Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

tiv till ordet humaniora, till exempel humanvetenskaperna och kulturuetenskaperna. Pi 1900-talet var uttrycket andevetenskaperna heller inte ovanligt. For mig framstir detta som en dilig och vilseledande oversattning av den tyska standardbeteckningen for humaniora - die Geisteswissenschaften. P% svenska borde det egentligen heta andavetenskaperna eftersom det handlar om vetenskaperna om den manskliga andan i alla dess former och vttringar, vilket vi skall iterkomma till senare. Alla namnen p% humaniora har det gemensamt att de kan anvandas i snavare eller vidare mening som beteckningar pi (I) det humanistiska karnomridet, (2) karnomridet plus samhallsvetenskaperna, (3) de namnda omridena plus psykologi, juridik och teologi. Med den fakultetsindelningen som var vanlig frin borjan av 1800-talet och fram till mitten pi 1900-talet kunde det vara riktigt att saga att humaniora ar det samma som de historisk-filosofiska amnena. Men under de senaste decennierna har den traditionella indelningen i fakulteter avlosts av ett brett spektrum av olika administrativa losningar. Man kan inte betrakta det som givet att de administrativa granserna mellan institutioner och fakulteter sammanfaller med vetenskapsteoretiskt intressanta likheter och olfkheter. Finns det egentligen nigra bra skal for att rakna sprikvetenskap, historia, estetiska amnen och filosofi som ett omride - humaniora i snav mening - till skillnad fr%n samhallsvetenskap, juridik och teologi? Eller ar det kanslie si att det ar historiska tillf'alligheter som ligger bakom vira indelningar i amnesgrupper? Det har till exempel foreslagits att det som ar karakteristigkt for humaniora (i den snavare meningen av ordet) ar att individuella egenheter alltid stir i fokus till skillnad frin naturvetenskapernas intresse for generella forhillanden och att samhallsvetenskaperna st.Pr narmare naturvetenskaperna i detta avseende. Men som en allman beskrivning av hur det stdr till i vetenskapens varld i dag ar detta alltfor grovt. Det ar latt att finna exempel som inte passar in i en sidan bild. Definitioner av humaniora hjalper inte heller - sammanfattande karakteristiker av det slag som brukar ingi i definitioner ar alltfor generella och oprecisa. Det basta sattet att besvara frigan om humanioras egen'lrt ar act gi igenom likheter och skillnader mellan ett brett urval av representativa exempel pi humaniora, samhallsvetenskap, juri- TORE NORDENSTAM
dik, naturvetenskap och si vidare. Det ar ett omfattande och tid- kravande vetenskapsteoretiskt och vetenskapshistoriskt projekt som faller utanfor det som ar mojligt har och nu. Nigot som daremot ar mojligt att gora pi ganska fi sidor ar att skissera humanioras utveckling frln begynnelsen runt Medel- havet for ungeAr 2 500 ir sedan fram till vira dagar. Huma- nioras historia bestir av en mycket Iing period i skuggan av ett vetenslcapsbegrepp som favoriserade andra amnen an den1 som befattar sig med skiftande kulturella forhillanden, foljd av en intensiv etableringsfas i borjan av 1800-talet och forst darefter en mogen period som nu har varat i drygt loo L.MSngfalden av beteckningar pi humaniora speglar en Iing och komplicerad utveckling. Det avgorande momentet i historien om humaniora ar humanioras forvandling frin Iarda konster till vetenskaper. Pi 1800-talet vaxte det fram nya kriterier pi vetenskaplighet som gjorde det mojligt att betrakta humaniora som vetenskaper. Men humanioras intig i vetenskapens varld forutsatte ocksi djupgien- de forandringar i synen pi det som ar humanioras studieomride - manniskan, samhallet och historian. Det ar forandringarna i man- niskosvn, historiesyn, samhallssyn och vetenskapssyn som ar den roda triden i historian om humaniora. Humanioras intag i vetenskapens varld skedde inte utan kamp, som man kan se i metoddebatterna inom de olika humanistiska disciplinerna och inte minst i diskussionerna om forhillandet mellan humaniora, samhallsvetenskap och naturvetenskap. Det . skall vi iterkomma till i ett senare kapitel. De forsta vetenskaperna De humanistiska karnamnenas historia borjar i den grekisktalande delen av varlden i Medelhavets ostra horn for omkring 2 500 ir sedan. I perioden frin omkring 3r 600 till 300 fore vir tideraknings borjan blev det lagt en solid grund for den vastliga filosofitraditionen. Alla nyborjare pi filosofiomr%det f3r hora om figurer som Thales p6 500-talet och Sokrates, Platon och Aristoteles pi 300-talet. Platons och Aristoteles arbeten har fitt status som paradigmatiska exempel, monsterprestationer som alla forutsatts kanna till i nigon min, och Sokrates framstir som ett paradexempel pi en klarhetssokande och debattglad begrepps- I skuggan av det eviga 119
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50:
stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52:
tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54: 58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56: 60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58: 62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60: Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61: Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69: manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71: 76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72: . I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79: Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81: oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83: ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85: urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86: Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99: 108 man kan lagga en hog med tegels
Page 100 and 101: 110 som ar typiskt for mycket av de
Page 102 and 103: som begreppet om det givna hor hemm
Page 108 and 109: analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111: talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113: 124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115: 13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117: Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118: P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140: 154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152: 1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154: vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156:
The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168:
j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170:
U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172:
1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174:
sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176:
For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178:
- Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180:
det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182:
Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?