här - Liberala ungdomsförbundet
här - Liberala ungdomsförbundet här - Liberala ungdomsförbundet
HAR 1900-TALET FÖR Ä NDR AT MÄ N NISK A N? 16 En ensidig fokusering inom den liberala traditionen på ekonomisk frihet skulle lätt kunna ge vid handen att människan, liksom samhäl- let i stort, har blivit mindre liberal, därför att hon har blivit mindre benägen att acceptera andras okränkbara rätt till sin egendom, fri från allehanda skatter och avgifter. Men i takt med de postmateriella värdenas framväxt har också sådana rättigheter kommit att betraktas som något mindre viktigare än tidigare, även av rättighetshavarna. »Internationalens« rader om att »stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ned« var skrivna i en tid då skattesatserna var ojämförligt mycket lägre än de är nu, men samtidigt i en tid då varenda krona var viktig för att klara brödfödan för dagen, vilket inte längre är fallet. Å andra sidan är det ju just denna respekt för andras rättigheter som de klassiskt liberala anhängarna av det negativa frihets- begreppet förespråkar. Men även om man bara håller sig till ett sådant frihetsbegrepp är bilden åter mer komplicerad: för postmaterialistisk befrielse handlar inte enbart om positiv frihet, utan även om att undanröja regler som förhindrar människor från att leva sina liv som de vill. Det var först 1951 som det blev möjligt att gå ur Svenska Kyrkan utan att samtidigt gå med i något annat kristet samfund, och möjligheten för homosexuella att ingå äktenskap på samma villkor som heterosexuella infördes inte förrän 1900-talet väl var passerat. Är det någonting vi således ska inpränta, när vi sitter med vår tidsresenär Selma på kaféet, är det kanske att allting alltid är mer komplicerat, och att historien sällan låter sig kokas ner till några enkla linjer. Det skulle vara enkelt att säga att det skulle inte Selma behöva en tidsresa för att förstå, men det är inte helt säkert. Den hegelska framstegstanken vilade tungt över 1800-talet, och kanske är just dess förkastande en av många saker som gör 2000-talsmän- niskan till någonting ganska annorlunda. Den som har sett 1900- talets möjligheter, fasor och besvikelser skulle nog svårligen undgått att förändras.• David Ekstrand är 24 år gammal och doktorand vid Department of Philosophy, University of Sheffield. Han har tidigare varit vice distriktsordförande i LUF Uppsala.
- Page 1 and 2: Nya tider, nya strider Åtta unga l
- Page 4: Innehåll Förord 6 Av Adam Cwejman
- Page 8: Har 1900-talet förändrat människ
- Page 12: HAR 1900-TALET FÖR Ä NDR AT MÄ N
- Page 18: Gränser hör gårdagen till Av Fr
- Page 22: GR Ä NSER HÖR GÅRDAGEN TILL 22 f
- Page 26: GR Ä NSER HÖR GÅRDAGEN TILL 26 k
- Page 30: ÄGA NDER ÄTT, TEK NIKUTVECK LING,
- Page 34: ÄGA NDER ÄTT, TEK NIKUTVECK LING,
- Page 38: ÄGA NDER ÄTT, TEK NIKUTVECK LING,
- Page 42: ÄR FEMINISMEN DÖD? 42 oavsett om
- Page 46: ÄR FEMINISMEN DÖD? 46 borde vara
- Page 50: DEN SV ENSK A MODELLENS DÖDGR ÄVA
- Page 54: DEN SV ENSK A MODELLENS DÖDGR ÄVA
- Page 58: A NTISEMITISM PÅ FR A MMARSCH 58 A
- Page 62: A NTISEMITISM PÅ FR A MMARSCH 62 i
HAR 1900-TALET FÖR Ä NDR AT MÄ N NISK A N?<br />
16<br />
En ensidig fokusering inom den liberala traditionen på ekonomisk<br />
frihet skulle lätt kunna ge vid handen att människan, liksom samhäl-<br />
let i stort, har blivit mindre liberal, därför att hon har blivit mindre<br />
benägen att acceptera andras okränkbara rätt till sin egendom, fri<br />
från allehanda skatter och avgifter. Men i takt med de postmateriella<br />
värdenas framväxt har också sådana rättigheter kommit att betraktas<br />
som något mindre viktigare än tidigare, även av rättighetshavarna.<br />
»Internationalens« rader om att »stat och lagar oss förtrycka, vi under<br />
skatter digna ned« var skrivna i en tid då skattesatserna var ojämförligt<br />
mycket lägre än de är nu, men samtidigt i en tid då varenda<br />
krona var viktig för att klara brödfödan för dagen, vilket inte längre<br />
är fallet. Å andra sidan är det ju just denna respekt för andras rättigheter<br />
som de klassiskt liberala anhängarna av det negativa frihets-<br />
begreppet förespråkar. Men även om man bara håller sig till ett<br />
sådant frihetsbegrepp är bilden åter mer komplicerad: för postmaterialistisk<br />
befrielse handlar inte enbart om positiv frihet, utan även om<br />
att undanröja regler som förhindrar människor från att leva sina liv<br />
som de vill. Det var först 1951 som det blev möjligt att gå ur Svenska<br />
Kyrkan utan att samtidigt gå med i något annat kristet samfund, och<br />
möjligheten för homosexuella att ingå äktenskap på samma villkor<br />
som heterosexuella infördes inte förrän 1900-talet väl var passerat.<br />
Är det någonting vi således ska inpränta, när vi sitter med vår<br />
tidsresenär Selma på kaféet, är det kanske att allting alltid är mer<br />
komplicerat, och att historien sällan låter sig kokas ner till några<br />
enkla linjer. Det skulle vara enkelt att säga att det skulle inte Selma<br />
behöva en tidsresa för att förstå, men det är inte helt säkert. Den<br />
hegelska framstegstanken vilade tungt över 1800-talet, och kanske<br />
är just dess förkastande en av många saker som gör 2000-talsmän-<br />
niskan till någonting ganska annorlunda. Den som har sett 1900-<br />
talets möjligheter, fasor och besvikelser skulle nog svårligen undgått<br />
att förändras.•<br />
David Ekstrand är 24 år gammal och doktorand vid Department of<br />
Philosophy, University of Sheffield. Han har tidigare varit vice<br />
distriktsordförande i LUF Uppsala.
Change language