Exemplets makt

1
Taylor och arbetsvetenskapen
Den amerikanske ingenjoren Frederick Winslow Taylors eftermale
ar en blandad historia. hlannen levde frin 1856 till 1915.
Efter hans dod har bedomningarna varierat frin lovprisningar av
en al. arbetslivets stora nydanare till nymarxistisk kritik av tavlorismen
som ett av de mest graverande exemplen pi kapitalismens
standigt pigiende forsok att utnyttja arbetarklassen for sina syften.
Ett gott exempel pi det sistnamnda synsattet finner man i en
bok som piverkade diskussionen om arbetslivet i Sverige pi 70och
So-talet, namligen Harry Braverman, Arbete och monopolkapital.
Arbetets degradering i det tjugonde 2rhundradet (svensk oversattning
1977) Si har kan det lita nar Braverman utlagger Taylors
budskap: nliksom en ryttare begagnar tyglar, betsel, sporrar,
ridspo och di och di en morot for att pitvinga djuret sin vilja, si
soker kapitalisten efter medel att uppni en enda sak: kontrol1.a
Formuleringen finns med i Bengt hlolanders bok Arbetets kunskapsteori
(Dialoger, Stockholm 1997). hlolander foljer Braverman
i sin framstallning av Taylor och taylorismen, men det ar
inte makt och kontroll som stir i centrum hos hlolander. I Arbetets
kunskapsteori ar det synen pi praktisk kunskap som stir i forgrunden.
I Bengt hlolanders regi tilldelas Taylor rollen som
effektfull kontrast till de nu pigiende forsoken att fornya arbetslivet
genom amed-reflektionu och ~med-arbetea, som han valjer
att formulera det.
Den polemiska tonen till trots si finner man en utmarkt sammanfattning
av nigra av grundidkerna i Taylors The Principles of
Scientific Management (1911) och Shop Management (1903) hos
Braverman och hlolander. Taylors forestallningar om scientific
management bygger kort sagt pi tre principer: (1) det ar arbets-
Taylor och arbetwetenrkapen 167
''