Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

108 man kan lagga en hog med tegelsteilar pi golvet i en konstsalong och framstalla detta som ett konstverk; allt under forutsattning att man har den ratta behorigheten for sidana itgarder - namligen att man ar konstnar. Mojligheterna ar minga ty de ar legio. Exempel av detta slag har till och med inspirerat till en teori om konstens vasen som tillhor de mest kanda av det slaget pi 1900talet, den si kallade institutionella konstteorin. I Bjorn Hikansons diktsamlingk'arlek i VitaHuset (1967)finns det nigra litterara analogier till Marcel Duchamps urinoar och liknande ready-mades. Karlek i Vita Hmet slutar med diktsviten Utgdngar. Dar ingir sju dikter, frin Presidentens lappar ror S& till Alskarens lappar ror sig. Nar presidentens lappar ror sig, handlar det om supernapalm, forhalldlingsinviter, gerilla, truppforluster och intensifierad demokratisering. Nar alskarens lappar ror sig, heter det att >>jag behover dig lika mycket som forrlmen villkoren stalls av andrac~. N9r biskopens Iappar ror sig, borjar det si: Sal~garo de som aro fattlga 1 anden, ty de kunna utstP slag utan att ropa pi fackforening. Nummer fern i sviten Ugingar ar foljande text: Vetenskapsmannens lappar ror sig: Vi ha konstaterat, att det lagenliga beteendet likaval som det brottqliga understundom kan betecknas som likformigt. Det vill saga, att dessa bagge arter av beteenden kunna betecknas som vanemassiga. Det ar i vPrt samhalle en social vana act respektera andras liv och egendom, inom ett forbrytargang Pter tycks den sociala vanan rida art man skall tillgripa andras egendom. I diktsamlingar brukar det vara si att varje dikt stir for sig. Si ar det ocksi i detta fallet. Vetenskapsmannens lappar ror sig stir upp- till till vanster, resten av sidan ar tom, bortsett frin sidnumret Iangst ner p2 sidan. Citat spelar en viktig roll i Kirlek i Vita Huset. Boken borjar nedtill till hoger pi sidan 5 pi foljande vis: TORE NORDENSTAM
Vi alskar fred Men sff lange angriparen inte ger upp sin aggression och kommer till diskussioner har vi inget val Lyndon BJohnson 21.9.66 Citatet ar en oversattning men for ovrigt akta nog. Men Bjorn Hikanson har gjort nigot med presidentens uttalande. Orden ar arrangerade si att det hela ser ut som en dikt, och de har satts in ett nytt sammanhang. Budskapet ar tydligt. Det ar en speciell sorts karlek i Vita Huset. Boken ar indelad i sex avdelningar som alla borjar med ett motto. De flesta av dem ar citat - frin Rainer Maria Rilke och Lud~vig Wittgenstein (pi tyska), frin Foucault (pi franska) och frin Karl Marx (i svensk oversattning). Rilkecitatet ar frin Die Sonette an Orpheus, men ocksi de andra citaten presenteras som om de vore dikter. Varifrin citaten ar hamtade framgir av forfattarens Upplysningar mot slutet av dikthaftet. Dar framgir det att ocksi Vetenskapsmannens lappar rorsig ar ett citat, narmare bestamt frin Torgny Segerstedts Kn'minalsociologi i Kriminologisk handbok. Det poeten har gjort ar att valja ut tre meningar frin sociologiprofessorns lexikonartikel och att presentera dem som en dikt bland andra i Karlek i Vita Huset. Typografin, orden som fungerar som titel och sammanhanget ar det som Hikanson har . bidragit med. Vad ar skillnaden mellan de tre meningarna hos Segerstedt och Hikanson? I handboken ar de en del av ett stycke vetenskaplig prosa, i Karlek i Vita Huset presenteras de som en dikt. Meningarna anvands pi olika vis. Det har havdats frin litteraturvetenskapligt hill att det finns en speciell anvandning av texter som ar karakteristisk for skonlitteraturen. Ett forslag ar att ~litterara textere kan definieras som texter som uanvands i samhallet pi ett sidant satt att texten inte uppfattas som specifikt relevant fir dess omedclbara upphovskontexta (Ellis 1974). Ett annat forslag ar att den historiska varldens konventioner >>avpragmatiseras
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48: idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50: stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52: tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54: 58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56: 60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58: 62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60: Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61: Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69: manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71: 76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72: . I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79: Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81: oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83: ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85: urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86: Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 100 and 101: 110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103: som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107: tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109: analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111: talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113: 124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115: 13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117: Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118: P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140: 154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150:
164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152:
1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154:
vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156:
The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168:
j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170:
U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172:
1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174:
sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176:
For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178:
- Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180:
det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182:
Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?