här - Liberala ungdomsförbundet

SK YLL INTE FINA NSK R ISEN PÅ K APITALISMEN
74
Min slutsats är att det var statliga ingripanden som var den främsta
orsaken till det nuvarande globala ekonomiska tumultet, och jag
tror inte att det kommer att vara politikernas strävan efter att styra
ekonomin som leder oss till en ny högkonjunktur. Jag menar att det
var den internationella handeln som hjälpte oss upp till dagens höga
levnadsstandard och höga nivå av välfärd, och det är densamma som
kommer att hjälpa oss ur finanskrisen.
Protektionism är politiskt sett förståeligt, men
ekonomiskt sett är det galet
Handel är en helt avgörande förutsättning för samhällets utveckling,
för ekonomisk tillväxt, och för ökad levnadsstandard är. Hur handel
skapar välstånd lyckades Adam Smith och David Hume visa redan på
1700-talet. David Ricardo och Robert Torrens upptäckte oberoende av
varandra hur enskilda länders specialisering och internationell handel
gynnade alla. Just denna teori vidareutvecklades på 1930-talet av Eli
F. Heckscher och den blivande folkpartiledaren Bertil Ohlin, vilket
den senare erhöll Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till
Alfred Nobels minne för år 1977. Ohlin skrev om 1930-talsdepressionen
följande:
»Ingenting tyder på att de starkt protektionistiska stat-
erna hade mindre arbetslöshet före krisen eller att de
lidit mindre av krisen än de övriga.«
Det är därför med all rätt som man kan undra varför länder nu, mitt
i lågkonjunkturen, tar till protektionistiska åtgärder, när det enda
som kan få världen på fötter igen är att fortsätta handla.
Med oro kunde man tidigare i år se att 17 av de 20 medlem-
marna i G20, enligt Världsbanken, har infört totalt 47 handelsförhindrande
åtgärder. En del av länderna har använt sig av den klassiska
protektionistiska åtgärden i form av importtariffer, vilka Ryssland
har höjt för andrahandsbilar och Indien för stål. Kina har infört
importförbud på irländskt fläskkött, italienskt brännvin och spanska
mejeriprodukter, och Argentina har infört licenskrav på bildelar,
leksaker och textiler.
När protektionistiska »’Buy American’ provisions« sattes in i år 2009:s
amerikanska stimulanspaket, som uppgick till 787 miljarder dollar,
gjorde president Barack Obama väldigt lite för att stoppa dem.
SK YLL INTE FINA NSK R ISEN PÅ K APITALISMEN
The Economist skrev i april 2009 att denna oförmåga »tyder på
att han viker sig för protektionister och har en ovilja att använda
politiskt kapital för att försvara frihandeln«.
Michael Gerson på Washington Posts ledarredaktion skrev att världens
länders protektionistiska åtgärder under 2009 är »politiskt sett
förståeliga – och ekonomiskt sett galna«. När politiker höjer tariffer
och inför importförbud har det nästan inget stöd hos ekonomer, utan
istället svarar de förtroendevalda på krav från en del av medborgarna.
Under depressionen på 1930-talet tappade många människor förtroendet
för hela det ekonomiska systemet. I chockblandad panik sprang
människor till banken, tömde sina konton och stoppade pengarna i
madrassen. Under den nuvarande finanskrisen har många inte agerat
annorlunda – tänk bara på de kilometerlånga köerna hösten 2007
utanför den brittiska banken Northern Rock.
Även om de flesta idag väljer att placera sina pengar i stats-
obligationer och liknande snarare än att stoppa madrassen full med
sedlar, så finns det exempel på människor som har velat ha fysiska
pengar; Peggy Noonan skrev 2008 i The Wall Street Journal om en
bank i Florida som fick slut på hundradollarssedlar efter att en
kund hade varit där och tagit ut 90 000 dollar i kontanter.
Noonan konstaterar att det även finns andra likheter mellan den nuvarande
finanskrisen och 1930-talsdepressionen. Vapenförsäljningen
i USA ökade kraftigt under 2008 och FBI:s statistik i slutet av samma
år visade på ökad brottslighet sedan 2007. Även antalet som
besöker kyrkor verkar ha ökat under den senaste tiden.
Bland världens människor finns det en allmän oro inför framtiden.
Folk undrar hur hårt den pågående lågkonjunkturen kommer att slå
och många är rädda för att de ska förlora sina jobb. Därför har det
förekommit olika manifestationer runt om i världen där oroliga och
arga människor uppmanat politikerna att rädda och skydda jobben.
I Europa har vi under 2009 sett demonstrationer för politiska åtgärder
i exempelvis Frankrike och Storbritannien. I Grekland gick en
demonstration för utökade jordbrukssubventioner så våldsamt till att
polisen tvingades ingripa med tårgas.
Det är mycket tragiskt såväl som påtagligt hur misstron mot människor
från andra länder ökar i en kris som denna då många anser att
deras regeringar måste agera för att skydda de inhemska jobben. På
andra sidan Atlanten har det uppmärksammats hur en serie kloakrör
75