Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

och i vetenskapliga sammanhang ar det si att bara konnassoren kan se det som inte finns i det aktuella verket. For an uppfatta det som inte finns med miste man kanna till ett antal relevanta jamforelseobjekt. Ekoeffekterna, resonanserna, ar just det som uppstir nar man spontant eller reflekterat anstaller jamforelser. En filosof som valjer att skriva i dialogform placerar sig i ett speciellt klangrum. Den valskolade och medvetne filosofiske dia- logforfattaren forhiller sig till en tradition som borjar med Platon och fortsatter med Berkeley och Hume pi 1700-talet och Kierke- gaard p% 1800-talet och, om man si vill, med Wittgenstein pi 1900-talet, for att namna nigra prominenta bidragsgivare till denna speciella filosofiska genre. (Wittgensteins stil beskrivs ibland som ett slags inre dialog.) Den valskolade och medvetne filosofiske forfattaren som valjer en monologisk framstallnings- form valjer att stalla sig utanfor den dialogiska traditionen och placerar sig nigonstans i den mangd av framstallningstraditioner som inbegriper exempelvis Aristoteles, Descartes och Kant och deras efterfoljare. Den valskolade och medvetne filosofiske lasaren placerar pi samma vis ett givet verk i ett darfor valagnat klangrum. Nar Allan Janik laser Diderots dialog Rameaus brorson, gor han det bland annat mot bakgrund av Platons grottmyt. Diderot sjalv konfronterar inte uttryckligen sin dialog med Platons dialog Staten (dar grottmyten ingir), men Janik finner det givande att gora si. Den uppgift som Janik staller sig i essan Rameau'sNephew. Dialogue as Gesamtkunstwerk for Enlightenment (with constant refe- rence to Plato) ar namligen att klargora Diderots speciella svn pi upplysning. Och di ar det narliggande att knyta an till grottmyten. I Platons historia om fingarna i grottan spelar ljus- och morkermetaforer en central roll. Den som kommer ratt ut i sol- ljuset efter att ha vistats i grottans morker, blir blandad och kan ingenting se. Den som vill se, miste gi forsiktigt fram. Till att borja med miste man Iara sig att skilja mellan verkliga ting och de skuggor som tingen kastar. Man miste lara sig att skilja mellan verklighet och sken. Nar man har gjort det, kan man si smi- ningom komma till insikt om att ocksi kunskapen om tingen ar ett sken. Tingen ar i sin tur skuggor av det som ar det egentligt verkliga, namligen formerna eller idterna. Idkerna kan bara upp- fattas intellektuellt. Den upplyste fore detta fingen forkastar all 20 TORE NORDENSTAM
4 kunskap som bygger pi sinnena, pi kroppen, som otillforlitlig. Den tillforlitliga kunskapen har karaktar av rationell insikt, inte sinnlig erfarenhet. Enligt Platon finns det ett gap mellan de logiska sanningarnas perfekta varld och den varld som vi faktiskt lever i. Nar upp- marksamheten styrs till den grad mot idkvarlden, uppsthr det ett gap mellan kunskap och larande, som hanger samman med Platons klyfta mellan kropp och sjal. Dialogdeltagarna i Rameaus brorson kallas for Jag och Han. Han ar i allt han gor forst och framst ett kroppsligt vasen. Hun stir for allt det som Platon for- soker komma bort frin i berattelsen om fingarna i grottan och i sin filosofi som helhet. Hun ar en nojd finge i grottan, till skill- nad frin Jag som enligt Allan Janik personifierar nystoicismens varden som de uppfattades omkring mitten pi 1700-talet.Jag ar en reflekterande kritisk intellektuell med regelbundna vanor, ingalunda asketisk men heller inte nigon hedonistisk livsdyrka- re. Med Platons kritik av hedonismen i bakgrunden framstir Hans forsvar av hedonismen i Diderots dialog som ovanlig. Filo- sofer ar garna missnojda med den platonska isikten att dygd ar den enda riktiga lyckan, men de har sallan vigat forsvara hedonismen med allt vad den innebar pi det viset som Diderot gor i Rameaus brorson, heter det hos Allan Janik. Den sjalvforstielse som Hun visar ar ovanlig. I jamforelse med sin beromde farbror, kompositoren som revolutionerade harmo- nilaran, ar Hun en medelmitta, som i brist pi annan begivning framlever sitt liv som parasit. Men han ar en medveten parasit. Han hycklar inte. Med Platons intressen som bakgrund framstir Diderot ocksi som originell i sitt val av tema: uppriktighet och akthet versus bigotteri och forstallning. >For Diderot, i motsatt- ning till Platon, var den mest allvarliga aspekten pi problemet sken - verklighet inte ratt och slatt okunnighet utan hyckleriet i gottan
Page 3 and 4: 0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6: Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8: Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10: l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11: En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15: 16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17: . Det finns sl mycket att se fram e
Page 20 and 21: Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23: Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25: Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27: samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29: grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31: . frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33: Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35: pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37: De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38: Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42: kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44: 48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46: ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48: idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50: stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52: tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54: 58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56: 60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58: 62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60: Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61: Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69:
manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71:
76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72:
. I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79:
Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81:
oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83:
ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85:
urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86:
Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99:
108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101:
110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103:
som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107:
tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109:
analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111:
talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113:
124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115:
13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117:
Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118:
P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132:
form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134:
det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136:
et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138:
forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140:
154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142:
Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144:
Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146:
mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148:
vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150:
164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152:
1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154:
vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156:
The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168:
j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170:
U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172:
1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174:
sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176:
For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178:
- Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180:
det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182:
Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?