pdf-fil - Riktiga svenskor – språkriktighet till vardags

23
http://www.riktigasvenskor.se/ (2010-07-25)
naden mellan prepositioner och subjunktioner), men jag struntar i det och litar på att
läsaren ändå förstår vad jag menar.
När det gäller alternativa formuleringar som innan/före kvällen och innan/före
honom tycker de flesta språkpoliser att man bara ska använda före. Många språkbrukare
säger dock innan kvällen och innan honom, men tendensen är starkare i de fall där
det finns en tydlig tidsanknytning. Språkkänslan gör alltså mindre uppror mot innan
kvällen än mot innan honom. Så om man säger Jag får ont i magen om jag dricker
kaffe före frukosten betecknar nog frukosten i första hand det man äter. Men säger man
Det hinner vi nog innan frukosten ligger fokus mer på den tidpunkt då frukosten ska
intas.
Varför inte uppmuntra och förespråka den distinktionen i stället för att rutinmässigt
fördöma bruket av innan i de här sammanhangen? Tycker språkpoliserna inte om
nyansrikedom? Det skulle ju faktiskt kunna vara så att Innan frosten inte betyder exakt
samma sak som Före frosten. Varför skulle det plötsligt vara bättre med tvetydighet?
Utesluter man möjligheten att använda innan här kan man ju inte veta om det syftar på
själva frosten eller den tidpunkt då frosten kommer.
Ett exempel på en annan alternativ konstruktion som ökar nyansrikedomen i språket
är Pressekreteraren meddelade att Persson kommer inte vid sidan om Presssekreteraren
meddelade att Persson inte kommer. I det första fallet markerar ordföljden
att talaren/skribenten ställer sig bakom och håller med om det som sägs medan
den andra versionen endast återger vad pressekreteraren sagt.
Också genom att alternera mellan konstruktionerna Jag hade kunnat gjort det och
Jag hade kunnat göra det kan man få fram olika nyanser. Den första versionen kan t.ex.
uttrycka en förverkad möjlighet eller markera en handling såsom tydligt avgränsad.
Jämför exemplen Jag hade kunnat cyklat till jobbet i morse, om jag bara hade startat
tidigare och Jag hade kunnat cykla vid det här laget, om jag bara hade tränat ordentligt;
eller Jag hade kunnat gjort det på två timmar och Jag hade kunnat göra det i åtminstone
två timmar. (Exemplen i detta och föregående stycke är tagna ur Språkriktighetsboken,
s. 320-324 och 294-303, och Margareta Westmans uppsats ”Språkvård,
samhälle och naturlig grammatik” i Språkets myller, 2001:16.)
En annan typ av argumentation går ut på att försöka använda regler utanför deras
giltighetsområde. Jag har tidigare berört liknande frågor i kapitlet om språkliga regler.
Där användes ishockey och curling för att illustrera olika regelsystem och en del uppfattningar
man kan ha om relationen mellan dem. Att använda regler utanför deras giltighetsområde
innebär då exempelvis att bedöma spelarnas insatser i en ishockeymatch
med utgångspunkt från de regler som gäller för curling. Det mest uppenbara språkliga
exemplet är förstås att döma ut ett språkdrag i en varietet (icke-standardspråk) med
hänvisning till reglerna i en annan (standardspråk), ungefär som om man skulle hävda
att ärtsoppa är fel med hänvisning till ett recept på jordgubbskräm. Men det kan också
hända att man överför regler till ett språk från ett annat, eller till och med från något
helt annat än ett språk, såsom logik eller matematik.
Här kan vi vidga våra vyer lite och ta ett engelskt exempel. I vissa sorters engelska
används regelmässigt två eller flera negerande ord för att uttrycka en negerande