöd till områdesspecifik utbildning. 

Psykiatriska enheten har deltagit i projektet ”tjäna patienten” med ett flertal utvecklingsprojekt som berört arbetsterapiverksamhet, 

mentorskap, tvångsvård och arbetsledning. Samtliga projekt slutfördes under 2005. Projektet om arbetsledning 

resulterade i en modell för arbetsfördelning mellan avdelningsskötare och biträdande avdelningsskötare och en ledarskapsideologi 

för omvårdnadsledningen inom psykiatrin. 

Våldspolicyn som utformades 2004 har tillämpats under året och ska utvärderas. 

En hälsogranskning av personalen genomfördes i D-huset och det bekräftades att det finns problem med personalens hälsa som 

är relaterade till den fysiska arbetsmiljön på Grelsby sjukhus. Under året har vissa åtgärder gjorts för att förbättra situationen.

Ett projekt för att utveckla en psykiatrisk 

modul för omvårdnadsdokumentation 

har startat och utvecklats 

över förväntan. Personal från de olika 

avdelningarna inom den psykiatriska 

enheten har deltagit i arbetet. Under 

2006 kommer projektet att slutföras 

och införas på vårdavdelningarna och 

Dagkliniken. En utbildning i psykiatrisk 

rehabilitering enligt Bostonmodellen i 

samarbete med Hallands läns landsting 

har startat under året och bekostas 

med EU-medel. 

Belastningen på PSYKIATRISKA 

AKUTAVDELNINGEN har varierat 

under året. 

Periodvis har akutavdelningen haft fler 

intagna missbrukspatienter än andra 

psykiskt sjuka, vilket är en klar förändring 

jämfört med tidigare år. De klienter 

som sökt för narkotikamissbruk har 

mestadels missbrukat opiater (Subutex 

samt heroin). Huvudsakligen har det 

dock handlat om blandmissbruk. Avgiftningsvården 

omfattade 20 narkotikamissbrukare 

(34 vårdtillfällen) och 38 

alkoholmissbrukare (66 vårdtillfällen). 

Vårdperioderna p.g.a. missbruk ökade 

från 50 till 93 jämfört med år 2004. 

PIA:n projekt om tvångsvård avslutades, 

likaså projektet om mentorskap 

som integrerats i verksamheten och blivit 

ett sätt att ta hand om ny personal. 

På PSYKOGERIATRISKA 

AVDELNINGEN har arbetet med 

utvecklingen mot en specialiserad 

psykogeriatrisk enhet fortgått under 

året. Omsättningen av patienter ökade 

men antalet vårddygn minskade något. 

Under året har ett flertal patienter 

med stora individuella vårdbehov varit 

inlagda på avdelningen vilket medfört 

en ökad belastning på personalresurserna 

och behov av tilläggspersonal. 

Avdelningen var på två studiebesök, 

St. Görans sjukhus och Ekåsen, med 

avsikt att söka modeller för hur ÅHS i 

framtiden vill organisera och utveckla 

den geropsykiatriska verksamheten på 

Åland. 

Grupphandledning för avdelningen 

saknades under våren men återupptogs 

under hösten. 

PSYKIATRISKA REHAB- 

AVDELNINGEN har fått 15 nya 

patienter under året, jämfört med två 

under tidigare år. Tidigare har avdelningens 

målgrupp varit patienter med 

psykos-sjukdomar medan det under 

detta år vårdats även flera patienter 

med ångestproblematik, personlighetsstörningar 

och bipolär sjukdom. 

Belastningsprocenten för året har varit 

78,4% (2004: 109,8%). Totala antalet 

Dagklinikens nya träningskök förevisas av Agneta Jansson och Lotta Eriksson. 

vårddygn (inkl dag- och nattpatienter) 

var 2 290 (2004: 3 206) varav 220 dygn 

tvångsvård, fördelat på tre patienter. 

Ett vårdlag på tre vårdare har vårdat 

en särskilt vårdkrävande patient. 

Öppenvårdsbesöken har stigit till 894 

jämfört med 641 besök år 2004. 

Kvaliteten i vårdarbetet har säkrats 

genom regelbunden grupphandledning 

för avdelningspersonalen (inkl. sjukhusbiträdena) 

en gång i månaden. Utöver 

detta har avdelningen haft tre individuella 

handledningstider per månad. 

DAGKLINIKENs mest efterlängtade 

händelse, inflyttningen till nygamla 

ÅHS-lokaler, skedde alldeles i slutet av 

2005 efter ett år fyllt med intensiva 

kontakter med arkitekt, byggherre, 

byggnadsarbetare m.fl. 

Verksamhetsmålen har uppnåtts så till 

vida att M3-projektet, ett utbildningsprogram 

för rehabiliterare, har startats 

med två deltagare från Dagkliniken. 

Utbildningen av ”utökat familjestöd 

till psykiskt sjuka föräldrar och deras 

barn” har fortsatt. 

Vid PSYKIATRISKA VUXEN- 

MOTTAGNINGEN har läkarsituationen 

har under året varierat något. 

Under det första halvåret var de två 

tjänsterna större delen av tiden bemannade, 

under det andra halvåret har 

situationen varit något sämre. Tjänsten 

som socialkurator blev vakant i slutet 

av året. Personalsituationen har i övrigt 

varit god. 

Antalet besök på mottagningen var 

ungefär lika stort som året innan, 7 

499 st. Patienter som bedöms vara i 

behov av psykiatrisk specialsjukvård 

prioriteras medan de som varit i behov 

av någon form av terapi satts upp på 

väntelista. Väntetiden var oftast ca tre 

månader, ibland längre. 

Under året har man varit tvungen att 

lägga ned debriefingjourverksamheten 

inom Psykiatriska enheten p.g.a. hög 

arbetsbelastning. 

När Barn- och ungdomspsykiatriska 

mottagningen i slutet av året flyttade 

till nya lokaler fick Vuxenpsykiatriska 

mottagningen fler rum till sitt förfogande, 

vilket har möjliggjort ytterligare 

effektivisering av verksamheten.

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRISKA 

MOTTAGNINGEN flyttade i december 2005, efter 

flera års trångboddhet, till mer ändamålsenliga lokaler på 

Neptunigatan 2. 

Personalsituationen har förändrats under hösten 2005 i och 

med att överläkaren har gått ned till deltidspension och 

den ansvariga socialkuratorn varit tjänstledig från oktober 

till årets slut. Mottagningen har därför haft reducerad 

personalstyrka, vilket också påverkat behandlingsarbetet. 

Antalet besök under 2005 var 2 087 st. 

Projektet för pojkar i åldern 9 till 13 år har fortgått under 

året och planeringen inför EU-projektet Cope-föräldrautbildning, 

som ska förverkligas i samarbete med primärvården 

inom ÅHS, har skett. 

Stefan Aldeborg, Inger Johansson, Gyrit Hagman, Jaana Lignell 

och Jonna Sundström utanför Barn- och ungdomspsykiatriska- 

mottagningens nya lokaler. 

REHABILITERINGS- OCH FYSIATRIENHETEN 

Under de senaste åren har det skett 

en tydlig ändring i avdelningens 

klientel då allt flera yngre personer är 

i behov av rehabilitering, dels p.g.a. 

olyckor men även p.g.a. psykosociala 

problem och arbetsrelaterad överbelastning. 

2002 var 50% av patienterna 

under 60 år, 2005 var 77% under 60 år. 

(se diagram) 

Samma trend gäller för poliklinikerna. 

Det innebär att rehabilitering av äldre 

nu sker på Gullåsen som kräver mera 

terapiresurser än tidigare. 

Antal besök hos fysioterapeuterna, 

ergoterapeuterna och talterapeuterna 

har ökat under året. 

REHABILITERINGS- 

AVDELNINGEN har planenligt 

varit stängd sammanlagt nio veckor 

och personalsituationen har varit 

stabil under året. 

Ett vårdprogram för patienter med 

förvärvad hjärnskada har utarbetats 

under hösten och är i princip klart. 

Patientinformation har kartlagts. 

Personalen har deltagit i omvårdnadshandledning 

samt psykiaterledd 

patientrelaterad handledning. 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Ålders fördelning R ehabav d 2002-2005 

90 

Med bidrag från Lions kvinnoföreningen 

Freja har ett rum inretts mer hemtrevligt, 

främst för patienter med långvarig 

smärtproblematik som behöver mer än 

medicinsk smärtlindring. 

Vid REHAB 

LÄKARMOTTAGNING har antalet 

patienter, som planerat, trappats ner. 

2002 

2003 

2004 

2005 

Patienter i arbetsför ålder, vars arbetsförmåga 

är hotad, och yngre neurologiskt 

sjuka patienter prioriteras. Väntetiden 

är ca tre månader. 

FYSIOTERAPIN hade en god tillgång 

till fysioterapeutvikarier. Väntetiden 

minskades från tolv till fyra veckor. 

Antal besök i terapibassängen var 2 536

färre jämfört med år 2004 p.g.a. badhusen och Folkhälsans bassäng. 

Ett hemrehabiliteringsprogram, AXELINA, startades för kirurgiska patienter med smärta och funktionsstörningar i skuldran. Ett 

instrument för mätning av den fysiska funktionsförmågan hos smärtpatienter har anskaffats. Rutiner och vårdprogram för flera 

diagnosgrupper har varit under bearbetning 

Antalet remisser till ERGOTERAPIN har ökat med 17% jämfört med år 2004. Detta har resulterat i längre väntetider särskilt 

gällande demensutredningar. 

Verksamheten har gjort ett studiebesök till Trafikmedicinskt Centrum i Stockholm för att få mer kunskap om medicinsk körförmågebedömning 

samt deltagit i ett EU-projekt gällande användning av ett multimedia-paket för att få mer enhetligare bedömningar 

av körförmåga inom Europa. 

Vårdprogram för de största diagnosgrupperna har framtagits för att få en enhetligare behandling. Rutiner för demensutredningar 

har utarbetats. 

Vid TALTERAPIN utformades under 2004 vårdprogram för de olika talterapeutiska diagnoserna och under 2005 har dessa 

utvärderats. Vårdprogrammen har visat sig vara realistiska och kunnat genomföras i sin helhet. 

Mikaela Lingonblad, Tracey Nyholm, Janina Mattsson och Malin Johnsson vid 

Rehabiliterings- och fysiatrienheten. 

RÖNTGENENHETEN 

Året innehöll två större händelser, som bägge krävde en stor arbetsinsats av hela personalen. 

På basen av Social- och hälsovårdsministeriets förordning 423/2000, om klinisk auditering, gjordes en omfattande extern 

granskning av verksamheten. Två utomstående experter granskade alla skriftliga direktiv och kvalitetshandboken samt gjorde 

ett två dagar långt besök på avdelningen. I slutrapportens sammandrag står följande text ”Välfungerande avdelning med bra 

kvalitetskontroll och kunnig personal”. Hela processen innebar samtidigt en välbehövlig genomgång av de befintliga direktiven. 

Det gamla radiologiska informationssystemet (RIS) ersattes av det nya informationssystemet GE Centricity RIS. Detta möjliggjorde 

en integration mellan RIS och PACS och samtidigt integrerades RIS-systemet med sjukhusets journalsystem. I och med 

detta har alla delar av digitaliseringen som påbörjades år 2000 genomförts. 

Personalsituationen har varit någorlunda tillfredsställande under året, produktiviteten har varit oförändrad och kostnadsnivån 

kunnat bibehållas. Antalet undersökningar är i stort sett oförändrat men tyngdpunkten har förskjutits mot mer avancerade 

undersökningar. 

ÖGONENHETEN 

En halv tjänst har varit obesatt under 

hösten 2005 p.g.a. långtidssjukskrivning. 

Vikarietillgången är obefintlig 

vilket lett till något längre köer för 

behandling samt att personer med 

lindriga/måttliga tal- och språkstörningar 

fått ytterst begränsad tal-terapi. 

För första gången hade talterapin 

en sommarvikarie, vilket möjliggjorde 

att intensivterapier kunde erbjudas 

till barn med måttliga/grava tal- och 

språkstörningar. 

HJÄLPMEDELS- 

UTLÅNINGEN ordnade i september 

två studiedagar för ÅHS personal samt 

övrig vårdpersonal kring förflyttningsteknik 

något som var mycket uppskattat 

av deltagarna. 

Hjälpmedelsutlåningen har även gjort 

en ”uppdatering” av hjälpmedelsklassificeringen 

för att få den europeiska 

klassificeringen. 

Under året har ytterligare laserutrustning och en digital ögonbottenkamera införskaffats. Detta medför att enheten nu utför 

åtgärder som tidigare utförts externt, t.ex. ögonbottenlaserbehandlingar och angiografi av näthinnans blodkärl.

Eftersom en läkartjänst är budgeterad för att utföra det fler gjorde tidigare 

har tiden för mottagningsbesök minskat. För att försöka få tiden 

att räcka till har en översyn av återbesöksrutiner samt en genomgång 

av diagnoser gjorts med åtföljande prioriteringar. En strävan efter 

kvalitetshöjning av varje besök samt försök att göra så mycket som 

möjligt under ett och samma besök har lett till att väntetiderna kunnat 

hållas under tre månader. 

Ett nytt screeningprogram för diabetiker har införts. Satsningen på 

sjukskötarmottagning fortsätter vilket ger ett bättre utnyttjande av 

läkarresurser. 

ÖRON-, NÄS- OCH HALSENHETEN 

Enheten har fortfarande, trots upprepad annonsering, inte lyckats få 

tag på en ordinarie överläkare. Verksamheten sköttes under året av 

utomstående läkare varannan eller var tredje vecka, vilka även utförde 

operationer inom ÖNH-området. Hörselvårdsassistenten har under 

verksamhetsåret arbetat två veckor per månad. Med ovanstående 

lösningar har verksamheten fungerat tillfredsställande. 


Sjukvårdschef 

Överskötare 

Carl-Åke Carlsson 

Åsa Friman 

Lea Söderström 

Akutenheten 

Basenhetschef Jan Österberg 

Barn- och ungdomsenheten 

Basenhetschef 

Christian Johansson 

BB- och gynekologiska enheten 

Basenhetschef Markku Korvela 

Kirurgiska enheten 

Basenhetschef Lennart Lönnqvist 

Laboratorieenheten 

Basenhetschef, Kemist Christian Jansson 

Läkemedelscentralen 

Basenhetschef Ylva Lindström 

Medicinska enheten 

Basenhetschef Tommy Holmström 

Operations-, anestesi- och intensivvårdsenheten 

Basenhetschef 

Psykiatriska enheten 

Basenhetschef 

Överskötare 

Markku Räty 

Juha Ahlroth 

Gunnar Sjöblom 

Enheten för rehabilitering och fysiatri 

Basenhetschef Sheila Sundblom 

Röntgenenheten 

Basenhetschef Kristian Eriksson 

Ögonenheten 

Basenhetschef Börje Lignell 

Öron-, näs-, halsenheten 

Basenhetschef vakant 

Sjukskötare Susanne Sjövall med den nya digitala 

ögonbottenkameran.

Central Administration förvaltning & Försörjning 

EKONOMI- OCH LÖNEENHETEN 

Verksamheten under 2005 har till stora delar präglats av upphandling och implementering 

av ett nytt ekonomisystem. Under året har även pensionsrapporteringen 

förbättrats och är nu i fas med den överenskomna tidtabellen. 

På EKONOMIAVDELNINGEN har ett intensivt arbete med det nya ekonomisystemet 

pågått under året. Den avsedda ibruktagningen vid årsskiftet 2005/2006 

sköts fram till maj 2006 dels p.g.a. problem med anpassningar av försystemen, dels 

p.g.a. brist på tid för testning och utbildning. 

Vid LÖNEAVDELNINGEN har pensionsrapporteringen förbättrats under året. 

Arbetet med att ta i bruk det nya schemaläggningsprogrammet har under året fortsatt 

med ett antal pilotavdelningar. 

FÖRSÖRJNINGSENHETEN 

Försörjningsenheten omfattar kosthåll, klädförsörjning, centrallager, personalbostäder, 

vaktmästeri, medicinteknik, byggnadsteknik samt allmän teknisk service. 

Uppförandet av det s.k. försörjningshuset, som ska inrymma bland annat det nya 

centralköket, har pågått under året. 

BOSTADSFÖRVALTNINGEN förfogade den 31.12.2005 över totalt 69 lägenheter 

och nio rum i Mariehamn att användas som personalbostäder. På Grelsby 

sjukhus förfogade bostadsförvaltningen över fem lägenheter och 12 rum. 

Inför sommaren hyrde ÅHS tillfälligt upp ca 20 lägenheter och 20 enrummare. 

Behovet av bostäder för semestervikarier var något mindre under år 2005 jämfört 

med tidigare år. 

BYGGNADSPLANERAREN har under året utfört projektering av, samt med 

utomstående arbetskraft, verkställt ombyggnationer vid bl.a. BB-avdelningen och 

barn- och ungdomsavdelning vid ÅCS samt vid Västergårds, Gullåsen. Byggnadsplaneraren 

fungerar även som byggnadskontrollant för uppförandet av den nya 

försörjningsbyggnaden vid ÅCS. 

CENTRALLAGRET har anskaffat nya modulskåp till förråden på operationsavdelningen, 

kirurgiska polikliniken, laboratoriet, barn- och ungdomsavdelningen och 

kirurgiska avdelningen. Dessa skåp är anpassade för ett nytt system för lagerhållning 

där lagrets personal regelbundet kontrollerar och fyller på avdelningarnas 

förråd. 

KLÄDFÖRSÖRJNINGEN har distribuerat kläder till alla verksamheter inom 

ÅHS förutom till de mer avlägsna hälso- och sjukvårdsmottagningarna. Under året 

gjordes en riktad anbudsförfrågan gällande tvätt av ÅHS:s kläder för perioden 

01.10.2005 – 31.12.2007. Quickly Tvättcentralen gav det mest förmånliga anbudet 

och sköter nu, liksom tidigare, tvätten till och med år 2007. 

Vid KOSTHÅLLET, d.v.s. centralköken på ÅCS och på Grelsby sjukhus har en 

personalenkät om maten delats ut. En del kritiska synpunkter framkom vid ÅCS 

men även att många är nöjda. Vid Grelsby sjukhus framkom att de flesta är nöjda 

med maten. 

Maten till Gullåsen transporteras under byggtiden av Budbilsservice utomhus, då 

kulverten till Gullåsen är avstängd. 

Dataprogrammet AIVO har installerats och tagits ibruk. Näringsberäkning, recepthantering 

och beställning av patientmåltider och livsmedel från avdelningarna än 

några av de arbetsuppgifter som ska skötas med hjälp av AIVO. Under året har även 

ett matråd bildats.

En offertförfrågan har gjorts för åren 2006 – 2007 på alla livsmedel som köps till centralköken vid ÅCS och Grelsby sjukhus. 

VAKTMÄSTERI och MEDICINTEKNIK är, efter att tidigare varit en del av den tekniska enheten, fr.o.m. år 2005 egna 

verksamhetsenheter direkt under försörjningschefen. 

Vaktmästarna har under året haft ett tillfälligt resurstillskott med en halv vaktmästartjänst för att kunna sköta utökade transporttjänster 

mellan Gullåsen och ÅCS under den tid det nya försörjningshuset är under uppförande. 

STÄDSERVICE hade 72 anställda och trots ökande städytor har personalantalet inte ökat under 2005. Kort sjukfrånvaro har 

under året dock ofta förorsakat merarbete för personalen som varit på plats. I övrigt har vikariesituationen varit god. 

Hygienfrågor har skötts i samarbete med hygienskötaren och under året har kemikalieanvändningen kunnat minskas p.g.a. 

doseringsapparater och microdukar. 

Vid TEKNISK SERVICE var den tekniska chefen tjänstledig för att sköta uppgiften som el- och VVS-kontrollant vid uppförande 

av den nya försörjningsbyggnaden vid centralsjukhuset. Under hösten förnyades automatiken till centralsjukhusets reservkraftsaggregat 

och ett s.k. ”torrör” för brandsläckningsvatten har installerats i lasarettsbyggnaden. Den tekniska servicen 

vid Grelsby sjukhus sköts från och med november 2005 från centralsjukhuset. 


Ekonomi- och löneenheten 

Ekonomichef Marie Lövgren 

Försörjningsenheten 

Försörjningschef Petter Johansson

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 

PB 1091, AX-22111 Mariehamn 

Telefon +358 18 5355, fax +358 18 538533 

E-post: info@ahs.aland.fi www.ahs.aland.fi 

Mariehamn 2006 – ÅlandsTryckeriet

Textdel - Ålands Hälso- och Sjukvård

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?