Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

13oo-talet, och anda fram till 1900-talet har man kunnat anvan- da ordet scientia och motsvarande uttryck pi engelska, franska, tyska och si vidare som en beteckning pi forsok att behandla kulturella forhillanden i det klassiska vetenskapsidealcts anda. Pi 1700-talet forsokte filosofen och historikern David Hume att visa att politik kan behandlas vetenskapligt, och hans skotske kollega Adam Ferguson publicerade 1792 ett arbete med titeln Principles ofMoral andPolitica1 Science, for att namna ett par exempel. En av Fergusons eftertradare vid universitetet i Edinburgh, James Seth, gav ut ett arbete i den traditionen S% sent som i bor- jan av 1900-talet, dar han behandlade etiken som en science i ordets klassiska betydelse. The Principles of Scientific Management (1911) av arbetsvetenskapens grundliggare Frederick Taylor in- fogar sig i samma klassiska tradition trots att det ar vetenskap i betydelsen empirisk forskning som spelar huvudrollen i Taylors ergonomiska studier. (Mer om det i ett senare kapitel!) Fysiken son1 inodell for humaniora? Den nya fysiken som utvecklades pi 1500-talet och 1600-talet (Keplers studier av planeternas rorelser, Galileos experiment med fallande ting och si vidare) vackte stor beundran. For Kant och hans samtida framstod Isaac Newtons huvudarbete Philosophise naturalis principia mathematics (Naturfilosofins matematiska principer) frin slutet av 1600-talet som ett monsterexempel pi vetenskaplighet, men det rubbade inte det klassiska vetenskaps- idealet. OcksP Newton undersokte de oforanderliga aspekterna pi naturen (nnaturlagarnacc), och grundvalen for hans arbete var - som titeln pi boken antyder - principer som framstod som nodvandigt sanna. Med mekaniken som monster lades det fram en serie med for- slag till hur humaniora skulle kunna utvecklas till att bli veten- skaper i klassisk mening. Det foreslogs att samhallet kan betrak- tas som en komplicerad mckanisk maskin (Thomas Hobbes pi 1600-talet). Descartes (ocksi pi 1600-talet) sig pi djuren som maskiner, och pi 1700-talet generaliserade De La Mettrie detta till att ocksi galla manniskor. Minniskan ar egentligen inte nPgot annat an en mekanisk inrattning. Alltsi borde det vara mojligt att utveckla metoder for studiet av manniskan och sam- TORE NORDENSTAM
hallet i analogi med den nya fysikens satt att behandla naturen. Liknande synpunkter framlades pi 1800-talet av den ledande empiristen i England, John Stuart Mill, och av positivismens grundlaggare i Frankrike, Auguste Comte. P%1900-talet utvecklade de logiska empiristerna detta till idtn om enhetsvetenskapen, vilket vi skall iterkomma till i err senare kapitel. Men de namnda naturvetenskapliga forskarna och vetenskapsfilosoferna i all ara - humanioras forvandling frin konst till vecenskap var forst och framst resultatet av hu~nanisternas egen kritik av den klassiska traditionens syn p% manniskan, samhallet och historien och en kritik av den syn pi saker kunskap som den platonsk-aristoteliska traditionen bygger p%. I ckuggan av det eviga
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50:
stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52:
tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54:
58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56:
60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58:
62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60:
Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61:
Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69: manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71: 76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72: . I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79: Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81: oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83: ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85: urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86: Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99: 108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101: 110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103: som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107: tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109: analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111: talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113: 124 mingfacetterade och skiftande v
Page 116 and 117: Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118: P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140: 154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152: 1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154: vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156: The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168:
j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170:
U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172:
1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174:
sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176:
For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178:
- Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180:
det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182:
Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?