Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

ledningens uppgift att jamfora, systematisera och analysera ar- betarnas erfarenheter och att faststalla normer for det dagliga arbetet pi denna grund; (2) allt tankearbete som ar forenat med arbetsuppgifternas utforande bor i gorligaste mrin flyttas frin verkstaden till en central planeringsavdelning; (3) man miste se till att de tvri forsta principerna blir konsekvent genomforda. Molander ser detta som ett utslag av den vasterlandska kunskaps- traditionens overbetoning av teoretisk kunskap och motsvarande nedtoning av det som ar den praktiska kunskapens egenvarde. Om man gir tillbaka till Taylors egna skrifter, kan man bli varse att Taylor sjalv var en mer nyanserad och lingt mer mansklig for- fattare an den figur som Braverman framstaller till kritiskt betrak- tande, men det ar inte min avsikt att har bidra till an iteruppratta Frederick Taylors forlorade ara. Det som pikallar mitt forstiende intresse i detta sammanhang ar vad Frederick Winslow Taylor kan ha menat med rvetenskapligct nar han skrev om den vetenskapliga ledningens principer - the principles ofscientific management. Om detta fattar Molander sig mycket kort. Han skriver pi ett stille att <strong>makt</strong>en visar sig pi ett mera subtilt vis hos ~iylor: vden visar sig under tackmanteln 'det vetenskapliga' - i mening- en naturvetenskapliga ('scientific') - sattet att organisera och styra produktionen
vetenskapsbegreppet befinner sig exempelvis Taylors The Principles of Scientific Management? Med det klassiska vetenskapsbegreppet menas har de forestallningar om vetenskaplighet som beharskade den vasterlandska kulturtraditionen frdn Platon och Aristoteles fram till och med Kant och som dyker upp har och dar ldngt senare (till exempel hos den ovan namnde skotske nittonhundratalsfilosofen som var en av Taylors samtida). En vetenskap i den platonsk-aristo- *. teliska traditionen ar en samling utsagor som uppfvller tre krav: utsagorna handlar om oforanderliga ting; utsagorna ar nodvandigt sanna; och det finns ndgra grundlaggande utsagor som framstir som sd sjalvfallna att de inte behover nigot bevis och som ar sddana att alla de andra nodvandigt sanna utsagorna pi omrddet i friga kan harledas frdn dem. Det ar sddana nodvandigt sanna grundlaggande utsagor som kallas for principer i den klassiska vetenskapsuppfattningen. Ett klassiskt exempel pi en vetenskap i denna mening ar Euklides geometri. I Elementa visar forfattaren hur alla kanda nodvandigt sanna utsagor om trianglar, kvadrater, romber och dylikt kan bevisas med utgdngspunkt i ndgra fd sjalvfallna utsagor (typexempel >>Den kortaste strackan mellan tvi punkter ar den rata linjencc). Pi 1800-talet genomgick vetenskapsbegreppet en kraftig forandring, forst pi det tysksprdkiga omrddet, efter hand ocksi i Skandinavien och annorstades. Wissenschaft och dess synonymer kom att std for alla mojliga slag av metodstyrd forskning om- . kring naturfenomen och kulturella forhillanden. Den nya formen av sprdkvetenskap som vaxte fram pi 1800-talet (jamforande * indoeuropeisk sprikforskning, den jung-grammatiska skolan och andra varianter av sprdkhistorisk forskning) med sina krav pi precision och historisk ackuratess framstod den gdngen garna som ett monster av vetenskaplighet. Men med tiden blev det de experimentella och matematiserade naturvetenskaperna som overtog ledarrollen i vetenskapens varld. Atminstonc sdg det ut si i de logiska positivisternas perspektiv ett stycke in pi 1900talet. Den positivistiska vetenskapsideologins starka inflytande frin mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet ar kanske ocksd forklaringen till att uttrycket science pi engelska, trots sitt breda anvandningsspektrum, har fdtt en viss slagsida i naturvetenskaplig riktning. Taylor och arbetsvetenskapen 169
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50:
stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52:
tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54:
58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56:
60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58:
62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60:
Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61:
Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69:
manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71:
76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72:
. I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79:
Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81:
oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83:
ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85:
urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86:
Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99:
108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101:
110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103: som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107: tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109: analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111: talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113: 124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115: 13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117: Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118: P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140: 154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151: 1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 155 and 156: The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168: j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170: U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172: 1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174: sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176: For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178: - Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180: det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182: Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?