pdf-fil - Riktiga svenskor – språkriktighet till vardags

7. Lästips
37
http://www.riktigasvenskor.se/ (2010-07-25)
Relativt lättlästa böcker som på ett eller annat sätt berör språkriktighetsfrågor finns det
flera av på svenska. Ulf Telemans böcker om det svenska standardspråkets historia,
Ära, rikedom och reda (2002) och Tradis och funkis (2003), nämndes redan i kapitel
två. Av samme författare finns också en något äldre men ändå högst relevant bok från
1979 med titeln Språkrätt.
Standardspråket (och lite annat smått och gott) behandlas också i Olle Josephsons
Ju. Ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige
(2004).
En bra översikt över svenskans historia under de senaste 700 åren får man i
Gertrud Petterssons Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och
dess utforskande (1996).
Vill man ha en allmän översikt över språk och språkvetenskap kan man med fördel
läsa Östen Dahls Språkets enhet och mångfald (2000) och Per Linells Människans
språk (1978; andra upplagan, 1982).
Någon bra introduktion till historisk språkvetenskap finns dessvärre inte på
svenska. Tore Janson har i boken Språken och historien (1997) en hel del intressant att
säga, men någon systematiskt upplagd lärobok är det inte. I gengäld finns det en hel
uppsjö engelska böcker som heter Historical Linguistics eller liknande. Tre läsvärda
nybörjarböcker är R.L. Trask, Historical Linguistics (1996), Hans Henrich Hock och
Brian D. Joseph, Language History, Language Change, and Language Relationship
(1996) och Lyle Campbell, Historical Linguistics. An Introduction (1998). Principiellt
viktiga är också April M.S. McMahon, Understanding Language Change (1994) och
Jean Aitchison, Language Change: Progress or Decay? (tredje upplagan, 2001).
Kontakt mellan olika språk kan få intressanta konsekvenser. En inte dagsfärsk
men bra introduktion till den typen av problematik är Sarah Grey Thomason och
Terrence Kaufman, Language Contact, Creolization, and Genetic Linguistics (1988).
(Grundläggande kunskaper inom både allmän och historisk språkvetenskap är en fördel
när man läser den.)
Den gren av språkvetenskapen som sysslar mest med språklig variation är sociolingvistiken/språksociologin.
På svenska kan man förslagsvis läsa Jan Einarssons
Språksociologi (2004) och Lars-Gunnar Anderssons Fult språk. Svordomar, dialekter
och annat ont (1985). Och vill man komplettera dem kan man vända sig till engelskan,
där det ständigt kommer ut nya böcker som heter saker i stil med Sociolinguistics,
Sociolinguistic Theory, Language in Society o.s.v. Läser man några sådana får man
ganska snart en rätt god överblick över vad det handlar om.
Skulle man vilja tränga in i språkförändringens mekanismer och relationen
mellan variation och förändring lite mer i detalj, kan man ge sig på William Labovs
Principles of Linguistic Change. Hittills har det kommit två delar: Internal Factors
(1994) och Social Factors (2001); en tredje del är planerad. De är dock ganska tekniska,
så man bör först försäkra sig om att man tagit till sig grunderna inom allmän
språkvetenskap och sociolingvistik innan man ger sig i kast med dem.