Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

juridisk hermeneutik. Den allmanna hermeneutiken delas upp i filosofisk hermeneutik, psykologisk hermeneutik, den vetenskapsteoretiska litteraturen omkring forklaring och forstielse, samt metahermeneutik, det vill saga litteratur om hermeneutiken. Den tyske lilosofen Hans-Georg Gadamers Wahrheit und Methode (Sanning och metod) frin 1960 ar utan tvekan det mest omdiskuterade bidraget till den hermeneutiska litteraturen under de senaste irtiondena, och dessutom ar bokens officiella tema just det som vi hiller pi med har - reflektion over forstiel- sens villkor. Gadamer var inte intresserad av att bidra till metod- utvecklingen pi sidana tolkningsomriden som juridik och teologi. Han ville belysa de grundlaggande villkoren for all forstielse. Det liter lovande, si lit oss agna vir uppmarksamhet it Gadamer en liten stund. I den vetenskapsteoretiska litteraturen under de senaste hundra iren har minga pistitt att naturvetenskaperna ar forkla- rande medan humanvetenskaperna i vid mening (humaniora, samhallsvetenskap, teologi och juridik) ar forstiende. Gadamer deltar inte i den diskussionen. Han havdar i likhet med sin filo- sofiske mentor Martin Heidegger att forstielse ar nigot som kannetecknar all mansklig verksamhet. I manniskans varld ar forstielse ett grundlaggande drag. Detta galler oavsett om man hiller pi med humanvetenskap, naturvetenskap, konst eller praktiska sysslor. Forstielse ar ett nodvandigt inslag i manniskans livsform. Den grundlaggande tesen hos Gadamer ar att all forstielse innebar applikation, det vill saga en tillampning pi den A forstiende sjalv. Det ar ett egendomligt pistiende om man tol- kar det som en utsaga om forstielseprocesser i storsta allmanhet. Nar jag forstir ett uttryck som nHej!Good morning!
stir att den gor. net som Gadamer sager om detta Iagger foga eller intet till det som Heidegger redan hade sagt. Det som ar karnan i Gadamers framstallning ar va+or vvi bor befitta oss med koristeris klassiker. Varfor skall vi i dag agna oss it litteratur och konst som gjorts for Iange sedan och som av en eller annan anledning blivit kanoniserad som klassiker pi sitt omride? net kan galla Sofokles och Shakespeares tragedier, Kilkes lyrik, Kafaels milningar, Kodins skulpturer och si vidare. Som svar pi frigan vvarfor skall vi befatta oss med klassikerna?cc forefaller Gada- mers applikationstes bide intressant och rimlig. For att forsti ett klassiskt arhete miste det tala till oss. Det miste gripa oss pi nigot satt. I den betydelsen innebar fiirstielse en tillampning eller applikation pi lasaren eller iskidaren sjalv. For att umganget med klassikerna skall bli givande miste vi tillagna oss dem. Vad innebar det? I Sunning och metod skriver Gadamer abstrakt, historiskt och lardomstyngt om dessa ting. Men i en liten bok med sjalvbiogra- fiska och biografiska skisser skriver han enkelt och opretentiiist om sin levnad (1'hilo.rophi.rche l,ehqahre, 1977). Ett vasentligt inslag i hans liv har hela tiden varit umganget med klassikerna, fcirst och framst den klassiska litteraturen frin antiken. I femton ir pi 20- och 30-talet tillhorde Gadamer en liten krets som varje torsdagskvill samlades hos teologiprofessorn Bultmann for att lasa grekiska texter. Det var inget Iardomsarbete. En av oss utpckades till att hoglasa en tysk iivcrdttning, och de andra f6ljde mcd i den grekiska tcxtcn. P9 det viset laste vi tnsentals sidor. [bland utspann sig en d~skussion, som gav vidare utblickar. Men Bultmann bterkallade oss alltid till ordningen och till att fortsatta Iektyrcn. Antingen det nu ghllde gre- kisk tragedi eller komedi eller en av kyrkofadcrna cller Homeros eller en historiker eller en retoriker, si genomgick vi hcla den antika varl- den, i femton 9r en kvill i veckan. Detta hiill Bultmann strangt och envetet fast vid, vecka efter vecka. Punktligt klockan kvart iivcr Stta blirjade vi och laste till pi slaget elva. Nagra ir senare, vintern 1943-44, efter det att Leipzigs centrum forstorts, sitter professor Gadamer med sina studenter i ett hus som rikat bli kvar, utan varme, utan elektricitet, utan glas i TORE NORDENSTAM
Page 3 and 4: 0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6: Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8: Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10: l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11: En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15: 16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17: . Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19: och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21: Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23: Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25: Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27: samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29: grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31: . frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33: Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35: pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37: De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38: Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42: kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44: 48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46: ner till detaljerna uppstir det en
Page 47: idrar till att klarare gestalta vir
Page 51 and 52: tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54: 58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56: 60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58: 62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60: Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61: Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69: manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71: 76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72: . I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79: Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81: oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83: ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85: urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86: Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99:
108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101:
110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103:
som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107:
tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109:
analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111:
talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113:
124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115:
13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117:
Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118:
P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132:
form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134:
det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136:
et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138:
forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140:
154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142:
Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144:
Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146:
mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148:
vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150:
164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152:
1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154:
vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156:
The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168:
j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170:
U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172:
1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174:
sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176:
For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178:
- Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180:
det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182:
Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?