Exemplets makt

sakra. Och for det tredje miste alla utsagorna kunna ordnas i ett
system som bygger p5 absolut sakra grundlaggande principer.
Alla de andra utsagorna inom vetenskapen i friga miste kunna
harledas frin grundprinciperna, och darmed framstir ocksi de
utsagorna som fullstandigt sakra. De tre kraven ar karnan i det
som ibland kallas det platonsk-aristoteliska vetenskapsidealet
och som vi har skall kalla det klassiska vetenskapsidealet. Det klas-
siska vetenskapsidealet blev Iinglivat. I mer an tvi tusen ir var
detta den dominerande synen pi vetenskaplighet med de foljder
som detta hade for humanioras status.
Enligt Platon och Aristoteles finns det nigot som ar fullstan-
digt oforanderligt och som diirmed kan bli objekt for vetenska-
pen, namligen idkerna eller firmernu. Alla cirklar och trianglar
som man ritar i sanden eller pi ett papper ar forgangliga, men
enligt Platon och Aristoteles finns det nigot bakom detta som iir
konstant, namligen cirkelns idt och triangelns idt. Tal och andra
matematiska storheter ar oforanderliga pi samma vis. Hur
minga saker som det finns i ett rum kan variera, men sjalva talen
(I, 2, 3 och si vidare) ar inte utsatta for sidana variationer.
Platon och Aristoteles foreslog att skillnaden mellan foranderliga
ting och oforanderliga idter finns pi alla omriden. Bakom alla de
ting som tillsammans utgor vir skiftande varld finns det kon-
stanta storheter som ar tingens vasen eller natur (manniskans
idt, soffans idt, skonhetens vasen, konstens natur och si vidare).
Alla manniskor forandrar sig under livets lopp, men manniskans .
idt forblir den samma. Vi kan tolka det som att begreppet man-
niska ar en evigvarande och oforanderlig storhet. Det samma gal- ..
ler alla andra begrepp. I ljuset av detta framstir matematiken
som den framsta vetenskapen tillsammans med andra discipliner
som koncentrerar sig pi tillvarons oforanderliga aspekter. Mate-
matik och filosofisk begreppsanalys kommer pi forsta platsen i
den vetenskapliga rangrullan i det platonsk-aristoteliska perspek-
tivet.
Vad kravet om absolut sakerhet narmare bestamt skall inne-
bara ar tamligen oklart. Ett av de traditionella svaren (som man
finner till exempel hos Descartes pi 1600-talet) ar att en utsaga
ar absolut saker om den ar sjalvklar (evident). l'roblemet ar bara
att det ar oklart vad som ligger i begreppet sjalvklar. Den forste
som bidrog effektivt till att klargora detta var en filosof pi 1700-
Iskz~gganav det eviga 121