Exemplets makt

problem nir man kommer till ett verk som SWISSART. Men for
en person som har de bakgrundskunskaper som behovs och som
ocksi har den ratta estetiska kansligheten och som dessutom
anvander sig av den kansligheten i den aktuella situationen - for
en sidan person fungerar de namnda exemplen pi ungefar'
samma vis som en vits fungerar for den som spontant forstir
den.
Ett satt att uttrycka vad det har handlar om kunde kanske vara
art skilja mellan att saga och att visa. Frank Palmer gor ett forsok
i den riktningen i boken Literature and Moral Understanding frin
1992 (telling andshowing, S. 188ff). Nigot ligger det uppenbart i
detta. Det ar en sak att beskriva hur konstmarknaden har vuxit
fram och forandrat sig, till exempel hur sponsorverksamheten
har andrat sig frin renassansen till vira dagar. Det ar en annan
sak att kort och fyndigt kommentera detta i bild eller i ord eller
pi andra satt. En utlaggning av hela det omgivande f'altet som fir
SWISSART att fungera som ett sl.iende inlagg kan bli en ganska
omfattande historia, kanske ett amne for avhandlingsskrivande i
bide konsthistoria och ekonomi.
Damnjanovits sammanstallning av Marx, Hegel och Bibeln
visar, utan att det uttryckligen formuleras, pi likheter mellan tra-
ditionellt religiosa hillningar och marxistiska beteenden som
hade en viss utbredning pi 1900-talet. Temat fundamentalism
aktiveras utan att order anvands. Frigan om lasarnas forstielse-
djup aktiveras onekligen ocksi, intill det pligsamma accentuerat -
av den lingsamma framstallningen och avsaknaden av estetiska
bildraffinemang som eljest kunnat gladja en konnassor. Inte -
minst for konstkannare kan Damnjanovits framstallning vara en
provande upplevelse.
Om manniskors monagande av marxistiska texter pi 1900-
talet skulle det kunna skrivas intressanta avhandlingar i litteraturvetenskap,
idehistoria och sociologi. Det samma galler ocksi
Julije Knifers blygsamma begaran om att bli befriad frin sin per-
sonliga identitet. For den inforstidde ar Knifers text oovertraff-
bar i sin ironiska knapphet. Men for an ironin skall fungera for-
utsatts en del kunskaper om hur auktoritara regimer med hjalp
av olika styrningsorgan - bland andra konst- och vetenskapsaka-
demier - har forsokt att detaljreglera manniskors liv. Pi samma
satt som i de andra exemplen forutsatts det bide att iakttagaren
En ansokan om identitetsbefn'else 15