Exemplets makt

vanda andra metoder an naturvetenskaperna. Som Dilthey och
hans efterfoljare (nyhegelianerna), hade nykantianerna en dua-
listisk syn pi vetenskapens varld.
Windelband lanserade i ett tal 1894 tvi nya uttryck for skill-
naden mellan natur- och humanvetenskap som fortfarande ofta
anvands, namligen orden nomotetiska och idiografika vetenskaper.
Orden ar tillverkade av grekiska delar: idios som betyder
saregen, grafein som betyder beskriva, och nomothetein som ar att
utfarda lagar. Vad det handlar om framgir av foljande citat:
Erfarenhetsvetenskaperna soker i kunskapen om verkligheten an-
tingen det allmanna i naturlagens form eller det enstaka i dess histo-
riskt bestamda utformning. NPgra av dem betraktar den oforander-
liga formen, iiter andra de verkliga begivenheternas unika innehiill.
De forstnamnda ar lagvetenskaper, de sistnamnda ar handelseveten-
skaper. De forra 1ar det som alltid ar, de senare det som en giing var.
Det vetenskapliga tankesattet ar - om ett par nya konstuttryck till%
tes - nomotetiskt i det ena fallet och idiografiskt i det andra fallet.
Om vi onskar h811a oss till de traditionella unrycken, kan vi har ocksa
tala om naturvetenskapliga och historiska discipliner . . .
Att karakterisera hela humanioraomridet som idiografiskt och
historiskt stammer dock inte med terrangen. Humanvetenskaperna
mot slutet av 1800-talet, d i Windelband skrev om de
tvi vetenskapstyperna, var i stort sett historiska och idiografiska,
men det fanns ocksi andra tendenser. Den jung-grammatiska
skolan pi det sprikvetenskapliga omridet (Hermann Paul ar det
mest kanda namnet) var synnerligen angelagen om am finna
lagar pi det sprikliga omridet; varseblivningspsykologins renomm6
berodde inte minst pi ambitionen att avtacka psykiska lagar;
och de nya samhallsvetenskaperna som vaxte fram mot slutet av
1800-talet betraktade sig garna som mera vetenskapliga an de
traditionella historiska disciplinerna pi grund av sin betoning av
modeller, teorier och lagar. Till dem som den gingen kritiserade
det historiska perspektivets dominans horde nationalekonomen
Car1 Menger som pladerade for en mera teoretisk orientering i
det som han kallade socialvetenskaperna an det som var vanligt
pi 1800-talet. Pi 1900-talet utvecklades det systematiska struk-
turella analysmetoder pi humanioraomridet som gor det and5
Humaniora sorn vetenskap 159