Exemplets makt
Exemplets makt
Exemplets makt
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
urvalskriterierna i konsthistorien. Nar konsthistoria blev en ve-<br />
tenskap pi 1800-talet, var det tva perioder som betraktades sorn<br />
kralitativa hojdpunkter, den klassiska antiken och den italienska<br />
renassansen. Konsthistorikern Alois Riegl sammanfattade det pi<br />
foljande satt i borjan pa 1900-talet:<br />
Nar de forsta larostolarna i konsthistoria inrattades pi de tyska uni-<br />
versiteten for ungefar 50 ir sedan, fanns det bara tvP fullkomligt<br />
monstergiltiga stilar, som den konsthistoriska undervisningens ut-<br />
laggningar byggde pi: den klassiska antiken och den italienska renas-<br />
sansen, hledeltidens konst behandlades som ett ofullkomn~et men<br />
berattigat forstadium till renassansen. Efter den italienska renassan-<br />
sen 1at man omedelbart konstens forfall borja.<br />
(Inledningsorden till Die Entstehung der Barockkunst in Rom, Wien<br />
1908.)<br />
Historien om den italienska konstens forfall pi 1 joo-talet bygger<br />
inte minst pi en bok om milaren Annibale Carracci, som publi-<br />
cerades 1672. Forfattaren, som hette G. P. Bellori, milade en<br />
mork bild av den raska nedgingen efter Rafaels dod 1520 sorn en<br />
effektiv bakgrund till sin egen framstallning av Carracci som den<br />
store raddningsmannen i en tid di Konsten var pi vag att do ut.<br />
Till denna forfallets tid horde bland manga andra milaren<br />
Francesco Mazzola (ijoo-1540), fodd i Parma och mest kind .<br />
under namnet Parmigianino. Hans mest beromda verk ar Ma-<br />
donna med den lznga halsen frin 153 j. Parmigianino var en virtuos d<br />
milare, och virtuositet ar ocksa nagot som kannetecknar det<br />
verket. Det ar en gitfull bild. Man vet att det var ett bestall-<br />
ningsverk. En dam i Parma bestallde tarlan med tanke pi sitt<br />
privata kapell i en kyrka i Parma, men kontraktet sager inget om<br />
vad tavlan skulle forestalla. Jungfru Maria med Jesusbarnet ar<br />
dar, och det ar rimligt att uppfatta figurerna till vanster som ang-<br />
lar. Den lilla figuren till hoger brukar kallas for profeten, och det<br />
har framlagts olika hypoteser om vem det kan vara narmare<br />
bestamt. I Konstens varldshistoria (1963) av Gregor Paulsson heter<br />
det att >>Josef gir, Iasande i en bok