Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

Den nya kemin visade sig dessutom vara mycket matnyttig. Den kemiska industrins framvaxt torde ha bidragit kraftigt till natur- vetenskapernas hoga status p% 1800- och 1900-talet. De humanistiska forskarna ville naturligtvis inte vara samre och gjorde vad de kunde for att leva upp till de nya idealen. De humanistiska institutionerna kallade ibland sina lasesalar for nlaboratori- ercc, en inte oaven analogi om man tanker efter en stund. Och nar teaterhistoria blev ett eget amne vid universitetet i Berlin i borjan pi 1900-talet, framholl den forste professorn - Max Her- mann - att ocksei hans amne behovde ett laboratorium i form av en experimentscen dar man kunde utprova olika hypoteser om hur till exempel grekisk teater hade framforts pi sin tid. Positivismen i humanvetenskaperna Filosofer som Comte och Mill spelade en inte obetydlig roll for den vetenskapsteoretiska reflektionen pi 1800-talet. Det galler inte minst for de humanvetenskapliga forskarna som provocera- des av tesen om humaniorans omogenhet. Positivismen i humanvetenskaperna var emellertid en hillning snarare an en valut- vecklad filosofi. Det var en hallning med flera kannetecken: en stor beundran for naturvetenskaperna, avvisning av historiefilosofiska scheman och annan ~spekulationcc, en stark betoning av kravet om vetenskaplig objektivitet, och - viktigast av allt - en kraftig prioritering av insamling och kritisk bearbetning av historiska data pi bekostnad av andra inslag i forskningen. Tyngdpunkten i den humanistiska forskningen pi positivismens tid lbg - avgjort pH den kritiska analysen av historiska data. Det som analyserna skulle fora fram till, namligen synteser i betydelsen oversiktliga framstallningar kom ofta - men inte alltid - i bakgrunden. (Analys och syntes i denna bemarkelse harstammar frin ett tongivande arbete om historisk metodik frin slutet av 1800talet.) Med en sidan betoning av insamlingsarbete och dataanalys ar det ganska traffande att karakterisera den nya hbllningen pi humanioraomridet som faktapositivism. Beteckningen ar relativt ny. Den anvandes forsta gingen av en dansk historiker pi 1970-talet, di positivismens hundrairiga dominans i humanvetenskaperna nalkades sitt slut. Den faktapositivistiska halningen kunde latt forenas med historismens prioritering av historisk Humaniora som uetenskap 151
forstielse. Historistiskpositivirm var den karakteristiska hillningen pi humanioraomridet frin slutet av 1800-talet till 1970-talet eller andi langre pi sina hill. Ett genomgiende drag i anstrangningarna for att gora de humanistiska disciplinerna mera vetenskapliga var att hanvisa till andra omriden som betraktades som mera >>mognaforskningen om sinneslagarnacc. >Ty di upphor den att vara vetenskap och blir tom spekulation, fantasteri, metafysik.cc Nir detta skrevs, hade emellertid kritiken mot psykologismen i humanvetenskaperna redan pigitt en god stund ute i Europa, och positivisterna riktade i stallet blicken mot den matematiska logiken som befann sig i rask utveckling. (Whiteheads och Russells monumentalaPrincipia mathematic~ publicerades under 1900-talets forsta ir.) Inom filosofin forde detta till en rorelse som kallade sig sjalv logisk positivism eller logisk empirism. Med ordet logisk signalerade man sin stora tillit till den nya matematiska logikens fruktbarhet for framjandet av vetenskaplighet i de olika disciplinerna, och med orden positivism och empirim fick man fram kontinuiteten med Hume, Mill, Comte och Mach. Matematisk precision och experimentella metoder blev betraktade som kriterier pi vetenskaplighet pi alla omriden. inklusive humaniora. 152 Specialisering och professionalisering Insamlingsarbete, katalogisering och utgivning av stora doku- mentsamlingar var hogt prioriterade uppgifter i humanvetenskaperna pi 1800-talet. Ett monster var det stora historiska projek- tet Monumenta Germaniae Historica, som sattes i ging i Tyskland 1819 och fick offentligt stod frin och med 1830-talet. Speciali- serade foreningar for humanistisk forskning upprattades p% lopande band. Det tyska Bachsallskapet stiftades 1850 med milet TORE NORDENSTAM
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50:
stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52:
tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54:
58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56:
60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58:
62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60:
Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61:
Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69:
manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71:
76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72:
. I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79:
Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81:
oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83:
ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85:
urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86: Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99: 108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101: 110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103: som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107: tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109: analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111: talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113: 124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115: 13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117: Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118: P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 139 and 140: 154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152: 1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154: vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156: The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168: j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170: U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172: 1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174: sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176: For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178: - Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180: det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182: Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?