pdf-fil - Riktiga svenskor – språkriktighet till vardags
pdf-fil - Riktiga svenskor – språkriktighet till vardags
pdf-fil - Riktiga svenskor – språkriktighet till vardags
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3<br />
http://www.riktiga<strong>svenskor</strong>.se/ (2010-07-25)<br />
penna’, medan ingen vet vad en styllvading är. I den bemärkelsen finns/existerar ordet<br />
suddigum men inte styllvading.<br />
Nu kanske någon invänder: ”Men styllvading finns väl visst, det står ju på flera<br />
ställen i den här texten.” Ja, det är sant, genom att jag grupperat bokstäverna på det viset<br />
finns bokstavskombinationen styllvading. Om man så vill finns även motsvarande<br />
kombination av språkljud, eftersom de flesta svenskar skulle utläsa styllvading på ungefär<br />
samma sätt (med vissa regionala skillnader).<br />
Likväl är styllvading inte en del av svenska språket. Det hjälper inte heller att det<br />
utan problem kan inlemmas i det svenska språksystemet (en styllvading, flera styllvadingar),<br />
för det betyder ingenting. Ingen svensk kopplar ihop det med någon särskild<br />
betydelse och ingen svensk skulle förstå det. (I går såg jag två styllvadingar. Det var<br />
det mest eplotiska jag varit med om på länge.)<br />
Men om jag <strong>till</strong> exempel skulle upptäcka en hit<strong>till</strong>s okänd fågelart och få äran att<br />
namnge den på svenska skulle jag kanske välja att kalla den styllvading, och då skulle<br />
ordet bli en del av det svenska språket. Dess existens skulle visserligen vara ganska begränsad<br />
<strong>till</strong> en början, eftersom endast ett fåtal skulle känna <strong>till</strong> det, men just det uttrycket<br />
<strong>–</strong> den sekvensen av bokstäver respektive språkljud <strong>–</strong> skulle ha kopplats <strong>till</strong> ett<br />
innehåll, nämligen (en föreställning om) den nyupptäckta fågelarten.<br />
Alternativt skulle jag kunna omvandla styllvading <strong>till</strong> ett meningsfullt ord genom<br />
att helt enkelt definiera det, t.ex. på följande sätt: med styllvading menar jag ’ett musikstycke<br />
i livligt tempo för elva träblåsare’. Men nu väljer jag att inte göra det, så än så<br />
länge finns inte styllvading som ett ord i svenska språket.<br />
Men som vi såg inledningsvis är det uppenbarligen inte så enkelt. Att döma av<br />
många människors uttalanden i <strong>språkriktighet</strong>sfrågor måste man också räkna med<br />
följande indelning:<br />
Finns Finns inte<br />
klarinett suddigum<br />
fördomsfull styllvading<br />
omständig<br />
eplotisk<br />
Skillnaden gentemot min indelning är alltså att suddigum och omständig förs samman<br />
med styllvading och eplotisk.<br />
Då kan man fråga sig vad en sådan indelning grundar sig på. Att det skulle handla<br />
om olika grader av existens verkar trots allt inte särskilt troligt. Snarare kan man tänka<br />
sig att det är något som ska underförstås, vilket för övrigt också gäller min indelning.<br />
Där handlade det om vad som finns respektive inte finns i svenskan.<br />
Problemet är nu bara att de som förespråkar den här andra indelningen skulle<br />
kunna säga precis likadant, för enligt många språkpoliser är inte suddigum och omständig<br />
svenska. Deras definition av svenska är med andra ord snävare än min och<br />
tycks bara omfatta det som de anser vara rätt. Uttalanden som ”ordet suddigum finns