här - Liberala ungdomsförbundet

ÄGA NDER ÄTT, TEK NIKUTVECK LING, INTEGR ITET
36
nas sida för att stävja och beivra detta. Och de har, i stor utsträckning,
fått lagstiftare och myndighetspersoner att hålla med om detta
och vidta åtgärder för det. 14 För att skydda immateriella rättigheter
har alltså integriteten fått stryka på foten.
Intressegruppspolitik
Lagarna, som ska göra avvägningarna mellan äganderätt och teknisk
utveckling, mellan integritet och säkerhet, har som sagt varit svåra
att anpassa till den digitala eran. De lagstiftande politikernas osäkerhet
kan lätt leda till, och har i detta fall i viss utsträckning lett till,
att lagarnas utformning påverkats av olika intressegrupper. Dessa har
intresse av att upphovsrätten utformas på ett sätt som gynnar deras
specifika områden. I sig är det inget underligt eller suspekt i detta;
dessa intressegrupper agerar utifrån sina respektive egenintressen,
och (troligen) utifrån en rationell analys av möjligheterna att påverka
politiken och lagstiftningen. I den mån den ökade nedladdningen och
fildelningen av upphovsrättsskyddat material leder till minskad försäljning
kommer upphovsrättsmännens företrädare – i stor utsträckning
film- och musikbolag, än så länge – att göra en analys av vad
som är bättre ekonomiskt: att byta teknisk distributionsmetod i sin
affärsmodell för att anpassa sig till de nya villkor den digitala tekniken
har skapat, eller att göra en candlemakers’ petition 15 till lagstiftarna
för att förmå dem att gå hårdare åt fildelarna. Om det senare
alternativet framstår som billigare kommer det bli vägen man
försöker gå – och så kan man med foga hävda har skett.
Det är alltså de lagstiftande politikerna som har ansvaret för att väga
olika intressen mot varandra. Problemet uppstår när vissa värden
prioriteras i lagstiftningen på ett sätt som gör att andra får stå tillbaka
på ett orimligt sätt. Detta kan bli utfallet av en normal politisk
process, där en principiellt grundad helhetsanalys har gjorts. Ofta
handlar det dock om avvägningar som görs utifrån kortsiktiga kalkyler
om politiskt stöd. Utöver väljarbeteendelogik kan faktorer som
olika gruppers finansiella resurser, påverkanskanaler, förtroende-
kapital och betydelse för samhällsekonomin snedvrida de överväganden
som föregår beslut om lagstiftning (och som i önskeläget skulle
utgå från allmänintresset, inte särintressen).
Upphovsrättens moment 22
Regleringar av immateriella rättigheter lider av många problem.
Som vi sett ovan är de ofta frammanade och bevakade av särintres-
sen, och är därför inte uttryck för en rimlig och principiell avvägning.
15 Uttrycket ”candlemakers’ petition” syftar på en satirisk text författad av Frédéric Bastiat 1845, i vilken ljusstöpare
tillskriver den lagstiftande församlingen i Frankrike och kräver att denna vidtar åtgärder för att skydda
ljudstöparna från en utländsk konkurrent – solen. Texten syftar till att illustrera logiken (eller bristen på sådan) i
argumentationen för protektionism.
16 För mer angående detta, se t.ex. Lundblad 2000, a.a., s. 12 ff.
ÄGA NDER ÄTT, TEK NIKUTVECK LING, INTEGR ITET
Regleringarna är oftast också stela och svåra att anpassa till utvecklingstakten
i den teknik som de gäller. 16 (I detta har förstås de särintressen
som tjänar på ett lagskydd del – de motverkar förändring.
Samtidigt sätts diskursen som väntas föregå lagstiftning ur spel av att
de motsatta intressena ofta agerar för att minska lagarnas legitimitet
genom att medvetet bryta mot dem, inte genom att försöka ändra
dem genom lagstiftningsprocessen. 17 )
Därtill är regleringarna ofta sammanflätade, och därför är det svårt
att argumentera för en avreglering av upphovsrätten med utgångspunkt
i t.ex. fildelning, utan att se de andra system som påverkas.
När en liberal som exempelvis riksdagsledamoten Karl Sigfrid (m)
argumenterar på detta sätt 18 bortser han från viktiga aspekter, som
att upphovsrätten (den ekonomiska) är tätt sammanvävt med internationella
handelsavtal som Sverige är del av (t.ex. Trips-avtalet inom
WTO), att mycket av upphovsrätten är analog med annan lagstiftning
(exempelvis kring patent och mönsterskydd) och att frågan om en
lags existens inte bara är avhängigt av dess efterlevnadsgrad. I diskussionen
om upphovsrätt aktualiseras också frågor om likabehandling
och EG-rättsliga regleringar (Sverige kan av olika skäl inte ensamt
avskaffa upphovsrätten när vi är medlemmar i EU).
Således är det inte bara ideologiskt som det finns en moment 22-situ-
ation i immaterialrätten, där olika liberala värden står mot varandra
och där prioritering av det ena riskerar leda till försämring av det
andra. Även i den politiska processen finns det värden – till exempel
frihandelsavtal och tillgång till EU:s inre marknad – som liberaler bör
värna, men som gör reformer av immaterialrätten i Sverige svårare.
Andra moment 22-situationer har med internets »väsen« – om man
får uttrycka sig så – att göra. Inom andra sfärer för mänsklig samvaro
regleras det sätt man förhåller sig till varandra genom fastslagna
regler (i lag) eller genom informella sociala normer. På internet
finns inga sammanhållna normer (ibland diskuteras förekomsten av
sådana, som t.ex. uppförandekoden »netikett«, men i det fall de finns
varierar de i grad och form mellan olika sammanslutningar på nätet)
eller reglerande lagar. Många framhäver också att detta icke-reglerade
tillstånd är internets styrka. Internet är så att säga en frizon från
staten, varför även förslag om regleringar som anses rättmätiga i
verkliga livet ses som oacceptabla ingrepp av många när de rör nätet.
Detta gör det svårt per se att reglera skeenden på internet, oavsett
regleringarnas innehåll. Denna generella skepsis mot regleringar gör
17 Se om detta kommentar av Schueler, Kaj, Lagbrytarna har initiativet, Svenska Dagbladet, 2009-03-15
(http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2596889.svd)
18 Se Sigfrid, Karl, Avskaffa upphovsrättslagen och lev upp till vallöftet, Dagens Nyheter, 2007-08-09
(http://www.dn.se/opinion/debatt/avskaffa-upphovsrattslagen-och-lev-upp-till-valloftet-1.601862)
37