Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

att publicera kompositoren Johann Sebastian Bachs samlade verk fore sekelskiftet, vilket man ocksi gjorde. Tonsattare som Palestrina, Purcell, Handel, Corelli, Mozart och Chopin fick likasi sina arheten katalogiserade och utgivna i musikvetenskapens etableringsfas pi 1800-talet. Kritiska utgivor ar typiska produkter av 1800-talets humanistiska forskningsbemodanden. Arbetet med stora datamangder ledde till specialisering. Den traditionella humanistgestalten, den larde polyhistorn (nallvetaren
154 framvaxten av de institutioner som vi i dag betraktar som sjalv- klara inslag i vetenskapens varld: arkiv och museer, facktidskrift- er, specialiserade foreningar for olika delomriden, symposier och kongresser pi regional, nationell och internationell nivi. Det tyska historieforskningsorganet Historische Zeitschrift borjade sin verksamhet 1859, The American Historical Review grundlades 1895, for att namna ett par exempel fr%n historievetenskapens omride. Diakrona och synkrona studier Humaniora som vetenskap ar en artonhundratalsprodukt. Ut- vecklingen pi 1900-talet kan sammanfattas med orden expan- sion och konsolidering. Okad specialisering, professionalisering och institutionalisering ar kannetecknande ocksi for det nyss avslutade seklet. Det mest typiska inslaget i humanvetenskaperna pi 1800-talet, historismen, har emellertid utsatts for kraftig kritik frin slutet av 1800-talet. Den tyska metoddebatten om samhallsvetenskapen pi 1880-talet ar ett tidigt exempel (vi iter- kommer till det). Det utarbetades alternativ till de historiska per- spektiven bide i de nya samhallsvetenskaperna som vaxte fram mot slutet av 1800-talet och i sprikvetenskaperna. En nyckel- person i detta sammanhang ir Ferdinand de Saussure, upphovs- mannen till den strukturalistiska traditionen i lingvistiken. Han var professor vid universitetet i Geneve frin 1891 till 1913, verk- sam som sprikhistoriker med den indoeuropeiska sprikfamiljen som arbetsf'alt. Under hans egen livstid vilade hans berommelse pi en skarpsinnig analys av vokalsystemet i sanskrit, efter hans dod ar det hans postumt utgivna forelasningar i allman sprik- vetenskap som gjort honom till en av 1900-talets mest inflytel- serika humanistiska forskare. Saussure pekade pi att all forstaelse av sprikliga forandringar forutsatter forstielse av sprikliga tillstind pi olika tidpunkter. Inom varje tidsrymd finns det sprikliga strukturer som bara kan upptackas och analyseras med icke-historiska metoder. Analyser av sprikliga tillstind vid en given tid kallade Saussure synkronisk sprZkvetenskap eller synkronism. Det historiska sprikstudiet kallade han diakronisksprikvetenskap eller diakronism. (Uttrycken byg- ger pi de grekiska orden syn, dia och khronos som betyder sam- TORE NORDENSTAM
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50:
stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52:
tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54:
58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56:
60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58:
62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60:
Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61:
Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69:
manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71:
76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72:
. I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79:
Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81:
oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83:
ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85:
urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86:
Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99: 108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101: 110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103: som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107: tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109: analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111: talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113: 124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115: 13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117: Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118: P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152: 1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154: vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156: The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168: j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170: U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172: 1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174: sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176: For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178: - Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180: det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182: Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?