Exemplets makt

4
kunskap som bygger pi sinnena, pi kroppen, som otillforlitlig.
Den tillforlitliga kunskapen har karaktar av rationell insikt, inte
sinnlig erfarenhet.
Enligt Platon finns det ett gap mellan de logiska sanningarnas
perfekta varld och den varld som vi faktiskt lever i. Nar upp-
marksamheten styrs till den grad mot idkvarlden, uppsthr det ett
gap mellan kunskap och larande, som hanger samman med
Platons klyfta mellan kropp och sjal. Dialogdeltagarna i Rameaus
brorson kallas for Jag och Han. Han ar i allt han gor forst och
framst ett kroppsligt vasen. Hun stir for allt det som Platon for-
soker komma bort frin i berattelsen om fingarna i grottan och i
sin filosofi som helhet. Hun ar en nojd finge i grottan, till skill-
nad frin Jag som enligt Allan Janik personifierar nystoicismens
varden som de uppfattades omkring mitten pi 1700-talet.Jag ar
en reflekterande kritisk intellektuell med regelbundna vanor,
ingalunda asketisk men heller inte nigon hedonistisk livsdyrka-
re. Med Platons kritik av hedonismen i bakgrunden framstir
Hans forsvar av hedonismen i Diderots dialog som ovanlig. Filo-
sofer ar garna missnojda med den platonska isikten att dygd ar
den enda riktiga lyckan, men de har sallan vigat forsvara hedo-
nismen med allt vad den innebar pi det viset som Diderot gor i
Rameaus brorson, heter det hos Allan Janik.
Den sjalvforstielse som Hun visar ar ovanlig. I jamforelse med
sin beromde farbror, kompositoren som revolutionerade harmo-
nilaran, ar Hun en medelmitta, som i brist pi annan begivning
framlever sitt liv som parasit. Men han ar en medveten parasit.
Han hycklar inte. Med Platons intressen som bakgrund framstir
Diderot ocksi som originell i sitt val av tema: uppriktighet och
akthet versus bigotteri och forstallning. >For Diderot, i motsatt-
ning till Platon, var den mest allvarliga aspekten pi problemet
sken - verklighet inte ratt och slatt okunnighet utan hyckleriet i
gottan