04.09.2013 Views

Exemplets makt

Exemplets makt

Exemplets makt

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

het till de forberedande kurser som annu finns vid de norska<br />

universiteten (examen philosophicum och examen facultatum). Triviumamnena<br />

betraktades som de mest grundlaggande, men var-<br />

for man valde indelningen i grammatik, retorik och dialektik ar<br />

inte klart. Om man ser pi kurslitteraturlistorna frin den tiden,<br />

si upptacker man att undervisningen pi triviumomridet ocksi<br />

omfattade amnen som etik, logik och metafysik. Vi kan lagga<br />

marke till att historia inte raknades som ett eget omride, vilket<br />

inte forhindrade art det kunde goras goda historiska arbeten<br />

bide i klostren och inom artistfakulteternas ramar. Ocksi quadri-<br />

viumundervisningen var mera omfattande an vad man kunde<br />

vanta sig utifrin amnesbeteckningarna. Det forelastes namligen<br />

ocksi om fysik och biologi med mera. Trivium kan darfor ses<br />

som en borjan till det som vi kallar for humaniora, och quadrivi-<br />

um ar borjan till det som senare kom att kallas realia och som<br />

frin 1800-talet har hetat naturvetenskaperna.<br />

Vetenskap i betydelsen systematiserad kunskap om oforan-<br />

derliga forhillanden - scientia i ordets klassiska betydelse - har<br />

anda sedan antiken haft en hogre status an sidana konster son1<br />

historieskrivning, sprikstudier och retorik. Redan hos Aristote-<br />

les finner man emellertid forsok art behandla kulturella forhil-<br />

landen systematiskt vetenskapligt. I sitt arbete Om tolkning konstaterade<br />

Aristoteles art spriket inte ar det samma overallt, men<br />

han havdade art de tankar eller ideer som de olika orden star for<br />

ar gemensamma for alla manniskor. Om det ar riktigt att det<br />

finns oforanderliga eviga begrepp, si miste det ju vara si. Darmed<br />

ansag han sig ha funnit nigot oforanderligt ocksd pi sprakets<br />

omrade som kunde bli objekt for en vetenskap. Detta perspektiv<br />

foljdes upp av en sprakvetenskaplig riktning pi medeltiden, modisterna,<br />

som fokuserade pi tankandets oforanderliga storheter,<br />

tankandets modus som de kallade det. Nar Aristoteles behandlade<br />

etiska, politiska och litterara forhallanden, intresserade han sig<br />

likasi for de oforanderliga aspekterna pi de omridena. Han for-<br />

sokte finna fram till dygdens oforanderliga vasen, de olika poli-<br />

tiska styrningsformernas eviga vasen och de olika litterara gen-<br />

rernas bestiende natur.<br />

Ambitionen art forvandla de fria konsterna till vetenskaper i<br />

ordets klassiska betydelse speglas ocksi i sprikbruket. Uttrycket<br />

scientiae humanae (humanvetenskaperna) finns i en text frin<br />

Iskugan av det eaiga 125

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!