Exemplets makt

Forstiielsens villkor
Lattlasthet och forstielse
Nar ar texter lattlasta och nar ar texter svirlhta? Ett exempel pi
vad man riktat in sig pi i den si kallade lasbarhetsforskningen ar
en forme1 for Iasbarhet som utarbetats av statistikern C. H.
Bjornsson. Enligt Bjornsson kan en texts lattlasthet anges genom
att man tar den genomsnittliga meningslangden i en text och lag-
ger till procentandelen ord som har fler an sex bokstaver. Ju lagre
summan ar, desto Iattlastare ar texten, blir det foreslaget. Bjorns-
son fann att i barn- och ungdomsbocker lig summan av menings-
Iiingden och procentandelen linga ord omkring 27, i dags- och
veckopress omkring 47 och i facklitteratur omkring 56. Detta mitt
pi Iasbarhet har slagit an i pedagogiska kretsar, och det har till och
med foreslagits att biblioteken borde varudeklarera sina bocker
genom att ange deras lix-varde, som Bjornsson kallar det.
Det som hans undersokningar visar ar att det tenderar an ta
lite langre tid att inhamta innehillet i texter med linga meningar ,
och Iinga ord an att lasa igenom texter som har korta meningar
P med korta ord. Det ar inte nigot uppseendevackande forsknings-
resultat. Det samma kan sagas om en ling rad andra studier av
egenskaper hos texter som bidrar till att gora dem lattlasta eller
svirlasta. Man har till exempel funnit ett visst belagg for att
texter blir mera svirlasta ju flera frammande ord, avstavning-
ar, inskjutna bisatser och framforstallda attribut etc. som de
innehiller. Med andra ord, ju kringligare syntaxen ar och ju
ovanligare ord och vandningar som en forfattare anvander, desto
mera tid tenderar det att ta for en genomsnittslasare att ta till sig
textens budskap.
Detta ar ron sorn var och en rned litet eftertanke egentligen
Forstdelsens villkor 45