Exemplets makt

- Sociala relationer: Det %r ocksd ndgot som ingdr all mansk-
lig erfarenhet och som utvecklas genom karlek och van-
skap med mera.
- Humor: Vad som uppfanas som humoristiskt varierar starkt
frdn kultur till kultur, men sinnet for lek och humor ser ut
vara ndgot som alla manniskor har. Humor i en eller annan
form mdste finnas med for att ett liv skall kunna raknas
som helt manskligt.
Martha Nussbaum betonar sjalv att den foreslagna listan bara
skall ses som en borjan. Den kan och bor modifieras i ljuset av
fortsatta diskussioner med deltagare frdn mdnga kulturer sP att
man kan undgi an ta med drag som bara hor hemma i nigra kul-
turer och sd att man kan f5 med andra aspekter som kan visa sig
vara universella men som inte kommit med i den f6reslagna listan.
Milet ar, skriver hon, an fi med nde grundlaggande villkoren for
formdgan att valja och leva ett fullgott manniskoliv med hansyn
till alla viktiga manskliga funktioner som ingir ett fullgott livcc.
Oavsett vad man mitte mena om detaljerna i Nussbaums
framstallning mdste man gd med pi att hon pekar pi dtminstone
ndgra saker som faktiskt kanneteclcnar manniskolivet. Vi kan
sammanfatta det som att det finns ett antal gemensamma etiska
parametrar som tillskrivs olika varden av olika individer i olika
kulturer. Den etiska relativismens grundlaggande fel ar att den
bortser frdn de universella etiska parametrarna. Det kan tillaggas
an traditionella etiska universalister har gjort ett liknande fel. De
har forsokt att komma fram till universella inslag i etiken genom
att jamfora de normer och varden som finns i olika kulturer. Men
genom att koncentrera sig pi den nivdn har de avskurit sig frdn
an fi tag i det som faktiskt ar gemensamt for all etik, namligen
att etiska regler och handlingssatt ar mer eller mindre lyckade
forsok att 1osa problem som i en eller annan form alltid existerar
i alla kulturer. Det arproblemen som ar det gemensamma snarare
an losningarna.
Vdrt tredje och sista exempel pi ett nutida satt att anvanda
Aristoteles gamla metod ar ocksd det nyaste: Jennifer Jackson,
An Introduction to BusinessEthics, 1996. Forfattaren ar filosof och
leder centret for Business and Professional Ethics vid universitetet i
Leeds i England.
Ku~tuwelativism och etisk flrsdelse 193