Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

analytiker. Vi kan ocksi notera nigra tidiga forsok pi de omriden sorn nu tacks av sprikvetenskaperna och de estetiska disci- plinerna, ocksi har med Platon och Aristoteles som viktiga bidragsgivare. De forsta forsoken att skriva politisk historia gjor- des pi 400-talet. Herodotos och Thykydides berattelser om de grekiska staternas krig befinner sig tamligen lingt frin det som man numera forbinder med kritiskt historievetenskapligt arbete, men det finns ett visst inslag av kritiskt tankande hos dem som gor att man garna liter dem spela rollen sorn historievetenska- pens forsta pionjarer. Samtidigt sorn detta skedde runt Medelhavet agde en liknande utveckling rum i Indien. Ett tidigt masterverk i sprikforsk- ningen ar den grammatik for sanskritspriket sorn Panini utarbe- tade omkring ir 400 f. Kr. Men indisk filosofi och lingvistik var totalt okanda i den vastliga delen av varlden fram till slutet av 1700-talet och betraktas fortfarande mest som en uppgift for specialister i indologi och liknande. Filosofistudenter i Europa brukar inte komma i kontakt med tankare sorn Nagarjuna (ca 120-zoo), Dignaga (omkring 500 e. Kr.) eller Shankara (ca 700-750 e. Kr.), for att namna nigra prominenta exempel frin den rika indiska filosofitraditionen. Historien om humanioras intig i vetenskapens varld framstir sorn en rent europeisk affar. Oforanderlighet, sakerhet och systematik Hos Platon och Aristoteles finner vi for forsta gingen nigot sorn vi kan kalla ett vetenskapsideal. Bida tvi betraktade det sorn viktigt att finna kriterier som kan anvandas for att skilja saker kunskap frin mer eller mindre osakra antaganden, gissningar och rena fantasiprodukter. Det grekiska ordet som de anvande som en beteckning for saker kunskap ar epistkme. Pi latin brukar detta oversattas med ordet scientia, som i sin tur brukar oversattas till science pi engelska och franska, Wissenschaft pi tyska, vetenskap pi svenska, och s i vidare. For att nigot skall kunna raknas som en vetenskap i betydel- sen epistbme - scientia miste tre villkor vara uppfyllda. For det forsta miste det sorn omtalas vara oforanderligt. Vetenskapeils objekt miste vara evigvarande. For det andra miste alla de ut- sagor som tillsammans utgor en vetenskap framsti som absolut TORE NORDENSTAM
sakra. Och for det tredje miste alla utsagorna kunna ordnas i ett system som bygger p5 absolut sakra grundlaggande principer. Alla de andra utsagorna inom vetenskapen i friga miste kunna harledas frin grundprinciperna, och darmed framstir ocksi de utsagorna som fullstandigt sakra. De tre kraven ar karnan i det som ibland kallas det platonsk-aristoteliska vetenskapsidealet och som vi har skall kalla det klassiska vetenskapsidealet. Det klassiska vetenskapsidealet blev Iinglivat. I mer an tvi tusen ir var detta den dominerande synen pi vetenskaplighet med de foljder som detta hade for humanioras status. Enligt Platon och Aristoteles finns det nigot som ar fullstandigt oforanderligt och som diirmed kan bli objekt for vetenskapen, namligen idkerna eller firmernu. Alla cirklar och trianglar som man ritar i sanden eller pi ett papper ar forgangliga, men enligt Platon och Aristoteles finns det nigot bakom detta som iir konstant, namligen cirkelns idt och triangelns idt. Tal och andra matematiska storheter ar oforanderliga pi samma vis. Hur minga saker som det finns i ett rum kan variera, men sjalva talen (I, 2, 3 och si vidare) ar inte utsatta for sidana variationer. Platon och Aristoteles foreslog att skillnaden mellan foranderliga ting och oforanderliga idter finns pi alla omriden. Bakom alla de ting som tillsammans utgor vir skiftande varld finns det kon- stanta storheter som ar tingens vasen eller natur (manniskans idt, soffans idt, skonhetens vasen, konstens natur och si vidare). Alla manniskor forandrar sig under livets lopp, men manniskans . idt forblir den samma. Vi kan tolka det som att begreppet man- niska ar en evigvarande och oforanderlig storhet. Det samma gal- .. ler alla andra begrepp. I ljuset av detta framstir matematiken som den framsta vetenskapen tillsammans med andra discipliner som koncentrerar sig pi tillvarons oforanderliga aspekter. Mate- matik och filosofisk begreppsanalys kommer pi forsta platsen i den vetenskapliga rangrullan i det platonsk-aristoteliska perspek- tivet. Vad kravet om absolut sakerhet narmare bestamt skall inne- bara ar tamligen oklart. Ett av de traditionella svaren (som man finner till exempel hos Descartes pi 1600-talet) ar att en utsaga ar absolut saker om den ar sjalvklar (evident). l'roblemet ar bara att det ar oklart vad som ligger i begreppet sjalvklar. Den forste som bidrog effektivt till att klargora detta var en filosof pi 1700- Iskz~gganav det eviga 121
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50:
stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52:
tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54:
58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56:
60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58: 62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60: Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61: Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69: manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71: 76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72: . I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79: Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81: oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83: ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85: urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86: Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99: 108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101: 110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103: som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107: tiv till ordet humaniora, till exem
Page 110 and 111: talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113: 124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115: 13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117: Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118: P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140: 154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152: 1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154: vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156: The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168:
j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170:
U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172:
1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174:
sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176:
For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178:
- Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180:
det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182:
Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?