Exemplets makt

B: Jag uttrvckte mig genom naruren. Men om Ni narmare betraktar
utvecklingen i mitt arbete, sH skall Ni se art den naturalisciska fram-
stallningen efter hand lamnas och att det plastiska uttrvcket av rela-
tioner betonas allt mer.
En forklaring av Piet Mondrians rektangelkompositioner kan
besti just av att man foljer hans eget rid och ser narmare pi hur
hans mileri har utvecklats. Man kan till exempel se pi n4gra av
Mondrians minga tradstudier: Trad vid Gein (1902 eller 1905,
det ar osakert vilket), Det roda tradet (1909-io), Detgrda tradet
frin 1912, Oval komposition med undertiteln Trad frin 1913 (se
S. 77) och fram till de rent abstrakta bilderna frin och med mitten
pi 1910-talet, i vilka alla direkta hanvisningar till naturalistiska
teman har eliminerats. Just darfor att Mondrian i si hog
I grad har lyckats att forverkliga sina avsikter i sina verk kan vi
folja hur de naturalistiska motiven gradvis tonas ned och se vad
han menar med ~ det plastiska uttrpcket for forhillanden mellan
motsatta farger och linjercc. Den storsta svirigheten ir kanske att
undgi frestelsen att efterlysa nigot mera.
Jamforelser
For att f5 fram det som ar speciellt for Mondrian kan man jam-
fora hans rektangelbilder med icke-forestallande bilder av andra
konstnirer, till exempel de andra medlemmarna av De Stijl-grup- .
pen (Theo van Doesburg, Bart van der Leck, Georges Vantonger-
loo med flera), de ryska suprematisterna (Malevitj och andra) _
eller Olle Bzrtlings tavlor frin 1960- och 70-talet. Uppgiften be-
stir i att gora givande jamforelser och art kunna hilla irrelevan-
ta jamforelser utanfor. Man bor till exempel undvika att pressa
Mondrians senare verk p4 ikonografiskt innehill. Det finns ett
innehill i hans verk eller om man si vill en overbyggnad till sjal-
va mileriet som gir it teosofiskt hill och i riktning av funktio-
nalismens tro pi den teknologiska civilisationens valsignelser.
Men hur mycket vikt man vill lagga vid den sidan av saken ar en
smaksak. Mondrian var djupt engagerad i teosofin. Man kan se
hans bilder som visuella uttryck for tankar om tillvarons grund-
krafter och dylikt utan att darfor tolka dem som forsok att i hild
uttrycka bestamda doktriner.