Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

giltiga i betydelsen bindande for alla manniskor. Lit oss kalla det for normativ relativism. Den kulturrelativistiska tesen ar onekligen ett sant empiriskt pistiende. Men det innebar inte att den normativa relativismen ocksi ar hillbar. Utsagan (2) inledningsvis foljer inte heller av kulturrelativismen. Den utsagan uttalar sig om vad vi bor och inte bor gora och hor alltsi hemma i den normativa etiken. Vi kan kalla utsagan (2) for neutralitetsnormen. Min forsta poang ar alltsi att varken den normativa relativismen eller neutralitetsnormen kan harledas frin den kulturrelativistiska tesen. Min andra poang ar att etiska relativister overdriver oenigheten pi det etiska omridet. Det ar sant att det finns oenigheter om mingt och mycket. Oenigheten beror dock inte alltid pi norm- och vardeolikheter. I konkreta situationer kan det uppsti oenighet pi grund av an man bedomer de faktiska forhillande- na pi olika vis. Det ar till exempel fullt mojligt att vara overens om att barnarbete ar en forkastlig praxis och samtidigt vara djupt oenig om de praktiska slutsatserna i ett givet fall. Oenigheter pi det omridet kan ocksi bero pi oklarheter i sjalva begreppet barnarbete. Ordet barnarbete kan tolkas och preciseras pi olika satt. Granserna for vad som ar barn och vad som ar arbete kan dras pi olika vis. Vi kan ocksi konstatera att det kan vara mojligt att uppni enighet om etiska forhillanden trots djupgiende oenigheter om moralsyn. I etiska forskningskommitt~er till exempel ar det en vanlig erfarenhet att man kan bli overens om vad som bor goras i ett visst fall. Men enigheten kan vila pi vitt skilda grunder beroende pi olikheter i friga om livsiskidning och religion. Det ar ocksi en faktum att manniskor som i och for sig har en gemensam vardeplattform kan vara mycket splittrade i sin syn pi sidant son1 abort, dodsstraff och prioriteringen av manskliga rattigheter i forhillande till okat valstind och uppratthillandet av ro och ordning i landet. Det finns inga skal att vanta sig att man alltid skall kunna uppni total enighet pi det etiska omridet. Men vad hander om vi flyttar uppmarksamheten frin oenigheterna pi etikomridet till det som det faktiskt kan gi att uppni enighet om? Uppgiften att uppni enighet pi det mest grundlaggande planet kan verka omojlig. Bide religioner och politiska ideologier konkurrerar pi den etiska arenan och upptrader ofta med monopolistiska an- 188 TORE NORDENSTAM
sprik pi att foretrada den enda sanningen i friga om etik. De forsok som gjorts att formulera universella etiska normer har inte heller lett till allman enighet. Det galler ocksi det kanske mest intressanta bidraget till den genren, FN:s deklaration om manniskorattigheterna, som ofta har kritiserats for att spegla typiskt vasterlandska varden. For att komma vidare behovs det nigot mer an listor med forslag till gemensamma normer, varden och rattigheter. Vi behover en metod for att finna fram till sidana forslag. Min tredje poang ar att det faktiskt finns en sidan metod. Grunddragen i metoden utarbetades av Aristoteles for mer an 2 ooo ir sedan, och det finns minga variationer pi samma tema hos senare forfattare. Den grundlaggande manovern bestir i att ta utgingspunkt i de givna villkoren for manniskans existens. Aristoteles skriver i borjan av sitt viktigaste bidrag till moralfilosofin, Den nikomakiska etiken, att varje omride miste behandlas med den precision som amnet tilliter. Man kan inte vanta sig samma slags exakthet pi etikens omride som i matematiken. Pi etikomridet finns det inte heller tekniker av det slag som man finner i olika sorters hantverk. I etik handlar det forst och framst om att handla pi basta vis med utgingspunkt i vir samlade erfarenhet. Vir omdomesformaga spelar en viktig roll i alla handlingssituationer. Han piminner ocksi om art det finns ett nart sammanhang mellan vira hancllingar och hillningar. >>Allt eftersom vi handlar i umganget med andra manniskor blir nigra ratt- . visa, andra orattvisa, och allt eftersom vi handlar i farofyllda situationer och vanjer oss vid att frukta eller att hilla modet uppe a blir nigra fega, andra tappra.cc Aristoteles uttryckte det inte si, men vi kan saga att handlingar och hillningar ingir i en cirkel. For att kunna utfora de ratta handlingarna, miste vi ha de ratta hillningarna, och de ratta hillningarna uppstir och forstarks genom att vi utfor de ratta handlingarna. For att komma in i den etiska cirkeln miste vi borja med att handla under andras ledning. Men det ar forst nar vi har byggt upp hillningar over tid och skaffat oss den livserfarenhet som behovs som vi kan sagas vara fullvardiga moraliska aktorer. Den uppgift som Aristoteles gav sig sjalv var att skaffa fram en oversikt over de moraliskt riktiga hillningarna och att visa vad skillnaden mellan goda hillningar och diliga hillningar bestir i. Kulturrelativism och eti.~kj%r.rta'else
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50:
stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52:
tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54:
58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56:
60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58:
62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60:
Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61:
Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69:
manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71:
76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72:
. I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79:
Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81:
oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83:
ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85:
urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86:
Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99:
108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101:
110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103:
som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107:
tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109:
analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111:
talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113:
124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115:
13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117:
Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118:
P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140: 154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152: 1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154: vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156: The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168: j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170: U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171: 1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 175 and 176: For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178: - Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180: det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182: Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?