Riksintressen i Norrköpings kommun

Riksintressen 

i Norrköpings Kommun 

Bilaga till Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping 

- antagen 2010

Riksintressen 

Tidigare Naturresurslagen och numera Miljöbalken 

(MB), 3- 4 kap, gör det möjligt att peka ut 

geografiska områden av särskild betydelse för 

vissa enskilda samhällsintressen. Sådana områden, 

som är av värde för hela landet kallas riksintresse. 

Dessa värden kan inte kommunen ensam besluta 

om, utan det är också en fråga för staten. Vad 

gäller riksintressen enligt fjärde kapitlet utgörs 

de av geografiska områden, med värden av sådan 

vikt, att de nämns specifikt i lagtexten. Utpekade 

Natura 2000-områden regleras också sedan den 1 

juli 2001 i fjärde kapitlet, och ska betraktas som 

riksintressen. 

Text: Johan Mases och Jan Eklund 

Grafisk form och foto: Martin Heidesjö och Linda Gårlin 

Tryck: Larsson offsettryck AB, Linköping 

Riksintressen skall skyddas mot åtgärder som kan 

vara till påtaglig skada för det aktuella värdet. På 

detta sätt vill man åstadkomma en god hushållning 

med värdefulla mark- och vattenresurser. 

Översiktsplanen ska redovisa områden av 

riksintresse och hur riksintressena tillgodoses. 

I Norrköpings kommun finns områden som är av 

riksintresse för yrkesfiske, naturvård, friluftsliv, 

kulturmiljövård, energiproduktion, vägar, luft- 

samt sjöfart. Däremot finns inga områden som 

omfattas av riksintresse för totalförsvaret eller 

riksintresse för ämnen och material. 

341 298 

Larsson Offsettryck 

Innehållsförteckning: 

1. Yrkesfiske 

2. Natur 

3. Friluftsliv 

4. 4 kap Miljöbalken 

5. Kulturmiljövård 

6. Energi- och industriell produktion 

7. Vägar 

8. Järnvägar 

9. Luftfart 

10. Sjöfart 

11. Totalförsvaret 

3 

3 

8 

9 

10 

16 

16 

17 

18 

18 

19

1. Yrkesfiske 

Riksintresse för yrkesfisket regleras i Miljöbalkens 

3 kapitel 5§ och utpekas av Fiskeristyrelsen. Enligt 

MBs 3 kap 5§ skall ”områden som är av riksintresse 

för rennäringen eller yrkesfisket skyddas mot 

åtgärder som ”kan påtagligt försvåra näringarnas 

bedrivande” 

I Norrköpings kommun utgör, enligt fiskeriverket, 

Glan och Bråviken riksintresse för yrkesfisket. 

Motiv: 

Enligt Fiskeriverket är Glan och Bråviken av 

riksintresse för yrkesfisket på grund av att de utgör 

värdefulla fångstområden. Som utgångspunkt för 

bedömningen av inlandsvatten anger Fiskeriverket: 

”Eftersom fisket i de mindre sjöarna, liksom 

i det småskaliga kustfisket ofta kombineras 

med egenförädling och hemmaförsäljning är 

det värde som fisket genererar betydligt högre 

än förstahandsvärdet. Antalet fiskare utvisar 

då att man med eget fiske i kombination med 

hemmaförsäljning och i vissa fall i kombination med 

enklare eller mer avancerad restaurangverksamhet 

kan leva på vad fisket ger. Alla sjöar som hyser 

minst två yrkesverksamma fiskare bör klassas 

som riksintresse i egenskap av fångstområden för 

yrkesfisket”. 

Säkerställande: 

Områden som utgör riksintresse för yrkesfisket bör 

skyddas från åtgärder som kan innebära påtaglig 

skada på riksintresset. 

2. Natur 

Riksintresse för naturvården regleras i Miljöbalkens 

3 kapitel 6§ och utpekas av Naturvårdsverket. I de 

fall som fiskeområde berörs ska Naturvårdsverket 

samråda med Fiskeristyrelsen. Hänsyn till 

naturvården och den biologiska mångfalden är 

en viktig del i en långsiktig samhällsplanering. 

En utarmning av naturen leder på sikt till en 

samhällsekonomisk förlust. 

Före industrialismen av jordbruket hölls markerna 

öppna med hjälp av bete och slåtter, vilket gynnat 

artrikedomen. Detta samband är viktigt att förstå 

liksom att man arbetar för en ökad artrikedom 

genom informationsspridning, underhåll och 

skyddsåtgärder. 

2.1 Vångaförkastningen 

Värdeomdöme: 

Vångaförkastningen är en mycket framträdande 

landskapsform. Förkastningsområdet är av 

utomordentligt stort pedagogiskt värde och är 

dessutom ett klassiskt område inom svensk 

geovetenskap. 

Förutsättningar för att områdets naturvärden 

skall bibehållas: 

Naturvärdena kommer att bestå om området 

undantas från ingrepp som t ex anläggningar, 

bebyggelse (i allt väsentligt), omföring av lövskog 

till barrskog samt täkt. 


Naturvårdsprogam, Norrköpings kommun, 2002. 

3 

Norrköping kommuns ställningstagande: 

Området skall skyddas mot åtgärder som påtagligt 

kan skada naturmiljön. 

2.2 Leonardsberg 


De ovanligt stora isräfflorna saknar motstycke i 

Östergötlands län. 




undantas från ingrepp som t ex sprängning, 

anläggningar och bebyggelse. 






2.3 Skiren 


Skiren med dess rödingbestånd och glacialrelikter 

utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd 

naturmiljö. Söder om Dalälven finns endast cirka 

20 naturliga rödingbestånd. 




undantas från ingrepp som t ex föroreningsutsläpp, 

gödsling, stora hyggen och bebyggelse. Inplantering 

av främmande rödingmaterial eller andra djurarter 

bör ej ske.




Naturvärdet ska skyddas mot åtgärder som 

påtagligt kan skada naturmiljön. Området berörs 

av utredningskorridor för höghastighetståg, 

Ostlänken. Riksintresset för naturvård ska så långt 

som möjligt beaktas i det fortsatta planerandet för 

Ostlänken. 

2.4 Getåravinen 


Den mäktiga och välutbildade ravinen utgör en 

utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö 

med ytterst få motsvarigheter i Östergötland. 




undantas från ingrepp som t ex täkt, utfyllnad, 

schaktning, bebyggelse, anläggningar. 






2.5 Fjällmossen 


Det vidsträckta och så gott som orörda 

myrkomplexet med sin rika fågelfauna utgör en 

utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö 

med få motsvarigheter i Östergötland. 



Naturvärdenakommerattbeståomområdetundantas 

från ingrepp som t ex täkt, dikning, gödsling samt 

avverkning på mindre fastmarksholmar. Brynet 

kring myren bör ej avverkas. 


Ingår i Natura 2000 (SE0230157). 

Naturreservat 1999. 

Naturvårdsprogram, Norrköpings kommun, 2002. 




2.6 Bråvikens förkastningssystem 


Den långsträckta, mäktiga och mycket framträdande 

Bråvikenförkastningen utgör en utomordentligt 

värdefull och skyddsvärd naturmiljö. I branter och 

på krön finns bitvis en mycket intressant flora och 

fauna. Förkastningsbranten är ett klassiskt område 

inom svensk geovetenskap. 




undantas från ingrepp som t.ex. anläggningar, 

bebyggelse, täkt samt avverkning i branter och på 

krön. 


Marmorbruket ingår i Natura 2000 (SE0230354). 

Delar av branten är säkerställd i Bråvikenbrantens- 

och Kvarsboklints naturreservat bildade 2007. 

4 





2.7 Södra Bråviken 


Svensksundsviken med sina vidsträckta 

strandängar och vassområden samt mycket rika 

fågelliv, framför allt under vår- och höststräcket, 


naturmiljö. Strandängar av motsvarande storlek 

finns troligen inte på svenska östersjökusten. 

Ållonöfjärden med dess stora ansamling av sjöfågel 


naturmiljö. Fjärden har troligen få motsvarigheter 

i Östergötland. Den uppfyller för vigg, brunand 

och grågås kriterierna för en internationell viktig 

rastlokal. De tämligen stora strandängsområdena 

med sin karaktäristiska flora utgör en mycket 

värdefull och skyddsvärd naturmiljö. 



Svensksundsviken är naturreservat, området sköts 

enligt fastställd skötselplan. Naturvärdena kommer 

att bestå om området vid Ållonöfjärden undantas 

från alla ingrepp som kan påverka naturmiljön 

negativt. Fortsatt hävd av strandängar är av största 

vikt. 


Naturreservat 1981 (Svensksundsviken). 

Svensksundsviken och Ållonöfjärden ingår i 

Natura 2000 under namnet Södra Bråviken.

Området är sedan 2001 ett av Sveriges 51 

RAMSAR-områden (Convention on wetlands). 





2.8 Slätbakens förkastningssystem 


Det långsträckta, mäktiga och komplexa 

förkastningssystemet med sin bitvis mycket 

intressanta fauna och flora utgör en mycket värdefull 

och skyddsvärd naturmiljö med få motsvarigheter i 

Östergötland. 




undantas från ingrepp som t ex anläggningar, 

bebyggelse, täkt samt avverkningar i branter och 

på krön. 



Delar av området är säkerställt i Norrkrogs 

naturreservat. 

Östra delen av Norrkrogs naturreservat ingår i 

Natura 2000 (SE0230181). 




2.9 Östergötlands skärgård 


Den vidsträckta och finskurna Östgötaskärgården 

med sin mångfald av naturmiljöer, med flera 

sällsynta och hotade arter, är en helt unik miljö av 

utomordentligt stort naturvärde och synnerligen 

skyddsvärd. 

Förutsättningar för att områdets naturvärden skall 

bibehållas: 

De värdefullaste naturområdena i skärgården finns 

redovisade i naturvårdsplanen. För var och ett av 

dessa finns angivet under vilka förutsättningar som 

naturvärdena kommer att bestå. Naturreservaten 

sköts enligt skötselplaner. 


I skärgården finns drygt 20 naturreservat och mer 

än 50 fågelskyddsområden. Huvuddelen av dessa 

ingår även i Natura 2000. 





2.10 Jakobsdalsberget 


Jakobsdalsberget hyser mycket värdefulla 

bildningar av högsta kustlinjen. Dessa är de enda 

inom den mellansvenska israndzonen i östra 

Sverige. Berget är vidare en av de få kalottbergen 

inom denna naturgeografiska region. 

5 




undantas från täkt, sprängning, schaktning, 

markskador och anläggningar. 






2.11 Vagnsmossen 


Den stora opåverkade Vagnsmossen med sin 

kalmosse med strukturer utgör en utomordentligt 

värdefull och skyddsvärd naturmiljö. Myren har få 

motsvarigheter i Östergötland. 




undantas från dikning, gödsling, täkt och 

avverkning. Brynet kring myren bör ej avverkas. 


Naturvårdsprogram för Norrköpings kommun, 

2002. 

Ingår i Natura 2000. 

Ingår i nationell myrskyddsplan. 



kan skada naturmiljön.

2.12 Svärtinge udde 


Landskapet vid Svärtinge udde är mångformigt och 

har ett utomordentligt högt naturvärde. Grunden för 

detta är den naturliga gräsmarksvegetationen med 

lång hävdkontinuitet, grova träd samt geologiskt 

intressanta inslag. Områdets kulturhistoria sträcker 

sig så långt bak som 2000 år. Här finns välbevarade 

fornlämningar som t ex fornåkrar och stensträngar. 

Området ingår idet europeiska nätverket för 

skyddsvärd natur, Natura 2000, och är av nationellt 

intresse för naturvården. 



Alla åtgärder som kan skada områdets naturvärden 

skall undvikas. För bibehållande av naturvärdet 

bör området fortsätta hävdas genom slåtter och 

bete. En skötselplan finns för området. 


Området ingår i den nationella bevarandeplanen 

för odlingslandskapet: 81-29. Området ingår 

också i Östergötlands läns bevarandeplan för 

odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden: 

150. 

Området ingår i Natura 2000. 

Naturvårdsprogram, Norrköping kommun, 2002. 




2.13 Björnsnäs 


Björnsnäs ängar är ett stort område och utgör 

en mosaik av den öppna markens mest artrika 

vegetationstyper. Havsstrandängarna och en 

kalkfuktängsdominerad betesmark uppvisar en 

mångformighet, artrikedom och förekomst av 

sällsynta växtarter som har få motsvarigheter 

i Östergötland. Området har ett mycket högt 

naturvärde och är även av stor betydelse som 

fågellokal med bl a brun kärrhök. Floran är 

exklusiv och artrik och påvisar långvarig hävd 

och frånvaro av gödsel. Området ingår i Nationell 

bevarandeplan för odlingslandskapet samt är av 

Riksintresse för naturvården. 



Alla åtgärder som kan skada områdets naturvärde 

skall undvikas. För bibehållande av värdena bör 

området hävdas, hållas fritt från inväxande buskar 

och sly samt undantas från gödselpåverkan. 



för odlingslandskapet: 81-31. Området ingår också 

i Östergötlands läns bevarandeplan för odlingslandskapets 

natur- och kulturmiljövärden: 155. 




2.14 Duvhult-Nybygget 


De varierande och lövrika hagmarkerna kring 

Duvhult och Nybygget är ovanligt goda exempel 

på naturliga och artrika gräsmarker i norra 

skogsbygden och har få motsvarigheter i länet. 

6 

Förekomsten av i regionen mycket ovanliga arter 

som slåttergubbe och fältgentiana stärker värdet. 

Hagmarkerna ingår i det Europeiska nätverket för 

skyddsvärd natur, Natura 2000 och är av nationellt 

värde för naturvården. Området ingår dessutom i 

Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet 

samt är av Riksintresse för naturvården. 




skall undvikas. För bibehållandet av värden bör 

området hävdas genom slåtter och bete. 





odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden 

nr: 148. Området ingår i Natura 2000. 




2.15 Finnkärr 


Hagmarkerna kring Finnkärr utgör ett exempel 

på betesmark i mager skogsbygd med mycket 

få motsvarigheter i länet. Objektet är av högsta 

bevarandevärde. De naturliga betesmarkerna är 

ovanligt välhävdade och har en rik flora med 

den rödlistade skogsklockan samt ett flertal 

hävdgynnade arter. Området ingår i Nationell 

bevarandeplan för odlingslandskapet samt är av 

Riksintresse för naturvården.





området hävdas, hållas fritt från inväxande buskar 

och sly samt undantas från gödselpåverkan. 






nr: 153. 




2.16 Mauritsberg 


Strandängarna vid Mauritsberg har ett mycket högt 

bevarandevärde med sin representativa och artrika 

flora. De välhävdade ängarna har stor betydelse för 

häckande och rastande fåglar. I området finns även 

gamla ekar. Området ingår Nationell bevarandeplan 

för odlingslandskapet samt är av Riksintresse för 

naturvården. 





området hävdas, inväxande buskar och sly röjas 

bort samt undantas från gödselpåverkan. 



för odlingslandskapet: 81-165. 

Området ingår också i Östergötlands läns 

bevarandeplan för odlingslandskapets natur- och 

kulturmiljövärden nr: 181. 




2.17 Östermem 


Hagmarkerna kring Östermem har ett högt 

naturvärde knutet till en fin flora som dock bitvis 

är gödselpåverkad. Vegetationen domineras 

av rödvenhed och rödvenäng. Floran indikerar 

lång kontinuitet av hävd och innehåller många 

hävdgynnad arter. Området ingår i Natura 2000 

och Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet 






området hävdas, hållas fritt från buskar och sly 

samt undantas från gödselpåverkan. 






nr: 183. 

Området ingår i Natura 2000. 

7 




2.18 Vittinge-Torp 


Hagmarkerna kring Torp, Grinneby och Vittinge 

utgör värdefulla naturmiljöer med mycket höga 

naturvärden och har få motsvarigheter i regionen. 

De välbetade och ogödslade naturbetesmarkerna 

uppvisar en stor mångformighet med flera 

vegetationstyper som följd. Mindre vanliga 

vegetationstyper är stagghed och örtrika friskängar. 

Floran är mycket artrik med mindre allmänna 

arter som spåtistel och backsippa. Området ingår 

Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet 






området hävdas, hållas fritt från buskar och sly 

samt undantas från gödselpåverkan. Ekarnas 

naturvärden kan utvecklas om de får stå ljusöppet. 






nr: 175. 



kan skada naturmiljön.

Natura 2000-områden 

Utöver de områden som finns förtecknade ovan 

är även alla utpekade Natura 2000-områden 

av riksintresse enligt ett riksdagsbeslut 

2001. Riksintressena har områdesskydd och 

tillståndsplikt gäller för åtgärder som kan skada 

områdenas bevarandestatus. Prövning av bygglov 

och förhandsbesked i Natura 2000-områden 

har särskilda regler enligt plan- och bygglagen. 

Även åtgärder utanför markerade områden 

kan skada riksintressena vilket ska beaktas vid 

tillståndsprövning 

Inom Norrköpings kommun finns följande 

Natura 2000-områden varav de flesta har färdiga 

bevarandeplaner: 

Orrkojgölarnas naturreservat 

Sätramarkens naturreservat 

Kvillingeförkastninges naturreservat 

Rödgölens naturreservat 

Lunnsjöskogens naturreservat 

Glotternskogens naturreservat 

Bärsjöskogens naturreservat 

Erikslunds naturreservat 

Marielunds naturreservat 

Fjällmossens naturreservat 

Bråvikenbrantens naturreservat 

Kvarseboklints naturreservat 

Stora Hjälmmossens naturreservat 

Ljusfors naturreservat 

Ribbingsholms naturreservat 

Grönholmarnas naturreservat 

Naturreservatet Borgs ekhagar 

Naturreservatet Norrköpings ekbackar 

Vrinneviskogens naturreservat 

Esteröns naturreservat 

Djuröns naturreservat 

Svensksundsvikens naturreservat 

Bråxviks naturreservat 

Bråvikens naturreservat 

Runstorps naturreservat 

Norsholms naturreservat 

Majeldsbergets naturreservat 

Norrkrogs naturreservat 

Rävsholmens naturreservat 

Södra Lundas naturreservat 

Händelö ekbackar 

Bevarandeplaner för Natura 2000-områden finns 

hos Länsstyrelsen i Östergötland och används vid 

bedömningar beskrivna ovan. 

3. Friluftsliv 

Riksintresse för friluftslivet regleras i Miljöbalkens 

3 kapitel 6§ och utpekas av Naturvårdsverket 

efter samråd med Fiskeristyrelsen. Områden 

av riksintresse för friluftslivet ska ha stora 

friluftsvärden på grund av särskilda natur- och 

kulturkvaliteter, ha variationer i landskapet och 

god tillgänglighet för allmänheten. Urvalet av 

riksintresseområden har gjorts av Naturvårdsverket 

i samarbete med bl.a. länsstyrelserna. 

Länsstyrelsen har redovisat Bråviken- 

Kolmårdenområdet, Kolmårdens strövområde, 

Östergötlands skärgård samt Göta kanal som 

anläggningar/områden av riksintresse för 

friluftslivet. 

3.1 Bråviken – Kolmårdenområdet 

Beskrivning: 

8 

Bråviken-Kolmårdenområdet sträcker sig från 

Krokek i väster till Säter i öster och cirka 1,5 

km in från Bråvikenstranden. Mot Bråviken 

bildar den ca 50 m höga förkastningen en mäktig 

och iögonfallande brant. Den innanförliggande 

terrängen är relativt plan. Området är i huvudsak 

bevuxet med barrskogen - ofta hällmarkstallskogar 

- av olika ålder. Några mindre lövskogsområden 

med ett rikare växt- och djurliv finns bl a vid 

Marmorbruket. Vid Marielund ligger ett mindre 

urskogsreservat. Från Marmorbruket och ytterligare 

några platser har man en vidsträckt utblick över 

Bråviken och Vikbolandet. Centralt i området 

ligger Kolmårdens djurpark. Sörmlandsleden 

genomkorsar området och vid Bodaviken finns bl 

a bad- och campingplats. 


Bråviken-Kolmårdenområdet med sin 

mäktiga förkastningsbrant och möjlighet till 

naturupplevelser utgör ett värdefullt område för 

det rörliga friluftslivet. 


Området berörs av riksintresse för naturvård, 

Bråvikens förkastningssystem, och av riksintresse 

för kulturmiljövård, Fagervik – Marmorbruket. 



kan skada riksintresset. 

3.2 Kolmårdens strövområde 

Beskrivning: 

Kolmårdsområdet är ett vidsträckt skogsområde

med stort inslag av sjöar och myrmarker. Terrängen 

är sprickdalsbetingad och omväxlande. Barrskogar 

av skiftande ålder dominerar landskapet helt. 

Några få odlingsmiljöer som Rodga gård bildar 

öppningar i skogslandskapet. Sjörikedomen är stor 

och vattnet rent. Sjöarna är antingen långsträckta 

sprickdalssjöar eller oregelbundna sjöar med 

många vikar, uddar och öar. Myrarna är många, små 

och omväxlande. I anslutning till myrmarkernas 

tallrismossar och fattigkärr finns ofta småsjöar 

eller gölar. Kolmårdsområdet är mycket sparsamt 

bebyggt. Ett flertal kommunala anläggningar 

såsom skid- och vandringsleder, badplatser m m 

för det rörliga friluftslivet finns inom området. 

Östgötaleden genomkorsar området. 


Kolmårdsområdet är ett stort sjö- och myrrikt 

skogsområde med goda förutsättningar för ett 

mångsidigt friluftsliv. 


Området berörs av riksintresseområde för natur; 

Duvhult-Nybygget och Jakobsdalsberget. I området 

ingår även Natura 2000 områden; Rödgölen- 

Svartgölen, Glotternskogen och Bärsjöskogen. 


Området berörs av utredningskorridor för 

höghastighetståg, Ostlänken. Riksintresset för 

friluftsliv ska så långt som möjligt beaktas i den 

fortsatta planeringen för Ostlänken. 

3.3 Östergötlands skärgård 

Beskrivning: 

Den finskurna Östgötaskärgården med sin mosaik av 

vatten- och landmiljöer är unik. Östgötaskärgården 

kan indelas i inner-, mellan- och Ytterskärgård 

- var och en med sin speciella karaktär. 

Innerskärgården utmärks av de stora öarna. Dessa 

är till övervägande del barrskogsbevuxna men 

inslaget av ädellövskog är påfallande rikt speciellt 

kring odlingsmiljöena. Mellanskärgårdens öar är 

mindre och oftast tallbevuxna. Där utanför vidtar 

ytterskärgården med dess kala öar, kobbar och skär. 

Tydligast utbildad är de olika zonerna i Sankt Anna 

skärgård. Där är också skärgården som bredast. 

Skärgårdens mångformighet skåpar underlag 

för ett rikt och omväxlande växt- och djurliv. 

Havsörnen och berguven är två utrotningshotade 

djurarter hemmahörande i skärgårdens inre och 

mellersta delar. I ytterskärgården finns fågelskären 

med sitt rika fågelliv och i yttersta havsbandet 

håller gråsälen till - även den en utrotningshotad 

art. I skärgården finns mycket goda möjligheter 

för olika typer av sjösporter, fiske, bad, natur- och 

kulturstudier. Goda hamnar liksom campingplatser 

och andra övernattningsmöjligheter finns på ett 

flertal platser i skärgården. 

Anmärkning : Området omfattar skärgårdens öar 

och vatten samt kusten intill 150 m. 


Den vidsträckta och finskurna Östgötaskärgården 

med sin mångfald av naturmiljöer är en helt unik 

miljö av utomordentligt stort naturvärde och av 

mycket stor betydelse för det rörliga friluftslivet. 

9 




3.4 Göta kanal 

Beskrivning: 

Göta kanals östgötadel binder samman Vättern 

med Östersjön via sjöarna Boren och Roxen. 

Kanalen slingrar sig fram genom ett omväxlande 

kulturlandskap. Utmed kanalen finns ett flertal 

intressanta kulturmiljöer både sådana som är 

knutna till kanalen och andra som t ex Stjärntorp 

vid Roxen och Ulvåsa vid Boren. Längs långa 

sträckor av kanalen går en cykelväg, I sjöarna finns 

badplatser och hamnar. 


Göta kanal är en attraktiv kultur- och fritidsmiljö 

utan motstycke i landet. 

Norrköpings kommuns ställningstagande: 

För att tillgodose riksintresset för friluftsliv ska 

möjligheterna att röra sig utmed stränderna, t ex 

genom strandpromenader, bibehållas, utvecklas 

och tillgodoses i samband med utbyggnad av 

staden och tätorterna. Utanför tätorterna bör 

strandnära områden bevaras och undantas från 

bebyggelse eller anläggningar som inte tillgodoser 

friluftslivets intressen. 

4. 4 kap Miljöbalken 

Norrköpings kommuns östersjökust berörs 

av två riksintressen enligt 4 kap MB 3 och 4 §. 

Från Arkösund och norrut längs kusten gäller 

riksintressebestämmelserna ”högexploaterad 

kust”, 4 kap MB 4 §. Söder om Arkösund gäller

iksintressebestämmelserna ”obruten kust”, 4 kap 

MB 3 §. 

Inom området ”högexploaterad kust”, gäller, 

förutom att natur- och kulturvärden inte påtagligt får 

skadas, också särskilda regler för fritidsbebyggelse 

och vissa typer av industrianläggningar som 

omfattas av regeringens tillåtlighetsprövning 

enligt 17 kap MB. 

Med kompletteringar avses sådana tillskott till en 

befintlig bebyggelsegrupp, som innebär att det 

av fritidsbebyggelse ianspråktagna området inte 

ökar nämnvärt i omfattning, eller tillskott som 

innebär en naturlig avrundning av ett befintligt 

bebyggelseområde. Som komplettering räknas även 

förtätning inom befintliga bebyggelseområden. 

Inom området ”obruten kust”, förutom att natur- 

och kulturvärden inte påtagligt får skadas, gäller 

förbud mot etablering av vissa miljöstörande 

anläggningar samt att friluftlivets och turismens 

intressen ska prioriteras vid bedömning av olika 

exploateringsföretag med mera. 




5. Kulturmiljövård 

Riksintresse för kulturmiljövården regleras 

i Miljöbalkens 3 kapitel 6§ och utpekas av 

Riksantikvarieämbetet. Det är viktigt att 

uppmärksamma helheten och sammanhangen 

i kulturmiljön så att viktiga karaktärsdrag och 

företeelser kan bevaras. Länsstyrelsen har 

vårdplaner för kulturmiljöer. Kulturmiljöer 

skyddas även genom olika lagtexter, exempelvis 

miljöbalken och kulturminneslagen. 

Miljöbalkens (MB, SFS 1998:808) 

hushållningsbestämmelser slår fast att värdefulla 

natur- och kulturmiljöer skall skyddas och vårdas. 

Riksantikvarieämbetet kan statusbestämma 

särskilt intressanta kulturhistoriska miljöer som 

riksintresse. Dessa skall skyddas mot påtaglig 

skada. Biotopskyddet värnar inte bara naturvärden, 

utan även kulturmiljöer. 

Kulturminneslagen (KML, SFS 1988:950) gör 

skydd och vård av vår kulturmiljö till en nationell 

angelägenhet; ansvaret att visa hänsyn och 

aktsamhet delas av alla. Den som planerar eller 

utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön 

såvitt möjligt undviks eller begränsas. KML 

innehåller bestämmelser om ortnamn, fornminnen, 

byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen samt 

om utförsel och återlämnande av kulturföremål. 

Kulturminneslagen och Miljöbalken ger ett 

generellt skydd för områdena som är utpekade 

som riksintresse av Riksantikvarieämbetet. 

Vissa områden har även byggnadsminnen och 

andra områdesbestämmelser för deras speciella 

kulturmiljö. 

5.1 Göta kanal (delen i Kimstads, 

Skärkinds och Tåby snr) 

Motivering: 

Kommunikationsmiljö med landets främsta 

kanalmiljö (utförd 1810-1832), av stor 

teknikhistorisk betydelse och med dominerande 

läge i omgivande landskap. 

10 

Uttryck för riksintresset: 

Kanalmiljön genom Norrköpings kommun 

med omgivande landskap och bebyggelse. 

Slussvaktarboställen. De planterade alléerna ger 

kanalen en parkliknande karaktär. Hamn och 

lastageplats vid Mem där kanalen mynnar ut i 

Slätbaken. Lotsstation, lotsbostad och tullpackhus. 

(Miljön berör också Motala, Söderköping och 

Linköpings kommuner samt Skaraborgs län.) 

I området ingår även: Mems säteri, 

förvaltarbostad. 


För att bibehålla kanalområdets värde från 

kulturhistorisk synpunkt bör byggnader och 

tekniska anläggningar från den tid då kanalen 

anlades eller hade betydelse för varutransporter och 

som hört samman med kanalverksamheten eller 

som byggts till följd av kanalen under den ovan 

angivna perioden så långt som möjligt bevaras och 

underhållas. 

5.2 Halleby (Skärkinds sn) 

Motivering: 

Fornlämningsmiljö med välbevarat fossilt 

odlingslandskap där en kontinuerlig utveckling 

från äldre järnålder väl kan följas. 


Områdets bebyggelsehistoria kan följas från äldre 

järnålderns gravfält, stensträngssystem och fossila 

åkermark via yngre järnåldern och medeltidens 

bytomt (avhyst på 1700-talet) med tillhörande 

gravfält fram till 1800-talet då den nuvarande 

herrgården på Halleby f d säteri uppfördes.


För att bibehålla den öppna karaktären av 

jordbruksbygd är det av största vikt att de åkrar som 

finns idag brukas och att de gamla hagmarkerna 

hålls öppna, allra helst genom betesdrift. 



kan skada kulturmiljön. 

5.3 Grensholm (Vånga sn) 

Motivering: 

Herrgårdsmiljö av medeltida ursprung med enhetligt 

utformad och väl sammanhållen bebyggelse i 

skogsbygd vid Roxens norra strand. 


Grensholms herrgård med huvudbyggnad 

ursprungligen från 1600- talet men i dag av 

karolinsk karaktär med omgivande fransk park med 

spegeldamm. Stort antal torp, många uppförda i sten 

av dalkarlar under 1700-talets mitt. Senmedeltida 

huvudbyggnad i sten, under 1500-talet ombyggd till 

gårdskapell. Välbevarad ekonomibebyggelse från 

1700- och 1800-talen, gårdsmejeri och fattighus. 

Ruinen efter den medeltida borganläggningen Ål 

på Slottsudden. 


Det öppna landskapet kan endast bevaras genom 

fortsatt brukning av marken och av betesdjur i de 

gamla hagmarkerna. 




5.4 Norsholm-Tångestad (Kimstads 

sn) 

Motivering: 

Herrgårdslandskap med medeltida borgruiner och 

strategiskt belägen fornborg. 


Norsholms herrgård med äldre (ursprungligen från 

1670-talet) och yngre (1800-tal) mangårdsbyggnad. 

Det f d kronosäteriet Tångestads gård samt 

till herrgårdarna hörande torpbebyggelse. De 

medeltida biskopsborgsruinerna på Munkeboda 

holme i Motala ström. Strategiskt belägen fornborg 

vid Roxen. Omfattande ängs- och hagmarker. 

I området ingår även: Tidiga betongbroar från 

1900-talets början av teknikhistoriskt intresse. 

Slussar, slussportar och slussvaktarbostad. 


Det är av största vikt för kulturmiljön inom 

riksintresset att den öppna karaktären bevaras 

- att de åkrar som finns idag brukas och att de 

gamla hagmarkerna hålls öppna, allra helst genom 

betesdrift. 

Bebyggelsen på de stora gårdarna Norsholm 

och Tångestad har ett stort kulturhistoriskt 

värde. Renoveringar ska utföras i samklang med 

den lokala byggnadstraditionen vad gäller t ex 

proportioner, fasad- och takmaterial. Vid eventuella 

nybyggnationer måste bebyggelsen anpassas till 

den lokala byggnadstraditionen, vad gäller t ex 

11 

proportioner, fasad och takmaterial. 




5.5 Lövstad (Kimstads sn) 

Motivering: 

Odlingslandskap med monumentalt utformad 

slottsanläggning och omgivande engelsk park. 


Lövstads slott uppfört vid 1600-talets mitt och 

med en ovanligt väl bevarad 1600- och 1700talskaraktär. 

Engelsk park från omkring år 1800. 

Kringbyggd ekonomibyggnad samt grindstuga. 

I området ingår även: Järnåldersgravfält och en 

fornborg. 


Det är av stor vikt att landskapet behåller sin karaktär 

av slottsegendom med ålderdomlig bebyggelsebild 

och öppet landskap. Den bebyggelse som finns 

kvar idag bör därför bibehållas och nybebyggelse 

undvikas. 


Området berörs av utredningskorridor för 

höghastighetståg, Ostlänken. Riksintresset för 

kulturmiljövård ska så långt som möjligt beaktas i 

det fortsatta planerandet för Ostlänken. 

5.6 Himmelstalund-Leonardsberg–

Skälv (Borgs och Östra Eneby snr) 

Motivering: 

Fornlämningsmiljö bland annat med ett av 

landets märkligaste och mest omfattande 

hällristningsområden från bronsåldern. 


Området ligger i en central kulturbygd med lång 

bebyggelsekontinuitet. Ca 300 hällristningslokaler 

med över 6000 figurer samt boplatser från 

bronsåldern. Gravfält och boplatser från järnåldern 

anknyter till medeltida bytomter. Ringstaholms 

medeltida borgruin ligger i strategiskt läge på en ö 

i Motala ström. 

I området ingår även: Himmelstalunds herrgård 

och brunnsalong från 1700-talet, brunnshotell, 

”sexstyverskrogen”, ”femöresbron” m.m. 


Området är ett av vårt lands rikaste 

hällristningsområden. Så gott som varje 

uppstickande berghäll i riksintresset har ristningar 

eller skålgropar. Området är av stort vetenskapligt 

och pedagogiskt värde. Det är därför en nationell 

angelägenhet att bevara och tillgängliggöra denna 

värdefulla fornlämningsmiljö. Det är viktigt att den 

öppna och mycket gamla jordbruksbygden, i Borgs 

socken och i området Leonardsberg-Ekenberg, 

bevaras. Det kan endast ske genom fortsatt 

brukning av marken och skydd mot omfattande 

exploateringar. 



kan skada kulturmiljön. Den gemensamma 

översiktsplanen för Linköping-Norrköping 

föreslår utveckling av Himmelstalund mäss- och 

idrottsområde med komplettering av bostäder. 

Planens intentioner ska genomföras på ett sätt som 

är förenligt med riksintresset. 

5.7 Norrköping 

Motivering: 

Stads- och industrimiljö kring kraftkällan Motala 

ström, som tydligare än någon annan plats i 

landet speglar den industriella utvecklingen, dess 

förutsättningar och den miljö detta skapat under 

särskilt 1600-talet och 1800-talets senare del. 


Industrianläggningar från skilda tider, även 

utanför det centrala industrilandskapet, med högt 

markutnyttjande, storslagna fabrikskomplex, 

dammar, broar och det forsande vattnet. Stadskärnan 

med enstaka bevarade medeltida drag, landets första 

rätvinkliga rutnätsplan på Saltängen från 1613 och 

det därmed sammanhängande Johannisborgs slott, 

samt den dominerande rutnätsplanen från mitten 

av 1600-talet. Den äldre stadens mer småskaliga 

bebyggelse, kyrkor och offentliga byggnader och 

den storstadsmässiga stenstadsbebyggelsen från 

1800-talets slut. 

Gaturummens och torgens karaktär och stadens 

siluett. De allékantade promenaderna, och offentliga 

byggnader, parker och planteringar i anslutningar 

till dessa. Järnvägsmiljön och Inre hamnen, med 

magasinsbyggnader, kajer, tullhus m.m. Uttryck för 

de speciella ekonomiska och sociala förhållanden 

som storindustrin skapade, såsom Folkparken och 

12 

andra donationer, bostäder för olika sociala skikt 

och folkrörelsebyggnader. Kneippens kurortsmiljö 

och Borgs villastad med tidstypisk plan och stora, 

individuellt utformade villor på stora tomter. Röda 

stadens egnahemsområde, m fl bebyggelsemiljöer 

som speglar utvecklingen vid 1900-talets början. 

Rester av gamla infartsvägar och andra spår av det 

landskap som tidigare omgav stadskärnan. 


Utöver allmänna riktlinjer och lagskyddet skall 

riksintresset Norrköping tillgodoses genom de 

riktlinjer som anges i Framtid Norrköping – 

Översiktsplan 2002; utvecklingsplan för staden. 


Stadsbilden och det befintliga gatunätet ska 

bibehållas. Ny bebyggelse skall utformas med 

hänsyn till miljön och med utgångspunkt från 

platsen (utesluter inte nyskapande). Förändringar 

av befintlig, kulturhistorisk värdefull bebyggelse 

skall ske med varsamhet. Underhållsarbeten skall 

utföras med traditionella metoder och material. 

Bevarande och utveckling bör ske med samråd med 

kulturhistorisk expertis; vid planerade väsentliga 

förändringar skall samråd ske med länsstyrelsen. 

Promenaderna, parkerna och övriga gröna miljöer 

bevaras, vårdas och utvecklas. Vid utformningen 

av anordningar mm som påverkar gatumiljön skall 

hänsyn tas till platsens värden vad gäller estetik, 

kultur och miljö. Många byggnader och miljöer är 

också skyddade genom byggnadsminnesförklaring. 

5.8 Ringstad-Grimstad (Östra Eneby

sn) 

Motivering: 

Fornlämningsmiljö av särskilt vetenskapligt 

värde med lämningar från både äldre och yngre 

järnålder. 


Fornlämningarna ligger på den s k Norrköpingsåsen 

som höjer sig över omgivande lermarker. De 

omfattar ett stort äldre järnåldersgravfält med ett 

ovanligt rikt varierat gravbestånd, intilliggande 

förhistoriska husgrunder samt flera mindre 

gravfält. 


Det är av största vikt att landskapet bevarar 

sin öppna hagmarkskaraktär, genom bete och 

återkommande röjningar. Det står helt klart att de 

registrerade fornlämningarna i området bara utgör 

en mindre del av de som verkligen finns, vilket man 

måste vara medveten om vid eventuella ingrepp i 

marken. 



kan skada kulturmiljön. Planen föreslår att ett 

angränsande område i öster ska utredas för framtida 

verksamhetsområde. En eventuell exploatering 

i öster ska ske på ett sätt som är förenligt med 

riksintresset. 

5.9 Krokek (Krokeks sn) 

Motivering: 

Betydelsefull kommunikationsmiljö intill äldre 

vägsträckning med förhistorisk kontinuitet. 

Kloster- och kyrkomiljö från medeltiden kring 

Krokeks kyrkoruin. 


Platsen var en anhalt för Eriksgatan vid 

landskapsgränsen. Franciskankloster omnämnt 

i början av 1400-talet, kyrkoruin och kyrkogård, 

gästgiveribebyggelse, gränsmarkering. 


Det är mycket viktigt för områdets karaktär att 

dessa öppna ytor ej tillåts att växa igen. Det är inte 

mycket av den äldre bebyggelsen som kvarstår i 

Krokek, desto viktigare är det att den som finns 

bevaras. 




5.10 Fagervik-Marmorbruket 

(Krokeks sn) 

Motivering: 

A. Fornlämningsmiljö från yngre stenåldern av stort 

vetenskapligt och forskningshistoriskt intresse. 

B. Tidig industrimiljö med marmorbruk av 

medeltida ursprung med bebyggelse från perioden 

1700- till 1900-talen. 


A. Delundersökt gropkeramisk boplats. Resultaten 

från den första undersökningen lade grunden för 

fasindelningen av den gropkeramiska kulturen. 

B. Industrilämningar i form av stenbrott, varphögar, 

13 

magasin och bostadsbebyggelse. 

I området ingår även delar av f d järnvägen 

”Nunnebanan” från 1800-talets slut. 


Marmorbruket innehåller sådana värden att 

området utgör riksintresse för både dess natur- och 

kulturmiljö, liksom för dess fritidsmiljö. All typ 

av exploatering är med andra ord mycket känslig 

i denna miljö. Ett av de största hoten mot den 

riksintressanta kulturmiljön är bristande underhåll 

och förändringar av bruksmiljöns byggnader. 




5.11 Abborreberg (Styrstad sn) 

Motivering: 

Tidig sommarnöjesmiljö vid Bråvikens strand 

brukat av Norrköpings förmögnare borgerskap. 


Miljön omfattar: ”Sjöpaviljongen”, ”Stora Villan” 

,”Kavaljersflygeln”, lusthuset ”Fåfängan”, anlagd 

trädgård samt uthus och bodar tillkomna under 

perioden 1820-1880. 


Det är av stor vikt, att landskapet runt luststället får 

behålla sin karaktär och inte väsentligen förändras. 

Området får inte ytterligare bebyggas och framtida 

sommarstugebebyggelse bör helt undvikas i miljön. 

Strandmiljön skall lämnas orörd och ej bebyggas 

med bryggor och andra strandknutna anläggningar. 

Skogsområdet väster och söder om Abborreberg 

måste vårdas och totalavverkning undvikas. Den 

hävdade f d parkmarken närmast luststället ska

underhållas och ingen igenplantering med skog 

ska tillåtas. 




5.12 Ållonö (Östra Stenby sn) 

Motivering: 

Herrgårdsmiljö med förhistorisk bruknings- 

och bosättningskontinuitet som åskådliggör 

godsbildningsprocessen genom avhysningen av 

två byar. 


Huvudbyggnad av senmedeltida ursprung, som 

brändes av ryssarna 1719. Under tidigt 1900-tal 

återställd efter avbildning ur Dahlberghs Sueciaverk, 

omgivande trädgård och park. Olöbys stora, 

avhysta bytomt, Eneby avhysta bytomt samt två 

yngre järnåldersgravfält. 


Det är av stor vikt, att landskapet behåller sin 

karaktär av slottsegendom med ålderdomlig 

bebyggelse och öppet landskap. Hotbilden utgöres 

av förtätning och förändring av bebyggelsebilden. 

Ytterligare nybebyggelse bör undvikas inom 

området. Varsamhet bör beaktas vid renovering 

och ombyggnad av husen inom området. 




5.13 Dagsberg (Dagsbergs sn) 

Motivering: 

Sockencentrum i dominerande läge med av skiftena 

relativt opåverkad tät bybebyggelse. Kringliggande 

byar och omfattande fornlämningsmiljöer från 

järnåldern. 


Gårdarna ligger grupperade runt kyrkan vars 

äldsta delar härrör från medeltiden. Enstaka 

fornlämningar går tillbaka till bronsålder, vid byn 

finns stora gravfält från äldre och yngre järnåldern 

och vid anslutande byar ett flertal större och 

mindre gravfält samt stensträngar, totalt finns ca 

850 gravar. Kyrkby med skola, ålderdomshem och 

manbyggnader. 


Det är av största vikt för kulturmiljön i riksintresset 

att det öppna landskapet omkring Dagsbergs 

kyrkby även fortsättningsvis brukas och på så 

vis hålls öppet. Nya hus ska helst lokaliseras till 

traditionella lägen för bebyggelsen och man bör 

undvika spridd bebyggelse i det öppna landskapet. 




5.14 Tingstad (Furingstads, 

Tingstads och Tåby snr) 

Motivering: 

Centralbygd och herrgårdslandskap med rikt 

sammansatta fornlämningsmiljöer. 


De närmare 1000 fornlämningarna består av 

14 

storhögar, gravfält, boplatser, stensträngssystem 

och flera runstenar framför allt från bronsålder och 

äldre järnålder. Almstad herrgård från tidigt 1700tal 

med avhyst bytomt. Nyckelby herrgård från 

1700-talet. Restads, Kummelbys och Gullbergs 

byar med intilliggande stora järnåldersgravfält. 

Stora Grönhögs by med bevarad bykärna och 1800talsbebyggelse. 

Grönhögs ursprungliga tingsplats 

där senare Tingstads sockencentrum växte fram. 

Medeltida kyrka, sockenstuga och skola. 


Det är av stort pedagogiskt och vetenskapligt 

värde att hagmarkerna hålls röjda eller betade 

så att fornlämningarna på ett tydligt sätt syns i 

terrängen. Det största hotet mot kulturmiljön inom 

riksintresset är igenläggning av jordbruksmark, 

samt omfattande exploateringar. För att bibehålla 

den öppna karaktären av jordbruksbygd är det av 

största vikt att de åkrar som finns idag brukas och 

att de gamla hagmarkerna hålls öppna, allra helst 

genom betesdrift. 




5.15 Jämjöborg – Onsten (Östra 

Husby och Östra Stenby snr) 

Motivering: 

Rikt sammansatt fornlämningsmiljö i huvudsak 

från äldre järnålder med två av landskapets 

märkligaste fornborgar. 

Uttryck för riksintresset:

Fornborgen Jämjöborg (även kallad Ormsten) 

med mycket kraftiga vallar har karaktären av 

tillflyktsplats. Onstens fornborg kan betecknas 

som befäst gård med kraftiga kulturlager, utanför 

vallen finns lämningar efter ett vallgravsinhägnat 

boplatsområde. Gravfält, boplatser med 

skärvstenshögar och stensträngssystem. 



jordbruksbygd är det av största vikt att de åkrar som 

finns idag brukas och att de gamla hagmarkerna 

hålls öppna, allra helst genom betesdrift. Det är 

av stor vikt för landskapsbilden att detta område 

med fornborgen, de många stensättningarna och 

skärvstenhögarna hålls öppna, allra helst genom 

betesdrift. Detta gäller också gravfälten inom 

riksintresset, som i de flesta fall är igenväxande. 

För att kulturmiljöns karaktär ska bevaras är 

et av största vikt att ombyggnader eller nya 

byggnader underordnar sig den nuvarande 

bebyggelsestrukturen och byggnadstraditionen. 

Bebyggelsen ska i möjligaste mån anpassas till 

den lokala byggnadstraditionen vad gäller t ex 

proportioner, fasad- och takmaterial. Det är också 

av stor betydelse att byggnadens grund anpassas 

till markens lutning, inte tvärtom. 




5.16 Skamby-Linneberga-Bjärstad 

(Kuddby och Å snr) 

Motivering: 

Rikt sammansatt fornlämningsmiljö med ett 

ovanligt gravfält. 


Spridda gravar och skärvstenshögar, 

stensträngssystem, tre stora och flera mindre 

gravfält belägger kontinuerlig bebyggelse från 

yngre bronsålder. Vid Skamby finns ett gravfält 

med tio båtformiga eller runda insänkningar (ev 

kammar- eller båtgravar). 



jordbruksbygd är det av största vikt att åkrarna 

brukas också fortsättningsvis och att betesmarkerna 

hålls öppna genom betesdrift. Det är av stor vikt för 

landskapsbilden att hagmarkerna med sina gravfält 

förblir öppna, allra helst genom bete. 




5.17 Korpetorp-Lönshuvud (Rönö sn) 

Motivering: 

Kustrelaterad fornlämningsmiljö med rösen i 

dominerande krönläge. 


30 rösen utmed en förkastningsbrant. 

I området ingår även: Lönshuvuds vårdkase från 

1700-talet. 


Etablering av bebyggelse, som t ex fritidsbostäder, 

15 

skulle vara mycket olämpligt inom riksintresset. 

En annan åtgärd som skulle förändra kulturmiljön 

är igenplantering av de uppbrutna åker- och 

betesmarkerna runt gårdarna. Öppenheten hotas 

också av att de gamla betesmarkerna växer igen, på 

grund av minskat betestryck. Fornlämningarna bör 

förses med kulturhistoriska informationsskyltar. 




5.18 Stegeborg –Skällvik (delen i 

Östra Ny sn) 

Motivering: 

Kustbundet slott- och herrgårdslandskap 

med lämningar efter två strategiskt belägna 

medeltida borganläggningar av stor politisk och 

militärhistorisk betydelse. 


Borgarna är strategiskt anlagda för att 

kontrollera inloppet från havet till Östergötland. 

Kungamaktens imponerande Stegeborg 

slottsruin och Linköpingsbiskoparnas Skällvik. 

Skällviks medeltida kyrka, under 1500-talets slut 

omgestaltad av Johan III. Stegeborgs herrgård med 

huvudbyggnad från början av 1800-talet. (Området 

berör också Söderköpings kommun). 




5.19 Viggeby-Kvästad-Augustenhill

(Skärkinds sn) 

Motivering: 

Fornlämningsmiljö med gravfält och omfattande 

stensträngssystem. 


Stensträngssystem omgärdar fägator och 

odlingsytor, gravfält och en husgrundsterrass. 

I området ingår även: Viggeby och Kvästad gårdar 

med äldre och yngre manbyggnader. Augustenhill, 

utskiftat 1850, med bebyggelse från andra hälften 

av 1800-talet. 


För att den riksintressanta kulturmiljön ska bestå 

måste den öppna karaktären i landskapet bevaras. 

Det är också av största vikt att de åkrar som finns idag 

brukas också i framtiden. Flera av fornlämningarna 

ligger i de skogsplanterade områdena, vilket måste 

uppmärksammas vid avverkning. 




5.20 Östra Husby-Häradshammar 

(Östra Husby och Häradshammars 

snr) 

Motivering: 

Centralbygd i sprickdalsterräng med rikt 

fornlämningsbestånd. 


Skärvstenshögar, stensträngssystem och gravfält 

från bronsålder och framåt. Östra Husby 

nyklassicistiska 1800-talskyrka, kyrkbyn med 

prästgård och tillhörande ekonomibyggnader 

samt skola och tiondebod från 17-1800-tal. Östra 

Husby tingsplats. Bossgård f d länsmansboställe. 

Häradshammar nyklassicistiska 1800-talskyrka, 

kyrkby med prästgård och skola. Talrika bymiljöer 

i ursprungligt läge. 


Det är av stort pedagogiskt och vetenskapligt 

värde att hagmarkerna hålls röjda eller betade 

så att fornlämningarna på ett tydligt sätt syns i 

terrängen. Det största hotet mot kulturmiljön inom 

riksintresset är igenläggning av jordbruksmark, 

samt omfattande exploateringar. För att 

kulturmiljöns karaktär ska bevaras är det viktigt 

att nya byggnader underordnar sig den nuvarande 

bebyggelsestrukturen och byggnadstraditionen. 




6. Energi- och industriell produktion 

Energimyndigheten är den myndighet som har 

ansvar för att besluta om områden av riksintresse 

för energiproduktion (bl. a. Vindbruk) och 

energidistribution enligt förordningen (1998:896) 

om hushållning med mark- och vattenområden 

m.m. Energimyndigheten ska ange områden som 

myndigheten bedömer vara av riksintresse, efter 

16 

samråd med Boverket och länsstyrelserna. 

Norrköpings kommun har inga riksintressen 

avseende industriell produktion, medan det finns 

ett utpekat riksintresseområde för vindbruk. 

Riksintresse vindbruk skiljer sig i flera 

avseenden från andra riksintresseområden av 

exploateringskaraktär. Angivna områden har 

primärt ett värde i form av en hög energipotential. 

Platsen är sekundär. Värdet i områdena är relativt lika 

överallt. Det som dock skiljer beslutade områden 

från andra områden med hög vindenergipotential är 

att viss lämplighetsbedömning redan är genomförd 

för dessa områden. Områdena är därmed ur 

energisynpunkt särskilt lämpade för vindbruk. I 

Norrköpings kommun finns ett område utpekat av 

Energimyndigheten för vindbruk. Det är beläget 

i Östersjön utanför kommunens kust, riktningen 

mot riksintresset utpekas på kartan. 




7. Vägar 

Vägverket har sett över vilket vägnät som utgör 

riksintresse, beslut 2004-11-08. Vägverket gör 

anspråk på ett nät av vägar som har sådana 

speciella funktioner för vägtransportsystemet 

att Vägverket bedömer att de mark- och 

vattenområden som berörs av vägarna är av 

riksintresse för kommunikationsanläggningar. 

Klassningen gäller både befintligt och planerat 

vägnät. Riksintresseanspråket omfattar också

de störnings- och riskzoner som omger de 

kommunikationsanläggningarna som är av 

riksintresse. 

Förteckning över vägar av riksintresse 

Vägar inom Transeuropean Network (TEN) 

E4 Helsingborg – Haparanda 

E22 Malmö – Norrköping 

Vägar som ingår i det nationella stamvägnätet 

55/56/53/67 - Norrköping – Gävle 

Vägar mellan regionala centrum 

51 - Norrköping – Kumla 

Vägar mellan kommunikationsanläggningar av 

riksintresse 

del av 209 Norrköpings flygplats anslutning till E4 

Bravikensvägen/ Hanholmsvägen Norrköping 

(Oljehamn mm) (E4) tpl Åby 

Söderleden (E5537)/ Sjötullsgatan/ Packaregatan 

Norrköping (Inre hamnen mfl.) (E22) tpl Ljura 

Planerade vägar: 

I Norrköpings kommun pågår planeringen 

av Norrleden. Under planeringsskedet är 

utredningskorridorerna för Norrleden att betrakta 

som riksintresse för väg. Efter vägens tillblivelse 

förändras riksintressets utbredning till att gälla den 

nya vägens sträckning. 


Mark för planerade vägar ska skyddas för att 

säkra dess genomförande. Inga åtgärder som kan 

begränsa vägarnas funktion får tillkomma i dess 

närhet. 

8. Järnvägar 

Redovisning av transportsektorns riksintressen 

bygger på att funktionsbegreppet ska ligga till 

grund vid utpekandet av dessa riksintressen. 

I funktionsbegreppet ingår generellt en viss 

värdebedömning av trafikanläggningens betydelse 

från såväl ett internationellt som ett nationellt och ett 

särskilt regionalt perspektiv. Riksintresseanspråket 

omfattar också de störnings- och riskzoner som 

omger de kommunikationsanläggningarna som är 

av riksintresse. 

Ostlänken/Götalandsbanan 

I dagsläget utreds möjligheten att bygga järnväg 

för höghastighetståg på sträckan mellan Järna – 

Linköping, Ostlänken. De utredningskorridorer 

som utpekas under Ostlänkenutredningen 

betraktas som riksintresse för järnväg tills 

järnvägsplanen fastslagit Ostlänkens planerade 

dragning. Banverket fattade i mars 2010 beslut om 

röd korridor för sträckan Järna – Loddby ska vara 

grund för fortsatt planering. 


Mark för planerade järnvägar ska skyddas för att 

säkra dess genomförande. Inga åtgärder som kan 

begränsa järnvägarnas funktion får tillkomma i 

dess närhet. 

17

Stråk Bandel Riksintresse Funktionsbeskrivning 

Södra 

stambanan 

Anläggningar för tågbildning 

Norrköping • Internationell 

koppling 

• Nationell 

regional 

koppling 

• Hamn 

• Godståg 

• Snabbtåg 

• Interegionala 

tåg 

• Regional tåg 

• Lokala tåg 

Södra stambanan är en av Sveriges viktigaste 

järnvägar. Den förbinder Stockholm med 

Malmö, Skåne och kontinenten. Den ingår i det 

Strategiska godsnätet och i TEN-nätet. Banan 

trafikeras av både gods- och persontrafik. Strax 

söder om Järna delar sig banan i två grenar 

mot Norrköping, en via Katrineholm och en 

via Nyköping. I Åby, öster om Norrköping, 

förenas de igen. Banan är dubbelspårig och 

snabbtågsanpassad, förutom grenen Järna- 

Nyköping-Åby. 

Ort Utpekande Anläggningar Funktionsbeskrivning 

Norrköping E1 – E4 Hamn 

Kombiterminal 

Tågbildning 

Kriterier för utpekande av anläggningar 

Viktig växlingsbangård med anslutning till 

hamn och industrier med stort transportbehov. 

Kombiterminalen är en av landets största. 

På sikt kan verksamheten komma att flyttas 

till en ny terminal på Händelö. Hamnen är 

utpekad som hamn av riksintresse. Viktig 

växlingsbangård i Kimstad. 

E1 - Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden 

E2 - Anläggningen är eller blir lokaliserad till hamn, som är av riksintresse eller har annan stor 

betydelse, eller annan viktig knutpunkt 

E3 - Anläggningen är eller blir lokaliserad till ett läge med goda anslutningar till det övergripande 

spår- och vägnätet 

E4 - Anläggningen har förutsättningar för utvecklings- och expansionsmöjligheter, bland annat 

från miljösynpunkt. 

18 

9. Luftfart 

Transportstyrelsen har fastställt att grunden 

för utpekande av Norrköpings flygplats som 

riksintresse enligt 3 kap miljöbalken är att 

flygplatsen har en internationell, nationell eller 

särskild regional betydelse. 

Riksintresseområdet för en flygplats utgörs dels 

av den mark som idag används, dels av den mark 

som på sikt kan behöva tas i anspråk för luftfartens 

behov. Den formella grunden för utpekande av 

riksintresseområden finns i miljöbalkens 3:e kapitel 

och i förordning (1998:896) om hushållning med 

mark och vattenområden m.m. 

Viss markanvändning utanför riksintresseområdena 

kan försvåra eller omöjliggöra flygverksamheten 

vid flygplatsen. De områden inom vilka tillkomsten 

av anläggningar som master, torn, bostäder och 

vårdlokaler m.m. kan innebära restriktioner på 

flygverksamheten kallas för influensområden. 

Det finns tre typer av influensområden kring en 

flygplats: 

• Influensområde med hänsyn till flyghinder. 

• Influensområde med hänsyn till flygbuller. 

• Influensområde med hänsyn till elektromagnetisk 

störning. 



kan skada riksintresset. Inga åtgärder som kan 

begränsa flygplatsens funktion får tillkomma i 

dess närhet eller influensområde. Mer detaljerade 

ställningstagande finns i översiktsplan 2002.

10. Sjöfart 

Sjöfartsverket pekar ut de hamnar och farleder, 

samt områden i övrigt, som har sådana 

speciella funktioner för sjötransportsystemet 

att Sjöfartsverket bedömer att de mark- och 

vattenområden som berörs är av riksintresse för 

kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8§ 

miljöbalken (MB). 

Värdebeskrivning: 

Sjöfartsverket har pekat ut Norrköping som 

kategori A hamn i Transeuropiska nätverket TEN. 

Motivering: 

Sjöfartsverket anser att det är rimligt att hamnar som 

är i den kategorin att de anses vara av den vikt att de 

skall ingå i TEN-T-systemet kategori A även skall 

vara av nationellt svenskt transportpolitiskt intresse 

och förklaras som riksintresse. Någon ytterligare 

speciell motivering eller värdebeskrivning av 

dessa hamnar synes egentligen ej nödvändig 

då deras nationella betydelse rimligen inte kan 

ifrågasättas. Med utgångspunkt från de utpekade 

hamnarna, anger Sjöfartsverket även anslutande 

huvudfarleder och i vissa fall alternativa 

farleder samt vissa skyddade inomskärsleder 

för genomfartstrafik, farledsförträngningar och 

kanaler för handelssjöfart som riksintresse. 

Planerade hamnar: 

Norr om Händelö Gård planeras utbyggnad av 

befintlig hamnverksamhet i Pampushamnen. På 

södra Malmölandet planeras en ny hamn som på 

sikt ska funktionellt bygga ihop Bravikenhamnen 

på Malmölandet med Pampushamnen på norra 

Händelö. I inre hamnen, Saltängen, kan på lång 

sikt hamnområden frånträdas till förmån för 

stadsutveckling. 


Befintliga och planerade hamnområden skall 

skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada 

riksintresset. Inga åtgärder som kan begränsa 

sjöfartens funktion får tillkomma i dess närhet eller 

influensområde. 

11. Totalförsvaret 

Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 

kap 9§ andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall 

resovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. 

Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält 

och flygflottiljer som redovisas öppet och dels finns 

områden som av sekretesskäl inte kan redovisas 

öppet. De senare har koppling till spanings-, 

kommunikations- och underrättelsesystem. 

Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika 

omfattning berörda av riksintresset. 

I Norrköpings kommun finns inga öppet redovisade 

områden som utgör riksintresse för totalförsvarets 

militära del. 


Norrköpings kommun kommer att samråda med 

Försvarsmakten och Länsstyrelsen i planärenden 

som kan påverka riksintressen. 

19

Riksintressen i Norrköpings kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?