Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

Forstiielsens villkor Lattlasthet och forstielse Nar ar texter lattlasta och nar ar texter svirlhta? Ett exempel pi vad man riktat in sig pi i den si kallade lasbarhetsforskningen ar en forme1 for Iasbarhet som utarbetats av statistikern C. H. Bjornsson. Enligt Bjornsson kan en texts lattlasthet anges genom att man tar den genomsnittliga meningslangden i en text och lag- ger till procentandelen ord som har fler an sex bokstaver. Ju lagre summan ar, desto Iattlastare ar texten, blir det foreslaget. Bjorns- son fann att i barn- och ungdomsbocker lig summan av menings- Iiingden och procentandelen linga ord omkring 27, i dags- och veckopress omkring 47 och i facklitteratur omkring 56. Detta mitt pi Iasbarhet har slagit an i pedagogiska kretsar, och det har till och med foreslagits att biblioteken borde varudeklarera sina bocker genom att ange deras lix-varde, som Bjornsson kallar det. Det som hans undersokningar visar ar att det tenderar an ta lite langre tid att inhamta innehillet i texter med linga meningar , och Iinga ord an att lasa igenom texter som har korta meningar P med korta ord. Det ar inte nigot uppseendevackande forsknings- resultat. Det samma kan sagas om en ling rad andra studier av egenskaper hos texter som bidrar till att gora dem lattlasta eller svirlasta. Man har till exempel funnit ett visst belagg for att texter blir mera svirlasta ju flera frammande ord, avstavning- ar, inskjutna bisatser och framforstallda attribut etc. som de innehiller. Med andra ord, ju kringligare syntaxen ar och ju ovanligare ord och vandningar som en forfattare anvander, desto mera tid tenderar det att ta for en genomsnittslasare att ta till sig textens budskap. Detta ar ron sorn var och en rned litet eftertanke egentligen Forstdelsens villkor 45
kan komma fram till pi egen hand. Man kan skilja mellan det varde som forskning har for utvecklingen av ett forskningsomride och det varde som forskning har for utomstiende. Nar det galler lasbarhetsforskningen, vill jag karakterisera den som i hog grad begransad till inomvetenskapliga varden. Sidana studier ar forst och framst bidrag till teori- och metodutvecklingen inom vissa delar av sprikvetenskapen. Ett extremt exempel pi detta, och just darfor bra som exempel i detta sammanhang, ar en avhandling av lingvisten Christer Platzack frin ir 1974 med titeln Spr2ket och liibarheten. Platzack uppstallde en rad hypoteser om hur olika grammatiska konstruktioner kan tankas piverka lashastigheten och undersokte sedan om hypoteserna stamde pi ett antal forsokspersoner. Ett exempel pi hypoteserna i friga ir foljande: *En text med bisatsinskott mellan finit verb och objekt ar mindre lasbar an motsvarande text med finalt placerade bisatser.cc Nigra forsokspersoner fick lasa en text om Bulgariens historia, och deras lashastighet mattes. Andra forsokspersoner fick lasa i stort sett samma text, dar tolv meningar hade andrats si att bisatserna skots in i stallet Y for att komma sist. I den forsta versionen fanns till exempel foljande mening: ~Slaviska folkstammar undantrangde de tidigare inbyggarna, nar de i stora skaror strommade in pi Balkanhalvon n0rrifrin.c~ I den andra versionen byttes detta ut mot foljande mening: ~Slaviskafolkstammar undantrangde, nar de i stora skaror strommade in pi Balkanhalvon norrifrin, de tidigare inbyggarna.
Page 3 and 4: 0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6: Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8: Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10: l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11: En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15: 16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17: . Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19: och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21: Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23: Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25: Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27: samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29: grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31: . frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33: Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35: pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37: De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38: Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 43 and 44: 48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46: ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48: idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50: stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52: tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54: 58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56: 60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58: 62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60: Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61: Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69: manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71: 76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72: . I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79: Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81: oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83: ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85: urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86: Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99:
108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101:
110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103:
som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107:
tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109:
analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111:
talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113:
124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115:
13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117:
Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118:
P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132:
form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134:
det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136:
et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138:
forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140:
154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142:
Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144:
Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146:
mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148:
vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150:
164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152:
1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154:
vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156:
The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168:
j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170:
U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172:
1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174:
sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176:
For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178:
- Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180:
det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182:
Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?