Exemplets makt

egrepp normalt ar mindre fastlista an vad man tidigare antagit
foljde ocksi att exempel kom att uppmarksammas i storre ut-
strackning an tidigare. Nar man befattar sig med sidant som
juridiska och estetiska begrepp, ar det naturligt att man ger
exempel pi vad ett kontrakt i juridisk mening ar eller vad som
faller in under begreppet konceptkonst, till exempel. Men detta
har egentligen inte andrat pi den traditionella uppfattningen att
exempel ar illustrationer och pedagogiska hjalpmedel och intet
annat an detta.
Nar vi har kommit till denna punkt i framstallningen av
exemplets makt, kan vi med fordel ta till oss Ruth Olsens friga
som stir som motto for den foreliggande texten: Hur kan det all-
manna vara med i det enskilda fallet? Ruth Olsen frigar inte om
det allmanna finns med i det partikulara. Att det gor det vet hon
mycket val frin sin linga praxis som forskare pi omridet prak-
tisk kunskap. Att det ar si ar s i sjalvfallet att det ar latt att forbi-
se det. AV det forhillandet att alla exempel ar exempel pi nigot
foljer att det finns nsgot allmant i vartenda exempel. Ett satt att
uttrycka detta ar att saga att det finns nodvandiga forbindelser
mellan regler och exempel. Ett exempel antyder alltid en regel av
nigot slag. Regeln kan vara klar och tydlig eller mer eller mindre
diffus, men kopplingen finns dar alltid. Att det alltid miste vara
si ar en konsekvens av den logiska princip som sager att lika fall
skall behandlas pi lika satt. Om vi inte kan peka pi nigra rele-
vanta skillnader mellan x, y och z, si ar det irrationellt att upp-
trada diskriminerande mot y. Med utgingspunkt i principen om
lika behandling av lika fall kan vi formulera ett slags minimiregel .
som med nodvandighet hanger samman med varje exempel: Alla
fill som i relevanta avseenden liknar det aktuella fillet X tillrackligt
mycket skall behandlas pi samma vis som X.
Antagandet att det alltid och med nodvandighet finns ett
samspel mellan regler och exempel har intressanta konsekvenser
inte minst for etisk teori. Om antagandet ar riktigt, si ar det
uppenbarligen en konstruktion att satta upp exempelbaserad
etik som en motsattning till regelbaserad etik. En renodlad situa-
tionsetik ar en logisk orimlighet. Att tro art det gir att utarbeta
en renodlad regeletik ar en illusion.
Min tes ar att det finns nodvandiga samband mellan begrepp
och exempel. Det finns ingen anledning att anta att alla begrepp
8 8 TORE NORDENSTAM