Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

vetenskapliga undersokningar gi till si att man forst uppstaller en eller annan hypotes och sedan genomfor experiment som kan verifiera eller falsifiers hypotesen. Falsifieras hypotesen genom att utfallet inte blir det forvantade, skall man gi vidare och upp- stalla en ny hypotes, som darefter provas, och si vidare. Det ar en grundtes i den positivistiska vetenskapsteorin att det ingir hypo- tesuppstallande och hypotesprovande arbete av detta slag i all vetenskaplig verksamhet. I litteraturhistoria, filosofi, filmveten- skap och andra humanistiska discipliner ar det emellertid andra inslag som brukar overvaga. For den overtygade positivisten innebar detta att den existerande forskningen pi sidana omri- den som film, teater, lineratur och historia ar underutvecklad. Man bor snarast mojligt se till att forskningen pi de omridena ersatts rned hypotesprovande verksamhet, rned experimentella metoder, rned utnyttjande av statistikens alla finesser etc. For en intresserad lekman riskerar den humanistiska forskningen att bli alltmer ointressant ju mera den skarper sig i den antydda riktningen. De provbara hypoteserna riskerar att bli sb foga intressevackande att den grad av sakerhet som man rned forskningens hjalp kan tillskriva dem inte kan uppvaga deras bristande relevans for andra an de involverade specialisterna. En avhandling som den nyss namnda ar knappast tillkommen for att hjalpa till att belysa exempelvis de forstielseproblem som uppstir nar man skall forsoka formedla forskningsresultat till utomsti- ende. De forstielseproblem som uppstir i sidana sammanhang har mycket litet att gora rned vilka syntaktiska konstruktioner man anvander. Sjalvfallet kan ett kringligt skrivsatt bidra till att det tar nigot langre tid att lasa igenom en text, nar man stoter pi den forsta gingen. Men de vasentliga forstielseproblemen ligger pi ett annat plan. Sprikvetaren Britt-Louise Gunnarsson har undersokt hur begriplig den svenska medbestammandelagen ar for olika slags personer. Hon kom snart fram till att sjalva ordvalet och sidant som meningarnas langd och grammatiska uppbyggnad inte hade nigon avgorande inverkan pi lagtextens begriplighet. Det lonar sig inte mycket att bara skriva om texten pi ett mera vardags- sprikligt vis. De avgorande svirigheterna rned att forsti lagtexter har att gora rned att lagtexter forst och framst ar skrivna av fackman for fackman. Juridiska texter anlagger vanligen ett dom- ForstZelsens villkor 47
48 stolsperspektiv och inte ett medborgarperspektiv, som Gunnar- son uttrycker det. K r att gora en text som medbestammandelagen mera begriplig for folk i allmanhet tarvas det en mera djupgiende omarbetning av hela texten som forsiiker fi fram lagens poang sett frin en vanlig medborgares synpunkt. Moralen av denna korta utflykt till lasbarhetsforskningens omride ar att vi miste gora en distinktion mellan lattlasthet och svirlasthet, i ena sidan, och forstielighet eller begriplighet, i den andra. Det ar inte snabblastheten som ar det viktigaste nar det galler forskningsformedling och andra lika kvalificerade sprik- liga verksamheter. Det kan tvartemot vara en poang att medve- tet tvinga lasaren till ett lugnare tempo an vanligt. Ett extremt exempel pi den strategin finner man hos den tyske filosofen Heidegger. Martin Heidegger var inriktad pi att fi sina lasare att inta en reflekterande och ifrigasattande hillning och utvecklade en egen stil for det syftet. Resultatet ar att hans texter skiljer sig mycket frin det vanliga universitetsfilosofiska spriket. Resultatet ar svirlast, och det var meningen. Heideggers texter skall lasas med eftertanke, nigot som han mycket tydligt signaliserar genom sin stil. Vad ar det di det galler, om det inte ar friga om meningarnas Iangd och invecklade syntaktiska konstruktioner och dylikt? V~lka andra hinder finns det pi fiirstielsens vag? Vad innebar det att forsti nigot? Min tes ar att all forstielse ar exempelbaserad. Lit oss darfor betrakta nigra exempel. Iscensattningar For att fi fram en genomtankt opinion bland sina medlemmar om forsakringskassornas framtida utveckling i Sverige organise- rade Forsakringsanstalldas Forbund for ungefar 25 ir sedan en omfattande studieverksamhet kring ett hafte med titeln Datorn (1978). Ungefar halften av forbundets 20 ooo medlemmar del- tog i studiecirkelarbetet, vilket var en ovanligt hog andel. Det visade sig att det historiska avsnittet genomgiende mottogs mera positivt av deltagarna i studiecirklarna an de tekniska avsnitten om olika former av databehandling. Varfor var det S%? Kapitlet om socialforsakringens framvaxt skrevs av en historiker (Thomas Fiirth), som i berattande form gav en framstallning av hur det TORE NORDENSTAM
Page 3 and 4: 0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6: Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8: Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10: l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11: En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15: 16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17: . Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19: och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21: Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23: Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25: Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27: samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29: grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31: . frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33: Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35: pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37: De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38: Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41: kan komma fram till pi egen hand. M
Page 45 and 46: ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48: idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50: stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52: tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54: 58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56: 60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58: 62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60: Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61: Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69: manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71: 76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72: . I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79: Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81: oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83: ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85: urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86: Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99:
108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101:
110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103:
som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107:
tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109:
analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111:
talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113:
124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115:
13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117:
Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118:
P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132:
form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134:
det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136:
et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138:
forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140:
154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142:
Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144:
Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146:
mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148:
vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150:
164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152:
1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154:
vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156:
The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168:
j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170:
U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172:
1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174:
sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176:
For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178:
- Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180:
det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182:
Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?