Exemplets makt

mindre traffande att karakterisera hela faltet som idiografiskt.
Humanioraomridet ar bide idiografiskt och nomotetiskt.
Enhetsvetenskap eller
vetenskapsteoretisk dualism?
Pi 1900-talet har debatten mellan positivistiskt orienterade forskare
och vetenskapsteoretiska dualister fortsatt. I den logiska
positivismens program var enhetsvetenskapstesen en hornsten.
Tesen var att det bara finns en sorts vetenskap som i sin bast
utvecklade form representeras av fysik och kemi och liknande
vetenskaper som forenar teoretiska konstruktioner med systematiska
experiment. En central del av enhetsvetenskapstesen var
antagandet att alla fullvardiga vetenskapliga forklaringar miste
hanvisa till allmanna lagar och an alla vetenskaper anvander samma
grundlaggande metod, den hypotetisk-deduktiva metoden.
(Jamfor S. 46-47.) I det perspektivet framstir humaniora som en
underutvecklat omride, mojligen med undantag av de kvantitativt
orienterade delarna av samhallsvetenskaperna (till exempel
den sortens sociologi som bygger pi survey-undersokningar och
statistik). Det som kallas for forklaringar i de historiska disciplinerna
ar pi sin hojd >>forklaringsskissercc, havdade en av de
ledande logiska positivisterna i en artikel frin 1940-talet som
blivit en liten klassiker (Car1 G. Hempel, >>The Function of
General Laws in Historycc). Historieforskningens metodik
miste utvecklas kraftigt for att historia skall kunna rlknas som
en riktig vetenskap. Och inte sig det battre ut i de andra humanistiska
karnamnena nar man anlade det logisk-positivistiska
. perspektivet pi vetenskapernas varld.
Till de mest kanda vetenskapsteoretiska dualisterna pi 1900talet
hor de tyska filosoferna Ernst Cassirer och Hans-Georg
Gadamer. Skillnaderna mellan human- och natuwetenskap bottnar
enligt Cassirer i att det handlar om tvi olika verklighetsomriden,
natur och kultur. Den avgorande olikheten ar att den
kulturella sfaren ar genomsyrad av symboler i vid mening, med
vilket Cassirer avsig bide sprikliga uttryck och alla andra meningsbarande
foreteelser. Kultu~etenskaperna - det var Cassirers
namn pi humaniora - ar alltsi forstiende discipliner till slullnad
frin naturvetenskaperna som inte befattar sig med menings-
TORE NORDENSTAM