Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

Om debatterna om humaniora: Se sarskilt Humaniorapl undantag? HumanisriskaforskningstraditioneriSz~erige, red. T. Forsser, Stockholm 1978. Med hidrag av bland andra Ingela Josefson och Sven-Eric Lledman. Roman Jakobsons artikel Mot en vetenrkap ompoesins konst: rVers une science de I'art pot-tiquea, i T. Todorov, red, Thdorie de la 1ittLrature. Textes desforma- listes msse, 1965. J. Bsrtnes, ,I retning av en nomotetisk litteraturvitenskap
1 Taylor och arbetsvetenskapen Den amerikanske ingenjoren Frederick Winslow Taylors eftermale ar en blandad historia. hlannen levde frin 1856 till 1915. Efter hans dod har bedomningarna varierat frin lovprisningar av en al. arbetslivets stora nydanare till nymarxistisk kritik av tavlorismen som ett av de mest graverande exemplen pi kapitalismens standigt pigiende forsok att utnyttja arbetarklassen for sina syften. Ett gott exempel pi det sistnamnda synsattet finner man i en bok som piverkade diskussionen om arbetslivet i Sverige pi 70och So-talet, namligen Harry Braverman, Arbete och monopolkapital. Arbetets degradering i det tjugonde 2rhundradet (svensk oversattning 1977) Si har kan det lita nar Braverman utlagger Taylors budskap: nliksom en ryttare begagnar tyglar, betsel, sporrar, ridspo och di och di en morot for att pitvinga djuret sin vilja, si soker kapitalisten efter medel att uppni en enda sak: kontrol1.a Formuleringen finns med i Bengt hlolanders bok Arbetets kunskapsteori (Dialoger, Stockholm 1997). hlolander foljer Braverman i sin framstallning av Taylor och taylorismen, men det ar inte <strong>makt</strong> och kontroll som stir i centrum hos hlolander. I Arbetets kunskapsteori ar det synen pi praktisk kunskap som stir i forgrunden. I Bengt hlolanders regi tilldelas Taylor rollen som effektfull kontrast till de nu pigiende forsoken att fornya arbetslivet genom amed-reflektionu och ~med-arbetea, som han valjer att formulera det. Den polemiska tonen till trots si finner man en utmarkt sammanfattning av nigra av grundidkerna i Taylors The Principles of Scientific Management (1911) och Shop Management (1903) hos Braverman och hlolander. Taylors forestallningar om scientific management bygger kort sagt pi tre principer: (1) det ar arbets- Taylor och arbetwetenrkapen 167 ''
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50:
stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52:
tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54:
58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56:
60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58:
62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60:
Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61:
Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69:
manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71:
76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72:
. I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79:
Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81:
oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83:
ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85:
urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86:
Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99:
108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101: 110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103: som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107: tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109: analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111: talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113: 124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115: 13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117: Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118: P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140: 154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 153 and 154: vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156: The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168: j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170: U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172: 1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174: sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176: For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178: - Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180: det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182: Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?