Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

Nar Taylor dopte sin sammanfattning av flera decenniers metodiskt utvecklingsarbete pi arbetslivets omride till The Principles of Scientific Management, si kan det ha varit si att han mer eller mindre medvetet anknot till den klassiska vetenskaps- traditionen. Pi det engelsksprikiga omridet finner man titlar som Essays on the Principles ofMorality and Natural Religion (Henry Home, Lord Kames, 1751). The Principles ofMoral and Political Philosophy (William Paley, 1785) och inte minst AnIntroduction to the Principles of Morals and Legislation (Jeremy Bentham, 1789). Utilitarismens grundare framfor andra, Jeremy Bentham, fore- slog att moralvetenskapen (moral science) nodvandigtvis bygger pi en princip som varken kan eller behover bevisas, namligen nyttoprincipen. Denna den mest fundamentals av alla moralens satser lyder med Benthams egen formulering silunda: By the principle of utility is meant that principle which approves or disapproves of every action whatsoever, according to the tendency which it appears to have to augment or diminish the happiness of the party whose interest is in question; or, what is the same thing in other words, to promote or to oppose that happiness. I say of every action whatsoever; and therefore not only of every action of a priva- te individual, but of every measure of government. Tesen att handlingars moraliska varde uteslutande beror p5 den nytta eller lycka som de sannolikt leder till pi ling sikt for alla berorda Darter ar karnan i den utilitaristiska traditionen som i olika tappningar i stor utstrackning har praglat bide moralfilo- sofin och samhallsvetenskaperna pi 1800-talet och 1900-talet. Gir man till det forsta kapitlet i The Principles of Scientific Management med Bentham et consortes i bakhuvudet, kan man inte undgi att fornimma att Taylors och Benthams formulering- ar ar samma andas barn. Den mest grundlaggande principen i Taylors vetenskapliga organisationslara presenteras pi foljande vis i borjan av kapitel I: The principal object of management should be to secure the maximum prosperity for the employer, coupled with the maximum prosperity for each employb. TORE NORDENSTAM
The words *maximum prosperitye are used, in their broad sense, to mean not only large dividends for the company or owner, but the development of every branch of the business to its highest state of excellence, so that the prosperity may be permanent. Ocksi hos Taylor handlar det alltsi om lycko- eller nyttomaximering for alla berorda parter pi ling sikt. Det som lig honom pi hjartat nar det galler industriell organisation var inte minst att fi de berorda parterna att inse att de i ett lingsiktigt perspektiv har sammanfallande intressen. Sialva fundamentet for scientific management ar den fasta overtygelsen att valfard for arbetsgivaren inte kan existera i en langre period om den inte itfoljs av valWrd for arbetstagaren, och omvant, skriver Taylor. Frin detta sluter han sig till att maximal valfard endast kan uppnis som ett resultat av maximal produktivitet och att detta i sin tur bara kan uppnis genom traning och utveckling av varje individs inneboende mojligheter (natural abilities). Taylors vetenskapliga organisationslara ar uppenbart en tilllampning av utilitarismens valfardstankande p% ett speciellt verksamhetsomride. Och pi samma satt som i Benthams vetenskapliga morallara framstalls ockd hos Taylor de grundlaggande principerna for vetenskaplig industriell organisation som sjalvfallnu, som utsagor som ar sidana att man kan inse act de miste vara hillbara om man verkligen har forstitt vad de innebar. Det borde vara si uppenbart (self-evident) att maximal valfard for arbetstagaren i kombination med maximal valArd for arbetsgivaren bor vara ledningens viktigaste mil att det skulle vara onod- a vandigt att formulera detta faktum, heter det pi forsta sidan av kap. I. Och pi de foljande sidorna heter det att det borde vara >>fullstandigt klart
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50:
stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52:
tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54:
58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56:
60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58:
62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60:
Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61:
Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69:
manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71:
76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72:
. I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79:
Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81:
oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83:
ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85:
urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86:
Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99:
108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101:
110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103:
som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107: tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109: analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111: talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113: 124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115: 13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117: Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118: P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140: 154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152: 1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153: vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 167 and 168: j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170: U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172: 1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174: sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176: For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178: - Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180: det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182: Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?