Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

talet, Immanuel Kant, som skiljde mellan nodvindiga och empiriska utsagor. Han foreslog ocksi en metod for att avgora om en utsaga ar nodvandigt sann, namligen tankeexperiment. En nodvandigt sann utsaga ir ett pistiende som inte kan vara falskt. Det ar till exempel omojligt att tanka sig en situation som kan fi oss att forkasta utsagan 2 + 2 = 4. Nigot liknande galler for utsagor som nodvandigtvis ar falska, till exempel pistiendet att Sverige bide ar och inte ar en monarki. Antingen ar det det ena eller ocksi ar det det andra. Om nigon sager att Sverige ar bida delarna pi samma ging, kan man kanske anta att vederborande valjer sjalvmotsagelsens form for att fi fr~m en specie11 poang, vilket inte forhindrar att pistiendet ar sjalvmotsagande om det tas bokstavligt. Alla pistienden som inte ar nodvandigt sanna eller nodvandigt falska ar empiriska utsagor. En empirisk utsaga ar alltsi en utsaga som ar sidan att dess sannhet eller falskhet beror pi vad det faktiska tillstindet rikar vara. Utsagan ,Presidenten i USA heter Bushcc ar sann i skrivande stund. Om ett ir ar den kanske falsk. Med distinktionen mellan de utsagor som med nodvandighet ar sanna eller falska och alla andra utsagor till hands ar det inte svirt att se att de flesta utsagorna pi humanioraomridet ar empiriska. Vi ar for det mesta inrresserade av foranderliga ting nar vi befattar oss med humaniora. Det andra villkoret som ingir i det klassiska vetenskapsidealet premierar ocksi matematik och begreppsanalys. Det gor det tredje villkoret ocksi, nigot som vi bast kan se om vi utgir frin ett esempel. Euklides geometri - ett monster for all vetenskap Ett lysande exempel pi hur de sanna utsagorna pi ett vetenskap- ligt omride kan ordnas systematiskt med utgingspunkt i nigra fi grundprinciper som framstir som sjalvklara eller nodvindigt sanna ar Euklides geometri. Euklides var verksam som mate- matiker vid akademin i Alexandria pi loo-talet f. Kr. Det var den gingen varldens ledande Iardomscentrum med en kraftig betoning pi typiskt humanistiska aktiviteter som insamling, kata- logisering, redigering och tolkning av verenskapliga och skon- TORE NORDENSTAM
litterara texter. Euklides visade att alla de sanna utsagor om geo- metriska forhillanden som man da kande till kan bevisas med hjalp av ndgra fi principer som framstir som otvivelaktigt sanna sjalvklarheter. Ett exempel ar utsagan art den kortaste vagen mellan tva punkter ar den rata linjen. Forstir man vad det pistiendet betyder, sd inser man att det miste vara si. Om man inte inser det, har man helt enkelt inte forstitt vad utsagan innebar. lMed utgingspunkt i ett fital sadana grunciprinciper (axiom och postulat) bevisade Euklides till exempel att summan av de inre vinklarna i en triangel alltid ar 180 grader. De harledningar som Euklides foretog ar logiska deduktioner, men hos dem som senare forsokte systematisera andra kunskaps- omriden pi ett liknande vis ar det ofta mera oklart vad for- hillandet mellan grundprinciperna och de harledda utsagorna egentligen ar. Si ar det till exempel i de minga forsoken att fram- stalla etiken som en vetenskap baserad pi sakra grundlaggande utsagor. Klassiska exempel pi detta finner man hos Adam Smith, Adam Ferguson, James Beattie, Jeremy Bentham och Immanuel Kant pi slutet av 1700-talet. Euklides geometri betraktades i ett par tusen ir som ett monster for vetenskapliga framstallningar. Kar jag gick i skolan i Sverige pi 194c-talet, anvandes fortfarande Euklides som laro- bok i realskolan. Alla de tre villkoren som ingir i det klassiska vetenskapsidealet pekar alltsi it samma hdII, namligen mot geometri och andra delar av macemariken, och gor det svdrt att se pd . historiska framstallningar eller sprikliga undersokningar som vetenskapliga bidrag. Humaniora - vetenskap eller konst? For att ndgot skall kunna raknas som en vetenskap i ordets klassiska betydelse mdste tre villkor vara uppfyllda: de forhillanden som behandlas ar oforanderliga, de utsagor som laggs fram miste vara nodvandigt sanna och alla de utsagor som tillsammans ut- gor vetenskapen miste vara ordnade som ett system med utgingspunkt i principer som framstir som otvivelaktigt sanna. En konsekrens av det vetenskapsidealet ar att historiska, este- tiska och sprikliga undersokningar med vetenskapliga pretentio- ner miste koncentrera sig pi det som ar konstant i kulturens Iskzggan av det eviga 123
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50:
stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52:
tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54:
58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56:
60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58:
62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60: Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61: Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69: manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71: 76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72: . I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79: Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81: oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83: ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85: urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86: Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99: 108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101: 110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103: som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107: tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109: analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 112 and 113: 124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115: 13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117: Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118: P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140: 154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152: 1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154: vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156: The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168:
j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170:
U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172:
1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174:
sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176:
For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178:
- Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180:
det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182:
Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?