här - Liberala ungdomsförbundet

ÄGA NDER ÄTT, TEK NIKUTVECK LING, INTEGR ITET
32
i centrum, utan den immateriella rätten. Utan att gå in alltför djupt
på ekonomisk teori så kan skillnaden enkelt förklaras med att immateriella
varor är icke-exkluderande, dvs. de kan konsumeras av en person
utan att det utesluter att någon annan konsumerar samma vara
(att jag lyssnar på en film, använder ett dataprogram eller lyssnar
på en låt hindrar ingen annan från att göra detsamma, på samma sätt
som när jag äter ett äpple).
Detta faktum gör att den immateriella äganderätten är knepig att
hantera. Om en vara kan konsumeras eller dupliceras utan att ägandet
av den ursprungliga varan påverkas blir premisserna för produktion
väsentligt annorlunda än när det handlar om exkluderande (»vanliga«)
varor. Uppkomsten av upphovsrätt kan hänföras till nyttigheten
i att skydda icke-materiella innovationer och skapelser; musik, film,
varumärken, mönster, texter m.m. Detta skydd sker genom att staten
garanterar skydd för den som först associerar sig – vanligen genom
registrering eller inarbetning – med en sådan immateriell skapelse.
Det är således inte en »naturlig« äganderätt det handlar om, utan en
slags garantier om särskilt skydd från statens sida. (Här kan invändas
att även den materiella äganderätten skyddas av staten. Det sker
dock genom lagar som förbjuder stöld, skadegörelse osv., där ägande-
rätten finns a priori utan att statens »godkännande« behövs för att
den ska gälla.) Immateriella äganderätter kan beskrivas som statligt
garanterade »mini-monopol« – den som var först med att måla en
tavla eller att skriva en text ges en ensamrätt att förfoga över denna. 6
Dessa regleringar kan vara positiva eller negativa för marknadseko-
nomin, beroende på vilka faktorer man betonar. Som konstaterats
ovan är säkra äganderätter, i form av lagar som är tydliga och respekterade,
en viktig institution för liberalismen. Samtidigt finns det,
särskilt inom entreprenörsforskning, en betoning av betydelsen av att
reglerna och institutionerna är utformade på ett sätt som underlättar
strukturella förändringar – det som ofta sammanfattas i begreppet
»kreativ förstörelse«, myntat av nationalekonomen Joseph Schumpeter.
Det finns således en åtminstone teoretisk motsättning mellan
stabila och förutsägbara institutioner å ena sidan, och regler och
institutioner som inte underlättar för (nödvändig, och oftast spontan
och oundviklig) förnyelse och omvandling av t.ex. produktions- och
distributionsmetoder, finansieringsmodeller och marknadsstrukturer. 7
Några ord bör också sägas om de två olika typerna av upphovsrätt. 8
Det finns en ideell upphovsrätt, som handlar om att det fastslås att
6 Här kan nämnas begreppet verkshöjd, som inom juridiken används för att avgöra vad som är ett originellt arbete.
Detta begrepp är dock komplicerat och kommer av utrymmesskäl inte beröras djupare i denna framställning.
7 Se om detta Söderberg, Johan, Allt mitt är ditt, Atlas, 2008, s. 205-207
8 Utöver dessa finns andra typer av immateriella rättigheter, men de berörs inte närmare här.
ÄGA NDER ÄTT, TEK NIKUTVECK LING, INTEGR ITET
en viss person är skapare av en viss kreation, och att ingen annan
kan påstå sig vara kreatör till den. Denna upphovsrätt är mindre
problematisk än den ekonomiska upphovsrätten, som handlar om att
kreatören ska ha rätt att besluta om användningen av sitt verk och
därmed kan bedömas ha rätt till ersättning om någon annan orsakar
denne utebliven ekonomisk ersättning för användning av kreationen.
Det är denna ekonomiska upphovsrätt som skapar de mer svårhanterliga
konsekvenserna, sett ur ett liberalt perspektiv.
Teknikutveckling
Uppfinningar och innovationer som frambringar nya tekniker eller
nya sätt att använda gamla tekniker leder ofta till förändringar för
både lagstiftning och marknad. Nya överföringsmöjligheter av media
ledde till att gamla monopol på radio, tv och telefoni fick avregleras
och öppnas upp. Effektiviseringen av och den ökade efterfrågan på
flygresor har lett till att statliga flygbolag har konkurrensutsatts och
flera av dem sålts eller gått i konkurs. Upptäckten och vidareutvecklingen
av kärnkraften ledde till drastiskt förbättrad energitillgång.
Och så vidare.
Utvecklingen av digital teknik har medfört tidigare oanade möjlig-
heter för kommunikation, företagande och kunskapsöverföring.
Samtidigt har det också lett till svåra gränsdragningsproblem för
liberaler (och andra) i frågan om äganderättens utformning. Eftersom
äganderätten skyddas genom lagstiftning blir detta skydd lätt
avhängigt av den teknik som var den rådande vid tiden då de aktuella
lagarna skrevs. En materiell äganderätt till en fysisk produkt är i
stort densamma oavsett vad det är för produkt – de flesta fysiska och
flyttbara varor får säljas, bytas och uthyras under ganska lika villkor
(med undantag för olika nyttjanderättsinskränkningar). Detta bygger
på deras exkluderande natur. Men när tekniska framsteg gör fler och
fler immateriella varor duplicerbara och möjliga att tillgängliggöra
i stor skala uppstår en konflikt mellan den immateriella äganderät-
ten till dessa och den tekniska utvecklingen, eftersom skyddet av
den första kräver ökad reglering av den senare. 9
Detta är problematiskt av flera skäl. Det kanske viktigaste är att det
är två värden som är viktiga för liberalismen – teknisk utveckling och
äganderätt – som krockar, och det är inte givet vilket av dem som bör
prioriteras. 10 Ett annat skäl är att immateriell äganderätt i många fall
är en förutsättning för att det ska finnas incitament för teknikutveckling.
Utan skydd genom patent och liknande blir det mindre attrak-
9 Se mer om detta i Lundblad, Nicklas, Teknotopier, Timbro, 2000, s. 47-51
10 Det finns vissa exempel på liberal argumentation mot immateriell äganderätt; se t.ex. Kinsella, N. Stephan,
Against intellectual property, Journal of Libertarian Studies, vol. 15, no. 2, 2001. (http://mises.org/journals/
jls/15_2/15_2_1.pdf) och Long, Roderick T., The libertarian case against intellectual property rights, Formulations,
1995 (http://libertariannation.org/a/f31l1.html)
33