Exemplets makt

More documents

Recommendations

Info

110 som ar typiskt for mycket av det som kallas skonlitteratur. Men om det blir foreslaget att sidana observationer skall tas som definitioner av litteraturens vasen helt generellt, dyker det upp motforest~llningar hos mig. Det forefaller mera rimligt att anta att ingen uppsattning av nodvandiga och tillrackliga villkor kan fungera bra som en uttommande definition av sidana oppna begrepp som litteratur, konst, arkitektur, musilc och balett. Det verkar inte triffande att saga att meningarna frin den kriminalsociologiska texten har blivit avpragmatiserade hos Hikanson. Det ar snarare si att deras funktion i Karlek i Vita Huset forutsatter och bygger pi den funktion som de har i den samhlllsvetenskapliga kontexten. Vetenskapsmannens lappar ror sig ar inte minst en invitation till reflektion over citatet frin president Johnson i borjan pi boken. Nar det giller politiskt medveten dikt av det slag som Karlek i Vita Huset exemplifierar, verkar det inte heller helt traffande att saga att texten inte uppfattas som specifikt relevant for sin omedelbara upphovskontext. Hikansontexterna var en del av kritiken av Vietnamkriget pi 1960talet, det sammanhanget kan man inte bortse frin, men de har ocksi ett slags allmangiltighet. Kontextoberoende ar kanske mera traffande som ett kriterium pi vetenskaplighet (itminstone vissa slags vetenskaplighet) an som ett kriterium pi litteraritet. Skillnaden mellan den poetiska och den vetenskapliga texten ser inte ut att ligga i art den ena ar mera allmangiltig eller kontextoberoende in den andra. Det forefaller mig snarare vara s3 att det handlar om olika vagar till det mer eller mindre allmangiltiga. Kreativa omraden som litteratur och konst och n~usik ar si pass oregerliga att de inte kan fingas i vasensdefinitioner som anger nodvandiga och tillrackliga villkor for tilltrade till det ena eller andra omridet. Mingfalden pi det estetiska omridet speglas i den mingfald av kompetenser som kravs for att kunna tillgodogora sig konstverk av olika slag. Det ar inte rimligt att forestalla sig att det skulle finnas en generell estetisk kompetens som kan tillimpas pi det ena omrddet efter det andra. Mondrians fyrkanter staller andra krav pi publiken an akademimileriet pi 1800- TORE NORDENSTAM
talet; klassisk balett ar nbgot annat an postmodernistisk arkitektur; och sb vidare. Hakansons Karlek i Vita Huset staller krav pb lasaren bide nar det galler sprik- och kulturkunskaper och kan- nedom om den politiska scenen pi 1960-talet. Tiad en Iasare fir ut av texten beror inte minst pi i vilken utstrackning som veder- borande uppfyller textens krav. Till de villkor som miste vara uppfyllda for att man skall kunna tillgodogora sig en diktsamling som Karlek i VitaHuset hor ocksi detta: man mbste ha en viss forstielse for vad en dikt ar. Man miste beharska begreppet dikt mer eller mindre val. Det handlar forst och framst om praktisk kunskap som bygger pi egna erfarenheter med ett antal exempel. Man kan ha en mer eller mindre god overblick over variationsbredden pi dikt- omridet, men man mdste itminstone kanna till nigra represen- tativa exempel och veta nagoc om hur sidana texter som kallas dikter bor behandlas. Om nigon publicerar en dikt med titeln Bruksanvisning, si ar det en forutsattning att lasarna kinner till att det normalt ar ganska stora skillnader mellan dikter och bruksanvisningar. Vi gor olika saker med dikter och bruksanvisningar. De ingdr i verksamheter av olika slag. Det behover man veta nigot om. Att lara sig estetiska begrepp (dikt, roman, mani- era, grazia, etc.) innebar inovning i nigra av alla de begreppsligt strukturerade verksamheter som tillsammans ar vbr varld. Der som behovs minst av allt ar teoretiska kunskaper om diktens natur. Den amerikanske filosofen Morris Weitz har skrivit en tankvard bok om olika Hartzlet-tolkningar - Harnlet and the Philosophy of Criticism (1975) Genon~gangeil av de olika tolkningarna bygger emellertid pi ett tvivelaktigt antagande, namligen att det finns en mangd sanna eller falska plstienden om vad som ar givet i Shakespeares Hamlet och som foljaktligen ar obestridliga. Som exempel pi sidana obestridligt sanna pastienden anfor han att Hamlet ar atletisk, brutal och obscen och att grundtonen i dramats bildvlrld ar ruttenhet. Det finns en ling tradition i filosofin som betralitar manniskans sinneserfarenheter som den fasta grunden for all kunskap. Det ar i den empiristiska traditionen
Page 3 and 4:
0Tore Nordenstam och Dialoger 2005
Page 5 and 6:
Inovning 79 Litteraturhanvisningar
Page 7 and 8:
Redaktionell kommentar ~Kandu ge mi
Page 9 and 10:
l Forord Essaerna som jag har samla
Page 11:
En ansiikan om identitetsbef rielse
Page 14 and 15:
16 har en viss sorts estetisk kansl
Page 16 and 17:
. Det finns sl mycket att se fram e
Page 18 and 19:
och i vetenskapliga sammanhang ar d
Page 20 and 21:
Wien ar kanske det viktigaste insla
Page 22 and 23:
Litteraturhanvisningar Den engelska
Page 24 and 25:
Kulturell oversattning >>Det omojli
Page 26 and 27:
samma vis oavsett tid och plats, vi
Page 28 and 29:
grann studie av den nordsudanesiska
Page 30 and 31:
. frin Sydsudan), visar inte tydlig
Page 32 and 33:
Som i det forsta exemplet kan vi ko
Page 34 and 35:
pi samma vis som i det foregiende e
Page 36 and 37:
De kryptiska slutraderna i Goethes
Page 38:
Litteraturhanvisningar Den norska a
Page 41 and 42:
kan komma fram till pi egen hand. M
Page 43 and 44:
48 stolsperspektiv och inte ett med
Page 45 and 46:
ner till detaljerna uppstir det en
Page 47 and 48:
idrar till att klarare gestalta vir
Page 49 and 50: stir att den gor. net som Gadamer s
Page 51 and 52: tiska traditionen. Arbetet med de k
Page 53 and 54: 58 tryck. Alla begreppsord ar foran
Page 55 and 56: 60 for den fortsatta verksamheten.
Page 57 and 58: 62 konstruerar effektivitetsmitt. M
Page 59 and 60: Litteraturhanvisningar Ingela Josef
Page 61: Mondrians fyrkanter Naturliga och k
Page 68 and 69: manhang, vilket Whimsatt och Beards
Page 70 and 71: 76 Man kan betrakta Mondrians verk
Page 72: . I _ . . , .. . - . ,. . . C .. .
Page 78 and 79: Exemplets makt mHvordan kan det all
Page 80 and 81: oforanderliga storheter (Platons >>
Page 82 and 83: ar knutna till exempel pi samma sat
Page 84 and 85: urvalskriterierna i konsthistorien.
Page 86: Parmigianino, Madonna dal col10 lun
Page 98 and 99: 108 man kan lagga en hog med tegels
Page 102 and 103: som begreppet om det givna hor hemm
Page 106 and 107: tiv till ordet humaniora, till exem
Page 108 and 109: analytiker. Vi kan ocksi notera nig
Page 110 and 111: talet, Immanuel Kant, som skiljde m
Page 112 and 113: 124 mingfacetterade och skiftande v
Page 114 and 115: 13oo-talet, och anda fram till 1900
Page 116 and 117: Litteraturhanvisningar Om vetenskap
Page 118: P I historiens ljus En ny syn pi hi
Page 131 and 132: form av skriftliga dokument och and
Page 133 and 134: det amnet och i stor utstrackning o
Page 135 and 136: et som kannetecknas av vetenskaplig
Page 137 and 138: forstielse. Historistiskpositivirm
Page 139 and 140: 154 framvaxten av de institutioner
Page 141 and 142: Humanvetenskap och naturvetenskap V
Page 143 and 144: Eller vi kan lit; Bismarck, den tys
Page 145 and 146: mindre traffande att karakterisera
Page 147 and 148: vrtenskaperna (deduktivt-nomologisk
Page 149 and 150: 164 Litteraturhanvisningar Om human
Page 151 and 152:
1 Taylor och arbetsvetenskapen Den
Page 153 and 154:
vetenskapsbegreppet befinner sig ex
Page 155 and 156:
The words *maximum prosperitye are
Page 167 and 168:
j Det forefaller mig viktigt att bi
Page 169 and 170:
U punkten, frigade Unden om de trod
Page 171 and 172:
1 Kulturrelativism och etisk forsti
Page 173 and 174:
sprik pi att foretrada den enda san
Page 175 and 176:
For att demonstrera metodens anvand
Page 177 and 178:
- Sociala relationer: Det %r ocksd
Page 179 and 180:
det ocksl stora konsekvenser for af
Page 181 and 182:
Om texterna Exemplen i den foreligg
show all

Exemplets makt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?