Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

iktning som kallade sig positivism, men positivismen i humanvetenskaperna ar inte det samma som den filosofiska traditionen med samma namn. Att ordet positivism har en sidan tvetydighet ar inte slumpens verk. Den filosofiska positivismen har spelat en viss roll som bakgrund och inspiration for metodutvecklingen i humaniora pi 1800- och 1900-talet. Filosofiska bidrag har ofta med storre eller mindre framging anvants som ammunition i de interna metoddebatterna i de olika humanistiska amnena. Si var det pi 1800-talet och si var det pi 1900-talet. Lit oss forst se vad positivismen i filosofin innebar. Darefter skall vi g5 in pi det som ar det viktigaste for oss i det har sammanhanget, positivismen i humanvetenskaperna. Man bor skilja mellan filosofisk positivism i tvb olika hetydelser. For det forsta stir positivism for en bestamd tradi~ion inom den filosofiska disciplin som kallas kunskapsteori eller epistemologi. Positivism i denna mening ar det samma som empirism. Den empiristiska eller positivistiska traditionen i kunskapsteorin bygger p%antagandet att det finns en absolut saker plattform for all kunskap, namligen det som ar givet i erfarenheten. Enligt filosofer som David Hume pb 1700-talet och Ernst Mach pi 1800-talet bestir det givna av sinnesfornimmelser (fargintryck, ljud och lukter, taktila intryck). Andra filosofer i den positivistiska traditionen har antagit att det givna ar ting och deras egenskaper och relationer. Karnan i denna sortens kunskapsteori bestir av forsok att visa att all kunskap kan rekonstrueras med . utgingspunkt i det givna (sinnesdata eller ting). Den sidan av positivismen spelade en stor roll i den logiska positivismen pi . 1900-talet, men reduktionistiska analysprogram av detta slag har inte haft nigon storre hetydelse for metodutvecklingen pb det humanistiska omridet for ovrigt. Den andra huvudbetydelsen av ordet positivism ar itskilligt mera intressant for humanvetenskapernas utveckling. Ordetpositivism tillverkades av den franske tankaren Auguste Comte, som anvande det som en beteckning for sin egen utvecklingsfilosofi. Som minga andra pi 1800-talet (Karl Marx till exempel) forestallde Comte sig att mansklighetens utveckling kan indelas i separata stadier som nodvandigtvis kommer i en viss ordning. Han opererade med tre huvudepoker: ett primitivt religiost stadium, en metafysisk mellanstation och till sist det positiva stadi- Humaniora som vetenskap 149
et som kannetecknas av vetenskaplighet. Enligt Comte var man- skligheten pi hans egen tid pi vag ut ur religionernas och de metafysiska spekulationernas epok. Det positiva, rationella stadiet hade redan borjat. Som andra pi 1800-talet hade Comte en enorm tillit till vetenskapens valsignelser. Vetenskap och fornuft var tvi olika namn pi samma sak. En mera rationell varld kunde darfor bara skapas med vetenskapens hjalp. De mest avancerade vetenskaperna - matematiken, fysiken och biologin, enligt Comte - hade redan nitt det ~ositiva stadiet och kunde darfor tiana som monster for de mindre utvecklade delarna av vetenskapens varld, inte minst for humanvetenskaperna. Han foreslog att det horde vara mojligt att utveckla ett nytt slags samhallsvetenskap med fvsiken som model1 - en social fvsik. som han kallade det. Senare ,, , foreslog han ett annat namn pi den kommande vetenskapen om samhallet: sociologi. Filosofen John Stuart Mill var en beslaktad sjal i England pi samma tid. Mill betraktade de ex~erimentella naturvetenska~erna som ett monster for all vetenskap, inklusive humaniora. The moral sciences var det uttryck han anvande for det som numera brukar kallas humanvetenskaperna. Moralvetenskaperna sig han som ett underutvecklat omride. Deras ~efterblivna tillstind kan bara forbattras genom att man underkastar dem fysikens metoder, utvidgade och generaliserade pi lampligt viscr, heter det i hans vetenskapsteoretiska huvudarbete A System ofLogic (1843). Bakgrunden for Mills och Comtes framhavande av naturvetenskaperna var den raska utvecklingen pi omridet pi 1800talet. De betonade sirskilt fysik, biologi och matematik som goda exempel, men den mest slagkraftiga modellen var egentligen kemin som genomgick en dramatisk utveckling under den forsta delen av seklet. Foregingsmannen var Justus Liebig som i mycket ung ilder kallades till en professur vid universitetet i Giessen i Tyskland. Experimentell natu~etenskap tillhorde inte universitetens traditionella uppgifter. Det var en fritidssyssla for intresserade amatorer snarare an for larda professorer och docenter. Liebigs kemiska forskningslaboratorium, som inrattades i mitten pi 1820-talet, blev ett monster inte bara for andra kemiinstitutioner. Giessenmodellens kombination av solid teori (det periodiska systemet) och systematisk experimentell verksamhet blev ett ideal for alla moderna forskningsbaserade vetenskaper. TORE NORDENSTAM
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50:
stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52:
tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54:
58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56:
60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58:
62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60:
Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61:
Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69:
manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71:
76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72:
. I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79:
Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81:
oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83:
ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85: urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86: Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99: 108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101: 110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103: som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107: tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109: analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111: talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113: 124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115: 13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117: Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118: P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133: det amnet och i stor utstrackning o
Page 137 and 138: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140: 154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152: 1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154: vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156: The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168: j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170: U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172: 1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174: sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176: For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178: - Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180: det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182: Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?