04.09.2013 Views

Exemplets makt

Exemplets makt

Exemplets makt

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

araAde material av det slaget som ar humanioras objekt.<br />

Diltheys rekonstruktiva hermeneutik vidareutvecklades pi<br />

1900-talet av em antal efterfoljare, sarskilt i det tysksprikiga omridet.<br />

Den mest slagkraftige av dem var Hans-Georg Gadamer.<br />

Hans viktigaste bidrag till debatten om humaniora ar ett stort<br />

arbete om den historiska och estetiska erfarenhetens natur -<br />

Wahrheit undMethode (Sanning och metod). Den forsta upplagan<br />

utkom 1960. Gadamer bygger lika mycket pi Martin Heideggers<br />

filosofi som pi Dilthey. Forstielse ar inte bara en humanvetenskaplig<br />

metod. Det ar ett grundlaggande inslag i manniskans tillvaro,<br />

ett existentiale som Heidegger kallade det. Det ar bakgrunden<br />

for Gadamers kritik av den metodcentrerade traditionen i<br />

hermeneutiken. Frin Dilthey hamtade han metaforen horisontsammansmaltning<br />

som en beteckning for den dubbelhet som nodvandigtvis<br />

utmarker all historisk forstielse. Den humanistiska<br />

forskaren befinner sig inom sin egen horisont med sina erfarenheter<br />

och projekt. Objektet for hennes eller hans undersokningar<br />

ar andra manniskor med andra erfarenheter och projekt. Man<br />

kan inte krypa ut ur sin egen horisont. Iden om forskningens<br />

neutralitet kan darfor i en viss mening aldrig forverkligas fullt ut<br />

i de hermeneutiska vetenskaperna. Humanistisk forskning fargas<br />

nodvandigtvis av forskarens egna erfarenheter pH ett annat satt<br />

an i naturvetenskanerna.<br />

Det har ocksi utvecklats alternativ till den ~ositivistiska tesen<br />

att alla vetenskapliga forklaringar ir av samma slag. Den finlandske<br />

filosofen Georg Henrik von Wright foreslog i borjan pi<br />

1970-talet att humaniora kannetecknas av en annan grundlaggande<br />

forklaringsmodell an naturvetenskaperna, namligen avsiktsforklaringar.<br />

Hanvisningar till aktorernas avsikter spelar en<br />

vasentlig roll i humaniora. Vill man forklara en historisk figurs<br />

handlingar och verk ar det viktigt att finna fram till vederborandes<br />

avsikter. Och si iir det ju ocksi i vart dagliga liv. Ser jag en<br />

bekant gora nigot helt ovantat, si forsoker jag garna finna en<br />

forklaring. Vad ar det nu hon ar ute efter? Jag forsoker inte avgora<br />

vilka empiriska lagar som hennes agerande faller in under. Jag<br />

efterlyser avsikten med hennes agerande.<br />

Hanvisningar till aktorernas avsikter spelar en fundamental<br />

roll pi humanioraomridet. Och sidana forklaringar kan inte<br />

reduceras till det slags forklaringar som ar utmarkande for natur-<br />

Humaniora som vetenskap<br />

.,

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!