Exemplets makt

76
Man kan betrakta Mondrians verk som meditationsobjekt.
Vad som ligger i detta kan klargoras genom ytterligare jamforel-
ser, till exempel med grekisk-ortodoxa ikoner. Jag vet inte om
Mondrian kande till indiska bilder i tantratraditionen, men jag
antar att han kom i kontakt med det genom de teosofiska skrif-
ter som han befattade sig med. Oavsett hur det forhiller sig rned
det kan det vara givande att jamfora Mondrians neoplastiska
arbeten med en sidan bild frin Indien som den pi S. 78.
Den indska bilden anvandes som hjalpmedel for act istadkom-
ma mantrakombinationer, stir det i min kalla (Philip Rawson).
Men om vi si vill kan vi valja att forst och framst uppmarksam-
ma bildens estetiska kvaliteter pi samma vis som vi kan valja att
koncentrera oss pi Mondrians bilder som konstverk rned bort-
seende frin den livsiskidningsmassiga kontext som var si viktig
for honom sjalv.
Telegrafistmodellen
Vi har gjort en itskillnad mellan de verbaliserade, artikulerade
avsikterna (avsiktsdeklarationema) och de avsikter som inbad-
dats i verken. Det ar forst och framst de inbaddade avsikterna
som ar av intresse for konstfijrstielsen. Hur ar det mojligt att en
konstnar kan nedfalla sina avsikter i sina verk pi ett sidant vis
att vi som iskidare kan uppfatta dessa avsikter? Vi forestaller oss
garna kommunikationsprocesser i enlighet med det som jag har
skall kalla telegrafistmodellen: Vi vill meddela tankar. Tankarna
kodas och skickas och iteruppstir som tankar i mottagarens
huvud efter en avkodningsprocess. Det ar den modellen som
Ferdinand de Saussure ser ut att ha haft i bakhuvudet nar han
utarbetade sina forelasningar om allman sprikvetenskap for
hundra ir sedan (det som senare blev boken Kurs i allman sprdk-
vetenskap). Detta har sedan blivit en standardmodell i litteraturen
om kommunikation, inte minst i semiotiska kretsar. Faktiskt
kommunicerar vi ibland pi detta vis, det kan man inte forneka.
Men om vi uppfattar all konlmullikation p5 det viset, si fir vi
problem. Vi kan till exempel bli sittande med en romantisk konst-
formedlingsteori av det slag som Croce arbetade med. Forst exi-
sterar konstverket (fullt och fixt) i konstnarens huvud, sedan
koditieras det, det vill saga att det utfors rent fysiskt, och till slut
TORE NORDENSTAM