pdf-fil - Riktiga svenskor – språkriktighet till vardags
pdf-fil - Riktiga svenskor – språkriktighet till vardags pdf-fil - Riktiga svenskor – språkriktighet till vardags
31 http://www.riktigasvenskor.se/ (2010-07-25) talanden. Det är uppenbart att man ser ner på dem som använder ett icke-standardspråk och gör den typen av godtyckliga kopplingar som utmärker fördomar. I första kapitlet avstod jag från att förse ljud- och bokstavskombinationen styllvading med ett innehåll. För att kompensera det bjuder jag i stället på ett par nya ord här. Slår man upp rasism i Nationalencyklopedins ordbok kan man läsa följande definition: ”åskådning som är baserad på föreställningar om att vissa raser är överlägsna andra, särsk. om hävdande av den vita rasens […] överlägsenhet” Vill man sammanfatta kärnan i den flora av besläktade uppfattningar som språkpoliserna ger uttryck för, kan man göra det så här: ”åskådning som är baserad på föreställningar om att vissa lekter är överlägsna andra, särsk. om hävdande av standardspråkets överlägsenhet” Driver man analogin längre för att också hitta en benämning på en sådan åskådning kan resultatet knappast bli annat än lektism. Därmed slipper man också använda ordet språkpolis i den vida bemärkelse jag hittills använt det, både om dem som aktivt klankar ner på andras språkbruk och om dem som visserligen har samma grundinställning men en diskretare framtoning. För nu finns ju språkpolis med i SAOL, där det definieras som ”‹nedsättande› språklig besserwisser”. Och jag vill självklart inte använda ordet fel, så därför kanske det är bättre att använda lektist som övergripande term för både språkpoliser och andra som har lika svårt att acceptera språklig mångfald och ett lika starkt behov av att ordna all variation hierarkiskt, såväl besser- som schlechterwissrar.
6. Något om svenskans förhistoria 32 http://www.riktigasvenskor.se/ (2010-07-25) Ett utmärkande drag hos alla levande, naturliga språk är att de ständigt förändras. Så har det alltid varit och ingenting talar för att det kommer att vara annorlunda i framtiden. I ett större perspektiv framstår därför språkpoliser lätt som ganska löjliga när de upprör sig över de förändringar som inträffar under just deras livstid. Ja, inte bara under deras livstid utan också i deras lilla hörn av världen, för i det större perspektivet ingår både tid och rum. Det här kapitlet är ett försök att erbjuda lite perspektiv. Många känner till att svenskan är släkt med andra språk – med norska, danska, engelska, tyska, franska, ryska, grekiska, sanskrit, tokhariska, hieroglyfluviska o.s.v. – men vad innebär det egentligen att språk är besläktade med varandra? Strängt taget betyder det att de i någon mening har varit ett och samma språk en gång i tiden. För att illustrera det förhållandet kan vi plocka fram vårt mikroskop och zooma in på ett par enstaka ord. Om vi börjar i närmiljön kan vi först notera att det svenska ordet kirurgisk ganska nyligen fått en ny betydelse. Det kan användas helt utan kopplingar till kirurgi för att uttrycka att något sker med stor precision, t.ex. ett kirurgiskt bombanfall. Vad som hänt är alltså att vissa språkbrukare börjat använda ordet i en ny betydelse, samtidigt som den gamla lever kvar. Den sortens variation kännetecknar så gott som alla typer av språkförändring (till undantagen hör i första hand simultanavrättning av samtliga språkbrukare). Formen på ordet kirurgisk har däremot inte förändrats: oavsett i vilken betydelse man använder det uttalar och stavar man det på samma sätt. Med tiden kan dock mycket hända, både med ett ords betydelse och med dess form. Om vi i stället jämför svenskans rolig och danskans rolig möter vi en något större skillnad mellan orden. Men historiskt sett är de ändå samma ord precis som kirurgisk med de olika betydelserna i svenskan är det. På danska betyder rolig ’lugn’, vilket är den äldre betydelsen (ro-lik). I svenskan skymtar den ännu fram i substantivet ro (som i lugn och ro) och i adjektivet orolig, vilket ju inte är en motsats till rolig. Via betydelser som ’angenäm’, ’trevlig’ har sedan dagens betydelse utvecklats, och en motsvarande utveckling finns också hos verbet roa, där fokus förskjutits från att ’bereda ro’ till att ’bereda nöje’. Som utgångspunkt för betydelseförskjutningen kan man tänka sig situationer där någon exempelvis läser eller sjunger för någon annan för att denne ska komma till ro. Nästa steg blir att ta klivet utanför de nordiska språken och jämföra svenskan med något mindre närbesläktat än danskan. Vi kan ta engelskans ord time och svenskans timme. De är också samma ord från början, men i dag har de olika betydelser i de två språken. Skillnaden i formen (uttalet) är också större mellan time och timme än mellan danskans rolig och svenskans rolig. Men de är ändå tillräckligt lika för att man ska kunna se att det är samma ord; engelskans stavning återspeglar ju också ett äldre uttal som mer liknar det i dagens svenska. Även betydelserna är tillräckligt lika för att man ska kunna se att orden är besläktade: i ena fallet handlar det om tid generellt (time), i andra fallet om en avgränsad tidrymd (timme). Det ord som i svenskan blivit tid återfinns för övrigt också i engelskan i form av tide, vilket betyder ’tidvatten’. Men på samma sätt som en äldre betydelse av rolig skymtar fram i orolig
- Page 1 and 2: Riktiga svenskor Språkriktighet ti
- Page 3 and 4: 1. Vad som finns i språket 2 http:
- Page 5 and 6: 4 http://www.riktigasvenskor.se/ (2
- Page 7 and 8: 6 http://www.riktigasvenskor.se/ (2
- Page 9 and 10: 8 http://www.riktigasvenskor.se/ (2
- Page 11 and 12: 10 http://www.riktigasvenskor.se/ (
- Page 13 and 14: 12 http://www.riktigasvenskor.se/ (
- Page 15 and 16: 14 http://www.riktigasvenskor.se/ (
- Page 17 and 18: 16 http://www.riktigasvenskor.se/ (
- Page 19 and 20: 18 http://www.riktigasvenskor.se/ (
- Page 21 and 22: 20 http://www.riktigasvenskor.se/ (
- Page 23 and 24: 22 http://www.riktigasvenskor.se/ (
- Page 25 and 26: 24 http://www.riktigasvenskor.se/ (
- Page 27 and 28: 26 http://www.riktigasvenskor.se/ (
- Page 29 and 30: 28 http://www.riktigasvenskor.se/ (
- Page 31: 30 http://www.riktigasvenskor.se/ (
- Page 35 and 36: 34 http://www.riktigasvenskor.se/ (
- Page 37 and 38: 36 http://www.riktigasvenskor.se/ (
- Page 39: 38 http://www.riktigasvenskor.se/ (
31<br />
http://www.riktiga<strong>svenskor</strong>.se/ (2010-07-25)<br />
talanden. Det är uppenbart att man ser ner på dem som använder ett icke-standardspråk<br />
och gör den typen av godtyckliga kopplingar som utmärker fördomar.<br />
I första kapitlet avstod jag från att förse ljud- och bokstavskombinationen styllvading<br />
med ett innehåll. För att kompensera det bjuder jag i stället på ett par nya ord<br />
här.<br />
Slår man upp rasism i Nationalencyklopedins ordbok kan man läsa följande definition:<br />
”åskådning som är baserad på föreställningar om att vissa raser är överlägsna<br />
andra, särsk. om hävdande av den vita rasens […] överlägsenhet”<br />
Vill man sammanfatta kärnan i den flora av besläktade uppfattningar som språkpoliserna<br />
ger uttryck för, kan man göra det så här: ”åskådning som är baserad på föreställningar<br />
om att vissa lekter är överlägsna andra, särsk. om hävdande av standardspråkets<br />
överlägsenhet”<br />
Driver man analogin längre för att också hitta en benämning på en sådan<br />
åskådning kan resultatet knappast bli annat än lektism.<br />
Därmed slipper man också använda ordet språkpolis i den vida bemärkelse jag<br />
hit<strong>till</strong>s använt det, både om dem som aktivt klankar ner på andras språkbruk och om<br />
dem som visserligen har samma grundinställning men en diskretare framtoning. För nu<br />
finns ju språkpolis med i SAOL, där det definieras som ”‹nedsättande› språklig besserwisser”.<br />
Och jag vill självklart inte använda ordet fel, så därför kanske det är bättre att<br />
använda lektist som övergripande term för både språkpoliser och andra som har lika<br />
svårt att acceptera språklig mångfald och ett lika starkt behov av att ordna all variation<br />
hierarkiskt, såväl besser- som schlechterwissrar.
Change language