Exemplets makt
Exemplets makt
Exemplets makt
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
form av skriftliga dokument och andra rester fran forflutna tider.<br />
Den nya vetenskapligheten pi det teologiska omridet gav<br />
upphov till en ny disciplin: religionshistoria inklusive historiskkritisk<br />
bibelforskning (till exempel D. F. Strauss pionjararbete<br />
om Jesus liv, 1835-36). Sprikhistoria blommade upp som ett<br />
resultat av den nya stilen och utvidgades frin traditionell koncentration<br />
pi de klassiska spriken (latin och grekiska i forsta<br />
hand) till i princip all varldens sprak. Den okande handeln rned<br />
Indien pi 1700-talet - det ostindiska kompaniets tid - ledde till<br />
upptackten av att ocksi Indien hade sitt klassiska sprik, Sanskrit,<br />
som dessutom visade sig vara nara beslaktat rned grekiska, latin,<br />
tyska, svenska och si vidare.<br />
Sprikvetenskapens blomstring pi 1800-talet gick hand i hand<br />
med en kraftig betoning pi strangt vetenskapliga metoder. Den<br />
si kallade jung-grammatiska skolan pi 1870-talet hoppades man<br />
kunde tjana som modell for de an si lange mindre vetenskapliga<br />
delarna av humaniora. Uttrycket nstrangt vetenskapligcc var ett<br />
honnorsord som slog igenom pi den tiden.<br />
Pi det estetiska omridet uppstod de nya disciplinerna konstoch<br />
litteraturhistoria under forsta halften av 1800-talet och<br />
nigot senare musikhistoria. Teaterhistorians frigorelse frin litteraturvetenskapen<br />
kom senare, i borjan av 1900-talet. For att ta<br />
ett svenskt exempel frin 1830-talet, forfattaren och filosofen Per<br />
Daniel Amadeus Atterbom gick di frin professuren i teoretisk<br />
filosofi vid Uppsala universitet till en nyinrattad professur i det<br />
som man till att borja rned kallade estetik. Amnet omfattade bide<br />
litteratur- och konsthistoria och filosofisk estetik, for Atterboms<br />
del med tyngdpunkten pi det litterara och det filosofiska. Svenska<br />
siare och skalder ar titeln ~iAtterboms stora forsok att skriva den<br />
svenska litteraturens historia. Under 1800-talets lopp delades<br />
amnet upp i konsthistoria och litteraturhistoria, och for positivister<br />
som Henrik Schuck, mot slutet av 1800-talet, var det i<br />
vetenskaplighetens namn synnerligen viktigt att avlagsna alla<br />
inslag av ~spekulativ estetika, det vill saga filosofiska analyser<br />
som inte h011 sig till insamlade historiska data. Vill man gora sig<br />
en bild av vad vetenskaplighet innebar pi 1800-talet ar det ingen<br />
dilig id6 att jamfora Atterboms nyborjarforsok i genren med det<br />
som Schuck och Warburg gjorde i sin litteraturhistoria mot slutet<br />
av seklet.<br />
TORE NORDENSTAM
Change language