Exemplets makt

13oo-talet, och anda fram till 1900-talet har man kunnat anvan-
da ordet scientia och motsvarande uttryck pi engelska, franska,
tyska och si vidare som en beteckning pi forsok att behandla
kulturella forhillanden i det klassiska vetenskapsidealcts anda.
Pi 1700-talet forsokte filosofen och historikern David Hume att
visa att politik kan behandlas vetenskapligt, och hans skotske
kollega Adam Ferguson publicerade 1792 ett arbete med titeln
Principles ofMoral andPolitica1 Science, for att namna ett par exem-
pel. En av Fergusons eftertradare vid universitetet i Edinburgh,
James Seth, gav ut ett arbete i den traditionen S% sent som i bor-
jan av 1900-talet, dar han behandlade etiken som en science i
ordets klassiska betydelse. The Principles of Scientific Management
(1911) av arbetsvetenskapens grundliggare Frederick Taylor in-
fogar sig i samma klassiska tradition trots att det ar vetenskap i
betydelsen empirisk forskning som spelar huvudrollen i Taylors
ergonomiska studier. (Mer om det i ett senare kapitel!)
Fysiken son1 inodell for humaniora?
Den nya fysiken som utvecklades pi 1500-talet och 1600-talet
(Keplers studier av planeternas rorelser, Galileos experiment med
fallande ting och si vidare) vackte stor beundran. For Kant och
hans samtida framstod Isaac Newtons huvudarbete Philosophise
naturalis principia mathematics (Naturfilosofins matematiska
principer) frin slutet av 1600-talet som ett monsterexempel pi
vetenskaplighet, men det rubbade inte det klassiska vetenskaps-
idealet. OcksP Newton undersokte de oforanderliga aspekterna
pi naturen (nnaturlagarnacc), och grundvalen for hans arbete
var - som titeln pi boken antyder - principer som framstod som
nodvandigt sanna.
Med mekaniken som monster lades det fram en serie med for-
slag till hur humaniora skulle kunna utvecklas till att bli veten-
skaper i klassisk mening. Det foreslogs att samhallet kan betrak-
tas som en komplicerad mckanisk maskin (Thomas Hobbes pi
1600-talet). Descartes (ocksi pi 1600-talet) sig pi djuren som
maskiner, och pi 1700-talet generaliserade De La Mettrie detta
till att ocksi galla manniskor. Minniskan ar egentligen inte
nPgot annat an en mekanisk inrattning. Alltsi borde det vara
mojligt att utveckla metoder for studiet av manniskan och sam-
TORE NORDENSTAM