Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

man, genom och tid.) Saussures budskap var att den diakrona sprikfiirstielsen fiirutsitter synkron fiirstielse. Den etablerade historiskt inriktade sprikvetenskapen miste diirfiir kompletteras med en ny sorts linpistik son1 han sjiilv skisserade i de postumt publicerade fiirelasningarna. Ett vardagsexen~pel kan antyda vad det handlar om. Fiir att forsti ord som fir pi svenska eller father pi engelska behiiver man inte nigra sprikhistoriska kunskaper, men man miste be- hiirska de system av kontraster som gor det miijligt att orden har den betydelse som de faktiskt har. Far och var ar tvi olika ord pi svenska pi grund av act kontrasten mellan foch v ar sprikligt sig- nifikant i det spriket. Skillnaden mellan tungspets-r och tung- rots-r iir minst lika Iatt att uppfatta men har ingen systematisk betydelse i det svenska spriket. F och v iir betydelseskiljande pi svenska, de tvi olika r-ljuden ar det inte. De minsta betydelseskiljande sprikliga enheterna iir det som kallasfonem. De olika r- en pi svenska ir samma fonem, f och v iir olika fonem. Sprikhistoriska studier kan alltsi hara vara en del av lingvi- stiken. Den andra delen miste besti av analyser av sprikliga strukturer pi sprikets olika nivier (fonem, ord, syntax, mening). Fo'onologi, morfologi, syntax och semantik blev viktiga sprikveten- skapliga forskningsomriden pi iyoo-talet, si sminingom ocksi kompletterat med pragmatik i betydelsen studier av sprikhand- lingar. Speciellt det systematiska studiet av olika spriks fonem- system gjorde snabba framsteg i den fiirsta h3lften av 1900-talet och betraktades giirna som en modell for resten av det humanistiska forskningsomridet. Strukturalistiska analysmetoder anvindes pi ett par andra humanistiska forskningsomriden i mellankrigstiden, namligen litteratur (Roman Jakobson) och kulturantropologi (Claude LCvi-Strauss). Genombrottet fiir strukturalismen kom emellertid inte fiirriin pi 1y6o-talet i samband med den massiva kritiken mot faktapositivismen som iir utmiirkande for humaniora pi 60- och 70-talet. D;irmed har vi kommit fram till virt sista tema - den linga och mingfacetterade debatten om humanioras egenart och metod. Humaniora mvetenskap
Humanvetenskap och naturvetenskap Vetenskapernas utveckling frin borjan av 1800-talet kan sam- manfattas i fyra punkter: - Systematisering av sanna utsagor avloses av forskning pi empiriska datamangder pi praktiskt taget alla omriden utom matematik. - Kravet pi nodvandig sanning ersatts av krav pi empirisk provbarhet, iterigen med undantag av matematik. - Vetenskapens omride utvidgas frin det evigt oforanderliga till att omfatta alla aspekter pi natur och kultur. - Forstielsen av olikheterna mellan human- och naturvetenskaperna okar efter hand. Mot den bakgrunden ar det knappast overraskande att finna att debatten om humanioras natur har bestitt bide av kritisk reflektion omkring de humanistiska disciplinernas forskningsmetoder, inklusive diskussioner om mojligheterna att oka provbarheten pi humanioraomridet, och av iamforelser mellan de nva humanvetenskaperna och naturvetLnskaperna. ~sykolo~ins' och samhallsvetenskapernas snabba utveckling frin slutet av 1800-talet till vira dagar har ocksi satt sin pragel pi debatterna om de humanistiska amnenas metod och sarart. Vi skall inskranka oss till att berora nigra inslag i den generella debatten om humaniora. Metoddiskussionerna i de olika humanistiska disciplinerna ar inte temat har och nu. I diskussionerna om humanioras vetenskaplighet eller brist pi sidan kan man urskilja tvi riktningar som stir i skarp kontrast till varandra. Pi den ena sidan har vi den positivistiska traditionen med dess glorifiering av naturlagar, experiment och kvantitativa metoder. Pi den andra sidan finns en ling rad forslag dar den gemensamma namnaren ar att humaniora befattar sig med andra aspekter pi verkhgheten an vad fysiken och liknande vetenskaper gor, vilket ar grunden till att vetenskapsideal hamtade frin naturvetenskapen inte kan overforas till vetenskaperna om manniskan och kulturen. Humaniora arfdrst2ende vetenskaper till skillnad frin defirklarande naturvetenskaperna. TORE NORDENSTAM
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50:
stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52:
tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54:
58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56:
60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58:
62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60:
Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61:
Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69:
manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71:
76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72:
. I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79:
Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81:
oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83:
ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85:
urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86:
Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99: 108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101: 110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103: som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107: tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109: analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111: talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113: 124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115: 13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117: Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118: P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139: 154 framvaxten av de institutioner
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152: 1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154: vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156: The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168: j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170: U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172: 1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174: sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176: For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178: - Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180: det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182: Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?