Exemplets makt

valfiirdsmaximeringsprinciperna beror enligt Taylors diagnos pi
en kombination av diligt tankande, dilig organisation och inef-
fektiva arbetsrutiner. Det ar for det forsta en allmant utbredd
vanforestallning bland arbetare att okad produktivitet per indi-
vid eller maskin alltid medfor okad arbetsloshet. For det andra
medfor den diliga organisationen systematisk maskning. Och for
det tredje ar det si att nastan alla verksamheter fortfarande byg-
ger pi tumregler. Det saknas jamforande studier av olika meto-
ders effektivitet pi ling sikt. Det som Taylor ar mest kand far ar
just hans insatser for att ersatta ineffektiva tumregler baserade pi
begransade kunskaper med vetenskapliga metoder. Vir nasta friga
ar di vad som menas med vetenskaplig (scientific) pi metod-
planet.
Taylor var noga med att skilja mellan tvi nivaer i scientific
management - de generella, sjalvfallna principerna pi den ena
sidan och tillampningen av de generella principerna i konkreta
fall pi den andra sidan. Vad olika individer tror ar det basta sat-
tet att anvanda de allmanna principerna fir inte forvaxlas med
sjalva principerna.
Det han sjalv koncentrerade sig pi i sina fallstudier var utfo-
randet av fysiskt tungt arbete i mekanisk industri. Han observe-
rade att darfor agnade personer - fysiskt starka vuxna man -
utforde sina uppgifter pi olika satt nar det gallde att flytta pi
tunga r5jarnstackor, till exempel. Det ar Iatt att fort bli trott i en
sidan verksamhet om man valjer fel tempo eller olampliga rorel-
ser. Med kunskaper om manniskans fysiologi i huvudet och
stoppuret i handen foretog Taylor linga serier av jamforande .
ergonomiska studier med avsikt att finna fram till rekommenda-
tioner for det basta sattet att utfora den sortens arbete utan art i
fortid slita ut de arbetande kropparna. Han refererar till sidana
studier som the science of handlingpig iron, vetenskapen om han-
teringen av rbjarnstackor. Han kallar sina jamforelser av vad
olika arbetare maximalt kan prestera i det lsnga loppet for expe-
riment. Och han beskriver syftet med dessa systematiska obser-
vationer som att finna fram till de lagar som galler for det obser-
verade arbetet. Lagarna skulle helst vara kvantitativa. Pi grund-
lag av sina studier av rijarnsbarande formulerade han lagen att
forstklassiga (det vill saga darfor fysiskt agnade) arbetare som
flyttar pi 92 pund tunga tackor bara skall belastas 47 procent av
TORE NORDENSTAM