Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

Han gick systematiskt fram nar han loste den uppgiften. Milet var inte primart att beskriva de synpunkter pi dygder och laster som var allmant utbredda i hans egen kultur (Aten pi 300talet fore vir tideraknings borjan), men det var naturligtvis dar han miste borja. Milet var att saga det som sagas kan pi ett helt allmant plan, med andra ord att bidra till utarbetandet av en universe11 etik. Han tog utgingspunkt i manniskans natur. Manniskan liknar i vissa avseenden andra levande vasen, och alla levande vasen har grundlaggande behov som vi ocksi har. Vi miste till exempel livnara oss och bidra till artens overlevnad. Bland det som skiljer manniskan frin andra djur framhiller Aristoteles formigan att planlagga framtida aktiviteter. Till skillnad frin katter och hundar kan vi tanka igenom vad vi vill gora om en vecka, en minad, ett ir. Det ar formigan att overvaga olika handlingsmojligheter som framhills som manniskans speciella kannemarke. Men overvagandeformigan - eller fornuftet, som han ocksi kallar det - miste anvandas pi ett sidant vis att alla vira biologiska, sociala och kulturella behov blir tillfredsstallda. Det Aristoteles gjorde var intet mindre an ett forsok att kart- Iagga alla de aspekter som nodvandigtvis ingir i ett normalt manniskoliv oavsett i vilken kultur eller tidsilder som man rikar leva. Alla miste se till att tillfredsstalla sina grundlaggande kroppsliga behov. Alla miste forhilla sig pi ett eller annat satt till de faror som dyker upp pi vagen genom livet. Alla miste finna satt att umnis med andra. Alla miste se till att de blir resuekterade bide av andra och av sip ", sialva. I alla samhallen miste man losa de problem som har att gora med fodelse, overlevnad och dod. I alla samhallen miste man losa de problem som uppstir nar knappa resurser skall fordelas etc. Det viktiga ar inte Aristoteles egen lista over nodvandiga inslag i manniskolivet eller hans egna synpunkter pi vad som ar de ratta hillningarna inom varje sfar av livet. Det viktiga ar metoden han foreslir och som kan sammanfattas i tvi punkter: (I) Finn fram till de aspekter pi manniskolivet som nodvandigtvis alltid ar tillstades i alla kulturer. (2) Forsok darefter att finna fram till karakteristiker av de onskvarda hillningarna for varje sidan aspekt. TORE NORDENSTAM
For att demonstrera metodens anvandbarhet skall jag kort upp- summera tre relativt farska bidrag till den filosofiska och ekonomiska litteraturen. Det forsta exemplet kommer frin Amartya Sen, upphovsman- nen till the capability approach pi det ekonomiska omridet. Vad den gir ut pi har han sjalv sammanfattat i sitt eget bidrag till samlingsbandet The Quality oflife, en artikel med titeln ~Capa- bility and Well-Beinge. Utgingspunkten ar iakttagelsen att alla manniskor miste ha ett antal formigor (capabilities) for att kunna leva som de sjalva onskar. Det ar Sens forslag att mittet pi livs- kvalitet ar kapaciteten att utova sidana formigor si att man kan vara den man vill vara och gora det man vill gora. Nigra formigor ar grundlaggande i alla manniskors liv, till exempel formigan att kunna livnara sig och skaffa sig tak over huvudet och formigan att kunna undgi sjukdomar och en alltfor tidig dod. Andra capabilities ar kulturellt och individuellt betingade. Men det ar ett gemensamt drag hos dem alla att de ar nodvandiga for de olika funktioner som ingir i det liv som man vill leva. Nigra funktioner (Sen anvander ordet finctionings) har med manniskan som biologisk art att gora, till exempel att fi nog med mat och att ha god halsa. Andra funktioner har med det sociala livet att gora, till exempel att vinna sjalvrespekt och integration i gemenska- pen. Till detta kommer alla de funktioner som beror pi person- liga mojligheter och val. Enligt den utilitaristiska moralfilosofin har manskliga formi- A gor och funktioner bara varde i den min som de leder till mer lycka, till exempel i form av njutning och frinvaro av smarta. En av fordelarna med Sens ansats ar, som han sjalv framhiller, att den oppnar for att kunna tillskriva en mangd handlingar och till- stind en egenvarde, oavsett vilka lyckoeffekter utovandet av far- digheterna rikar fi. En annan fordel med hans teori ar att den undgir att tillskriva sidant som inkomstnivi, formogenhet, <strong>makt</strong> och privilegier en egenvarde, som till exempel John Rawls gor i sin teori om rattvisa. Sidana saker har ett instrumentellt varde i den min som en individ kan anvanda dem for att fungera si som han eller hon vill. Pi samma vis betonar Sen att frihet kan ha ett egenvarde. Tillging till resurser som gor det miijligt att uppni friheten har daremot bara instrumentellt varde. Sen ar sjalv upphovsman till en ny teori om fattigdom och havdar att the capabi- Kzilrurrelativism och etiskfimtBelse 191
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50:
stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52:
tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54:
58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56:
60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58:
62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60:
Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61:
Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69:
manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71:
76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72:
. I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79:
Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81:
oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83:
ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85:
urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86:
Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99:
108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101:
110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103:
som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107:
tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109:
analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111:
talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113:
124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115:
13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117:
Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118:
P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140: 154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152: 1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154: vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156: The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168: j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170: U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172: 1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173: sprik pi att foretrada den enda san
Page 177 and 178: - Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180: det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182: Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?