Exemplets makt

124
mingfacetterade och skiftande varld. Berattelser om krig eller
andra historiska forlopp kan bara raknas som vetenskapliga i den
utstrackning som framstallningen leder fram till en forstielse av
krigets natur eller maktens vasen eller nigot i den stilen. Det
mesta av det som humaniora befattar sig med har emellertid inte
en sidan ofiiranderlig karaktar. Det ar bakgrunden for an lejon-
parten av humaniora i mer an tvi tusen ir inte kunde raknas som
vetenskap. Humaniora var ett omride dar larda man - i undan-
tagsfall ocksi Iarda kvinnor - kunde anvanda sin skolning for att
framstalla historiska och andra kulturella forhillanden pi ett
engagerande vis. Humaniora betraktades forst och framst som
ett omride for utovande av praktiska fardigheter till skillnad frin
vetenskapernas teoretiska intresse for varldens nodvandiga och
oforanderliga aspekter.
I den latinsprikiga delen av Europa pi medeltiden ingick det
som vi nu kallar for humaniora i de fria konsterna -artesliberales.
Ordet konst skall har ses i sin klassiska betydelse: att nigot ar en
konst betyder di det samma som att det handlar om praktiska
fardigheter (som i snickarkonsten eller konsten att laga en ome-
lett). De fria konsterna brukade indelas i tvi grupper, trivium
som betyder den tredelade vagen och quadrivium som betyder
den fyrdelade vagen.
Trivium var sjalva fundamentet fiir latinkulturen. De triviala
amnena bestod av latinsk spriklara (som kallades for grammatik,
kort och gott), skriftlig och muntlig framstallningskonst (retorik)
och argumentationslara (som den gingen kallades dialektik). Till
den andra gruppen hiirde amnena geometri, aritmetik, astronomi
och musik. Nar de fiirsta latinsprikiga universiteten upprattades
pi 1100- och 1200-talet, ingick de fria konsterna i den grund-
Iaggande fakulteten som alla miste igenom for att fi lov att stu-
dera vid nigon av de tre hogre fakulteterna - teologi, juridik och
medicin. Den grundlaggande fakulteten kallades for artes-fakul-
teten eller artist-fakulteten. En artist var namligen en som hiill
pi med de fria konsterna. Vid engelsksprikiga universitet kallas
den historisk-filosofiska fakulteten for ovrigt fortfarande garna
for the Faculty ofArts och det som vi i Skandinavien kallar for
humaniora heter antingen the Liberal Arts eller the Humanities pi
engelska och amerikanska.
De sju fria konsterna kan betraktas som ddtidens motsvarig-
TORE NORDFNSTAM