04.09.2013 Views

Så går en DNA-analys till - Skl - Polisen

Så går en DNA-analys till - Skl - Polisen

Så går en DNA-analys till - Skl - Polisen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

1<br />

SÄTRTYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 1-2005<br />

Hur <strong>går</strong> <strong>en</strong> <strong>DNA</strong>-<strong>analys</strong> <strong>till</strong>?<br />

<strong>DNA</strong> utmålas ofta som det s<strong>en</strong>aste undermedlet när det<br />

gäller att sätta fast brottslingar. M<strong>en</strong> vad är det som <strong>analys</strong>eras<br />

och hur <strong>går</strong> <strong>en</strong> kriminalteknisk <strong>DNA</strong>-<strong>analys</strong> <strong>till</strong>?<br />

Här får vi följa spårets väg från ett “vanligt” villainbrott,<br />

g<strong>en</strong>om handläggningar och <strong>analys</strong>er hos polis och<br />

SKL fram <strong>till</strong> att <strong>en</strong> gärningsman har hittats.<br />

Vid villainbrottet var det mycket som var omkringstökat.<br />

Kriminalteknikern från polis<strong>en</strong>s tekniska rotel får <strong>en</strong> hel<br />

del att arbeta med. En sak fångar särskilt hans uppmärksamhet:<br />

En halvdruck<strong>en</strong> läskedrycksflaska bredvid kylskåpet. En<br />

koll med villaägar<strong>en</strong> bekräftar att d<strong>en</strong> flaskan inte stod där<br />

när han lämnade villan på morgon<strong>en</strong>. Alltså är det troligt att<br />

inbrottstjuv<strong>en</strong> har druckit ur d<strong>en</strong>.<br />

Kriminalteknikern tar fram <strong>en</strong> BioPack, som är påse och<br />

tops specialkonstruerade för att säkra biologiska spår. Han<br />

topsar av flasköppning<strong>en</strong>, i hopp om att säkra lite saliv/sekret<br />

och lägger <strong>till</strong>baka tops<strong>en</strong> i pås<strong>en</strong> samt fyller i etikett<strong>en</strong> på<br />

framsidan.<br />

Tillbaka på roteln skickar han via IntraPolis, som är polis<strong>en</strong>s<br />

intranät, <strong>en</strong> digital begäran om <strong>DNA</strong>-undersökning <strong>till</strong><br />

SKL Han begär undersökning K12 som är sekret. När han<br />

trycker på knapp<strong>en</strong> “Skicka” sänds nu d<strong>en</strong>na begäran från<br />

kriminalteknikerns dator rakt in i är<strong>en</strong>dehanteringssystemet<br />

Forum på SKL.<br />

Samtidigt skrivs d<strong>en</strong>na begäran om undersökning ut på<br />

<strong>en</strong> vanlig skrivare på d<strong>en</strong> tekniska roteln. Som följesedel bifogar<br />

han d<strong>en</strong>na utskrift <strong>till</strong> SKL g<strong>en</strong>om att lägga d<strong>en</strong> i packsedelsfickan<br />

på utsidan av försändels<strong>en</strong>.<br />

Materialet kommer <strong>till</strong> SKL<br />

På SKL ser man i Forum att är<strong>en</strong>det är på väg och märker<br />

upp <strong>en</strong> brun mapp med är<strong>en</strong>dets nummer. D<strong>en</strong> här<br />

mapp<strong>en</strong> kommer sedan att följa materialet på dess väg g<strong>en</strong>om<br />

SKL, inklusive alla skrivelser och andra handlingar som kan<br />

<strong>till</strong>komma. En bekräftelse på att är<strong>en</strong>det nu är registrerat hos<br />

SKL mailas <strong>till</strong>baka <strong>till</strong> polis<strong>en</strong>.<br />

När försändels<strong>en</strong> med tops<strong>en</strong> i BioPack<strong>en</strong> någon dag<br />

s<strong>en</strong>are kommer <strong>till</strong> SKL ligger alltså <strong>en</strong> mapp redan färdig<br />

och väntar. Eftersom utskrift<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> digitala begäran finns<br />

med i packsedelsfickan kan d<strong>en</strong> personal som <strong>går</strong> ig<strong>en</strong>om<br />

dag<strong>en</strong>s material redan på utsidan av försändels<strong>en</strong> se vad d<strong>en</strong><br />

innehåller. Innan materialet läggs in i mapp<strong>en</strong> kontrolleras att<br />

alla uppgifter stämmer. Därefter placeras mapp med material<br />

i ett särskilt materialrum.<br />

I fortsättning<strong>en</strong> kommer materialet att handhas av flera<br />

olika personer och grupper, var och <strong>en</strong> med sin speciella uppgift<br />

i kedjan. Vid varje nytt mom<strong>en</strong>t sker därför noggranna<br />

kontroller av att nummer och material stämmer ihop. Ofta är<br />

man för säkerhets skull två personer, som båda kontrollerar<br />

och signerar att allt är rätt utfört.<br />

Uppackning och spårsäkring<br />

Personal från Biologi<strong>en</strong>het<strong>en</strong> hämtar daglig<strong>en</strong> material<br />

från materialrummet. Man kontrollerar att både mapp<strong>en</strong> med<br />

handlingar och själva materialet är med samt skiljer på olika<br />

typer av är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> och lägger dessa i olika högar. Tops<strong>en</strong> från<br />

inbrottet är ett registerär<strong>en</strong>de och får nu både materialnummmer<br />

och löpnummer i Forum.<br />

Man bedömer också vilk<strong>en</strong> extraktionsmetod för utvinnning<br />

av <strong>DNA</strong>:t som passar bäst och beställer d<strong>en</strong>. Det finns<br />

flera olika metoder att <strong>till</strong>gå bero<strong>en</strong>de på hur smutsigt materialet<br />

är. För just d<strong>en</strong> här tops<strong>en</strong> beställer man “Chelex”.<br />

På brottsplats<strong>en</strong> topsas läskedrycksflaskan av. Tops<strong>en</strong> läggs i <strong>en</strong> BioPack-påse.


SÄRTRYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 1-2005<br />

Vad är <strong>DNA</strong>?<br />

<strong>DNA</strong> (Deoxyribo Nucleic Acid) är d<strong>en</strong> kemiska b<strong>en</strong>ämning<strong>en</strong> på vår<br />

arvsmassa. <strong>DNA</strong> finns i alla cellkärnor. Vi ärver hälft<strong>en</strong> av det kärnbärande<br />

<strong>DNA</strong>:t från modern och hälft<strong>en</strong> från fadern.<br />

<strong>DNA</strong>-molekyl<strong>en</strong> består av två sammanbundna strängar med fyra<br />

olika kvävebaser, (nukleotider); ad<strong>en</strong>in (A), tymin (T), cytosin (C)<br />

och guanin (G). Ett A i d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a sträng<strong>en</strong> motsvaras alltid av ett T i<br />

d<strong>en</strong> andra och ett C motsvaras alltid av ett G. Det två strängarna<br />

vrider sig runt varandra, därför talar man om <strong>DNA</strong>-spiral. En <strong>DNA</strong>molekyl<br />

består av cirka tre miljarder sådana baspar.<br />

Varje är<strong>en</strong>de packas upp separat för att undvika risk<strong>en</strong> för<br />

kontamination (överföring av <strong>DNA</strong>) mellan proverna. All<br />

bomull från tops<strong>en</strong> klipps därefter ner i ett mikrofugrör (ett<br />

litet provrör med lock) som märks med löpnummer och tvådim<strong>en</strong>sionella<br />

“streckkoder” för att utesluta risk<strong>en</strong> för sammmanblandning<br />

med andra prover. Därefter ställs det i <strong>en</strong> frys<br />

i väntan på extraktion och <strong>analys</strong>.<br />

Extraktion - utvinning av <strong>DNA</strong><br />

I det lilla mikrofugröret har man nu förhoppningsvis<br />

sekret, det vill säga epitelceller som fastnat på bitarna av tops<strong>en</strong>.<br />

Först <strong>till</strong>sätter man <strong>en</strong> milliliter vatt<strong>en</strong> (det är <strong>en</strong> stor<br />

mängd i de här sammanhang<strong>en</strong>) för att få cellerna att släppa<br />

från tops<strong>en</strong>s bomullsyta och skakar om alltihop noga med<br />

hjälp av <strong>en</strong> Vortex, <strong>en</strong> skakmaskin, flera gånger.<br />

Därefter c<strong>en</strong>trifugeras proverna i tiotus<strong>en</strong> varv per minut<br />

i tre minuter. Resultatet blir att cellerna samlas <strong>till</strong> <strong>en</strong> lit<strong>en</strong><br />

klump, <strong>en</strong> pellet som är så lit<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> nästan inte syns, i bottt<strong>en</strong><br />

av mikrofugröret. Det mesta av vattnet ovanför sugs bort<br />

med <strong>en</strong> vanlig handpipett.<br />

För att r<strong>en</strong>a provet <strong>till</strong>sätter man nu Chelex-kulor. Det är<br />

små kulor av ett material som binder <strong>till</strong> sig tvåvärda joner<br />

som annars kan störa d<strong>en</strong> kommande PCR-kopiering<strong>en</strong>.<br />

Provets celler är dock fortfarande hela och <strong>DNA</strong>:t finns<br />

kvar inuti cellerna. För att få loss <strong>DNA</strong>:t ställer man in provet<br />

i ett värmeskåp i först 56 grader och sedan 100 grader. Då<br />

förstörs nämlig<strong>en</strong> cellernas och cellkärnornas väggar och själva<br />

<strong>DNA</strong>:t, som tål högre temperaturer, blir fritt.<br />

Konc<strong>en</strong>trationsberäkning<br />

Provet är nu löst i 200 mikroliter vatt<strong>en</strong> varefter man<br />

utför <strong>en</strong> konc<strong>en</strong>trationsberäkning. Det innebär att man med<br />

hjälp av <strong>en</strong> metod som kallas realtids-PCR tar reda på hur<br />

mycket <strong>DNA</strong> som finns i provet. Det är <strong>en</strong> förstörande <strong>analys</strong><br />

där man tar ut <strong>en</strong> mycket lit<strong>en</strong> del av provet och kopierar<br />

upp det. Resultatet jämförs med <strong>en</strong> standardkurva med kända<br />

<strong>DNA</strong>-mängder.<br />

Det gäller nämlig<strong>en</strong> att för d<strong>en</strong> slutliga <strong>analys</strong><strong>en</strong> använda<br />

<strong>en</strong> lagom mängd <strong>DNA</strong>. För lite <strong>DNA</strong> ger dåliga och svårlästa<br />

resultat och för mycket gör att <strong>analys</strong><strong>en</strong> blir o<strong>till</strong>förlitlig eftersom<br />

d<strong>en</strong> “slår i taket”.<br />

För själva <strong>analys</strong><strong>en</strong> vill man ha motsvarande 80-100 celllers<br />

<strong>DNA</strong> och konc<strong>en</strong>trationsberäkning<strong>en</strong> ger svaret på hur<br />

mycket man ska ta av provet för att hamna i det området. Om<br />

provet skulle innehålla inget eller för lite <strong>DNA</strong> <strong>analys</strong>eras det<br />

inte vidare.<br />

Registerär<strong>en</strong>d<strong>en</strong> är spår och material från i huvudsak<br />

mängdbrott utan misstänkta.<br />

Jämförelsematerial är blodprov eller salivprov från<br />

personer.<br />

Mikroliter = µl = miljondels liter<br />

Milliliter = ml = tus<strong>en</strong>dels liter<br />

Allt skakas noga om flera gånger. Vatt<strong>en</strong> <strong>till</strong>sätts.<br />

Nedklippning i ett mikrofugrör.<br />

Illustration: Martin Ek<br />

2


Pipetteringsrobot<strong>en</strong> flyttar provet från mikrofugrör<strong>en</strong> <strong>till</strong> plattan.<br />

Plattan sätts in i PCR-maskin<strong>en</strong>.<br />

3<br />

Vad <strong>analys</strong>eras?<br />

Vid <strong>en</strong> rutinmässig kriminalteknisk <strong>DNA</strong>-<strong>analys</strong> undersöks<br />

cirka <strong>en</strong> miljondel av <strong>DNA</strong>-molekyl<strong>en</strong>s baspar, det<br />

innebär tio olika STR-områd<strong>en</strong> samt området för könsbestämning.<br />

Ett STR-område består av sekv<strong>en</strong>ser om 2-<br />

5 baser som upprepas ett flertal gånger. Det som mäts<br />

vid <strong>analys</strong><strong>en</strong> är hur många gånger upprepningarna sker,<br />

eftersom detta varierar mycket mellan olika individer.<br />

Alla har <strong>DNA</strong> från både moder och fader, alltså har man<br />

dubbel uppsättning av vart och ett av dessa områd<strong>en</strong>.<br />

Det innebär att man har anting<strong>en</strong> två lika eller två olika<br />

varianter i varje STR-område.<br />

Vid fall där nära släktingar visar sig ha mycket snarlika<br />

<strong>DNA</strong>-profiler, eller vid id<strong>en</strong>tifieringsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong> då släktskapsberäkningar<br />

g<strong>en</strong>omförs, kan ytterligare fem STRområd<strong>en</strong><br />

<strong>analys</strong>eras.<br />

SÄRTRYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 1-2005<br />

Kopiering<br />

Nu ska själva kopiering<strong>en</strong> göras. Det gäller att hitta tio i<br />

förväg utvalda STR-områd<strong>en</strong> på <strong>DNA</strong>-t samt området för<br />

könsbestämning. Dessa bitar ska kopieras upp i ett stort antal<br />

för sedan sker själva <strong>DNA</strong>-<strong>analys</strong><strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att man tar reda<br />

på hur långa STR-bitarna inom de olika områd<strong>en</strong>a är.<br />

Till detta tar man ut d<strong>en</strong> mängd av provet som konc<strong>en</strong>trationsberäkning<strong>en</strong><br />

visade på, för “vår” tops handlade det<br />

om 10 mikroliter, och blandar detta med <strong>en</strong> PCR-mix.<br />

Ursprungsprovet fryses ner och sparas i två år.<br />

PCR-mix<strong>en</strong> är <strong>en</strong> blandning av många olika ämn<strong>en</strong> som<br />

hjälper <strong>till</strong> och används vid uppkopiering<strong>en</strong> av <strong>DNA</strong>. Först<br />

och främst innehåller d<strong>en</strong> byggmaterial <strong>till</strong> <strong>DNA</strong>, det vill säga<br />

de olika baser, nukleotider, som <strong>DNA</strong> består av. Dessutom<br />

in<strong>går</strong> primrar som har <strong>till</strong> uppgift att hitta STR-bitarna och<br />

visa var på <strong>DNA</strong>:t kopiering<strong>en</strong> ska börja. Till primrarna är<br />

äv<strong>en</strong> fluoroforer (som är inmärkta i tre olika färger) bundna.<br />

Det är fluoresc<strong>en</strong>s<strong>en</strong> hos dessa som i slutet av <strong>analys</strong><strong>en</strong> visar<br />

vad som ska detekteras. Taq-polymeras är ett <strong>en</strong>zym som tål<br />

hög värme och som styr själva byggandet av kopiorna.<br />

Blandning<strong>en</strong> av prov och PCR-mix placeras i <strong>en</strong> brunn i<br />

<strong>en</strong> platta som totalt innehåller 96 brunnar. Man använder inte<br />

alla brunnar så på varje platta får man plats med 44 prover<br />

samt kontroller. Negativ-kontroll<strong>en</strong> innehåller bara vatt<strong>en</strong><br />

och ska alltså inte ge något <strong>DNA</strong>-resultat alls. Positiv-kontroll<strong>en</strong><br />

innehåller ett <strong>DNA</strong>-prov där mängd<strong>en</strong> och resultatet<br />

är känt.<br />

Plattan placeras i <strong>en</strong> PCR-maskin som eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> är ett<br />

programmerbart värmeblock som ändrar temperatur efter ett<br />

visst schema.<br />

Först upphettar man <strong>till</strong> 94 grader. Då särar d<strong>en</strong> dubbelsträngade<br />

<strong>DNA</strong>-molekyl<strong>en</strong> på sig <strong>till</strong> två <strong>en</strong>kelsträngar och<br />

alla <strong>en</strong>zymreaktioner upphör. Därefter kyler man <strong>till</strong> 59 grader,<br />

varpå primrarna fäster på sina specifika ställ<strong>en</strong> på strängarna.<br />

När temperatur<strong>en</strong> sedan höjs <strong>till</strong> 72 grader använder Taqpolymeraset<br />

PCR-mix<strong>en</strong>s nukleotider för att bygga upp<br />

dubbelsträngade kopior av STR-bitarna. Det hela bygger på<br />

att A och T bara kan kopplas med varandra liksom C och G<br />

på samma sätt bara kan kopplas ihop med varandra. Har<br />

<strong>en</strong>kelsträng<strong>en</strong> sekv<strong>en</strong>s<strong>en</strong> A-T-T-C-A-T-T-C kan inte polymeraset<br />

bygga på med något annat än T-A-A-G-T-A-A-G.<br />

För varje cykel, det vill säga omgång om dessa tre olika<br />

temperatursteg om vardera <strong>en</strong> minut, har antalet kopior av<br />

STR-bitarna fördubblats. Efter första cykeln har man dubbelt<br />

så många kopior som från början, efter andra fyra gånger så<br />

många, efter tredje sexton gånger och så vidare. Vid <strong>en</strong> vanlig<br />

<strong>DNA</strong>-<strong>analys</strong> kör man 28 cykler. På cirka tre timmar får<br />

man omkring 100 miljoner kopior.<br />

PCR-metod<strong>en</strong> är mycket lik kropp<strong>en</strong>s eg<strong>en</strong> <strong>DNA</strong>-process<br />

vid celldelning. När <strong>en</strong> cell delas och blir två celler fördubbblas<br />

äv<strong>en</strong> <strong>DNA</strong>:t - och d<strong>en</strong>na kopiering sker exakt, något som<br />

är <strong>en</strong> stor fördel vid <strong>en</strong> kriminalteknisk <strong>analys</strong> där exakthet<br />

och reproducerbarhet är ett måste.<br />

Förkortningar<br />

CODIS Combined <strong>DNA</strong> Index System<br />

<strong>DNA</strong> Deoxyribo Nucleic Acid<br />

PCR Polymerase Chain Reaction<br />

STR Short Tandem Repeats


SÄRTRYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 1-2005<br />

Separering och utläsning<br />

Slutresultatet av PCR-kopiering<strong>en</strong> av spåret på vår tops är<br />

nu ett prov som innehåller stora mängder av olika STR-bitar<br />

som är märkta med molekyler som kommer att fluorescera<br />

vid d<strong>en</strong> slutliga utläsning<strong>en</strong>. Dessa ska nu sorteras och separeras<br />

från varandra. Det gör man med hjälp av kapillär-elektrofores<br />

som utnyttjar det faktum att STR-bitarna är negativt<br />

laddade.<br />

Plattan lyfts ur PCR-maskin<strong>en</strong> och placeras i <strong>DNA</strong>-typbestämningsmaskin<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong>na suger upp provet i små kapilllärer<br />

och kopplar på <strong>en</strong> stark elektrisk spänning. De olika<br />

STR-bitarna börjar vandra g<strong>en</strong>om kapillär<strong>en</strong>. De kortaste<br />

fragm<strong>en</strong>t<strong>en</strong> rör sig snabbast ig<strong>en</strong>om och de längre tar lite mer<br />

tid på sig.<br />

Nu kan man med hjälp av avancerade datorer skilja melllan<br />

STR-bitar som har olika längd och olika färg. I slutet av<br />

kapillär<strong>en</strong> finns <strong>en</strong> detektor som mäter fluoresc<strong>en</strong>s<strong>en</strong> och<br />

visar det hela som toppar i ett elektroferogram. Här finns tre<br />

olika kanaler vilka är samma som de tre färgerna. Det är toppparnas<br />

placering som är intressant, topparnas höjd anger<br />

kvalitet<strong>en</strong>. Det var ju för att få lagom höga toppar som man<br />

inledde med att göra <strong>en</strong> konc<strong>en</strong>trationsberäkning.<br />

Samtidigt körs <strong>en</strong> standard som innehåller <strong>DNA</strong>-bitar<br />

med kända längder. Kalibrering sker alltså vid varje <strong>analys</strong>.<br />

G<strong>en</strong>eMapper<br />

G<strong>en</strong>eMapper är det dataprogram som omvandlar toppparna<br />

i elektroferogrammet <strong>till</strong> <strong>en</strong> sifferkombination, själva<br />

<strong>DNA</strong>-profil<strong>en</strong>. Här görs också <strong>en</strong> kontroll där G<strong>en</strong>eMapper<br />

visar på prover där det finns frågeteck<strong>en</strong> eller differ<strong>en</strong>ser<br />

<strong>en</strong>ligt SKL:s kvalitetskriterier. Systemet är <strong>till</strong> exempel inställt<br />

för att varna vid ofullständiga <strong>DNA</strong>-profiler och vid blandbilder,<br />

det vill säga då man kan misstänka att det i provet finns <strong>DNA</strong><br />

från två eller flera personer.<br />

Spåret från vår tops ger <strong>en</strong> fullständig <strong>DNA</strong>-profil i<br />

G<strong>en</strong>eMapper och d<strong>en</strong> sifferkombination som blir resultatet<br />

skickas <strong>till</strong> Forum, som kopplar ihop det hela med rätt är<strong>en</strong>de.<br />

Exempel på elektroferogram.<br />

Plattan sätts in i <strong>DNA</strong>-typbestämningsmaskin<strong>en</strong>.<br />

Kapillärerna - mycket smala rör - syns<br />

i högra del<strong>en</strong> av bild<strong>en</strong>.<br />

Utvärdering med hjälp av G<strong>en</strong>eMapper.<br />

4


CODIS - Combined <strong>DNA</strong> Index System<br />

Foto: Göran Billeson<br />

Träffrapport<br />

5<br />

Vilka <strong>DNA</strong>-register finns?<br />

På SKL:s Biologi<strong>en</strong>het finns sedan 1 april 1999 ett <strong>DNA</strong>spårregister,<br />

ett <strong>DNA</strong>-misstänktregister och ett <strong>DNA</strong>register.<br />

I <strong>DNA</strong>-spårregistret får <strong>DNA</strong>-resultat från <strong>analys</strong><br />

av spår som säkrats i samband med brottsutredning<br />

och som inte kan kopplas <strong>till</strong> <strong>en</strong> person, registreras. När<br />

spåret kan kopplas <strong>till</strong> <strong>en</strong> person, dvs vid träff mot person,<br />

gallras det från spårregistret. Spåret får som längst<br />

ligga kvar i <strong>DNA</strong>-spåregistret i 30 år.<br />

I <strong>DNA</strong>-misstänktregistret finns alla skälig<strong>en</strong><br />

misstänkta (kroppsbesiktigade) personer som inkommmer<br />

<strong>till</strong> SKL i <strong>en</strong> biologisk undersökning.<br />

I <strong>DNA</strong>-registret registreras <strong>DNA</strong>-resultat<strong>en</strong> från<br />

personer som g<strong>en</strong>omgått <strong>en</strong> <strong>DNA</strong>-<strong>analys</strong> under brottsutredning<strong>en</strong><br />

och dömts för ett allvarligt brott på vilket<br />

det kan följa fängelse i mer än två år. Uppgifterna om <strong>en</strong><br />

person i <strong>DNA</strong>-registret gallras efter avtjänat fängelsestraff<br />

plus tio år.<br />

Ett nytt lagförslag är på gång, och inom <strong>en</strong> ganska<br />

nära framtid kommer trolig<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> alla personer som<br />

begått brott på vilket det kan följa fängelse att kunna<br />

registreras i <strong>DNA</strong>-registret.<br />

SÄRTRYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 1-2005<br />

Träffhantering och träffrapportering<br />

Varje dag tas <strong>en</strong> lista med resultat<strong>en</strong> i alla registerär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />

fram. D<strong>en</strong> skrivs ut och man <strong>går</strong> ig<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> är<strong>en</strong>de för är<strong>en</strong>de.<br />

Eftersom det blivit <strong>en</strong> fullständig <strong>DNA</strong>-profil i vårt är<strong>en</strong>de<br />

registreras det i spårregistret och med <strong>en</strong> knapptryckning godkänner<br />

man att detta äv<strong>en</strong> förs över <strong>till</strong> CODIS för jämförelser<br />

mellan de olika registr<strong>en</strong>. Om man inte får fram någon <strong>DNA</strong>profil<br />

skrivs naturligtvis äv<strong>en</strong> detta in i är<strong>en</strong>det i Forum. En<br />

<strong>DNA</strong>-redovisning sänds <strong>till</strong> uppdragsgivar<strong>en</strong> som i princip får<br />

reda på att <strong>DNA</strong>-spåret från tops<strong>en</strong> nu finns registrerat i spårregistret.<br />

På natt<strong>en</strong> körs dag<strong>en</strong>s <strong>DNA</strong>-profiler mot CODIS och nästa<br />

morgon kan rapporterna från CODIS hämtas upp och föras in i<br />

Forum. Nu ser man om det blivit träffar mot person eller mot<br />

spår. I vårt fall blev det träff mot 37 andra spår i spårregistret,<br />

m<strong>en</strong> inte mot någon person i <strong>DNA</strong>-registret.<br />

De träffar som datorn pres<strong>en</strong>terar godkänns manuellt. Det<br />

brukar bli runt 50 träffar i veckan. Träffrapporter spår mot spår<br />

sänds i pappersform <strong>till</strong> <strong>en</strong> särskild adress på varje polismyndighet.<br />

Samtidigt får d<strong>en</strong> som begärt undersökning<strong>en</strong> ett mail med<br />

<strong>en</strong> kopia av träffrapport<strong>en</strong>.<br />

I och med att man har hittat <strong>DNA</strong> och redovisat resultat<strong>en</strong><br />

inklusive sökningarna i registr<strong>en</strong> slutar SKL:s uppdrag och är<strong>en</strong>det<br />

avslutas i Forum.<br />

För vår kriminaltekniker är dock inte är<strong>en</strong>det avslutat än. Han<br />

får i träffrapport<strong>en</strong> reda på att det spår han sände in gav träff mot<br />

37 andra spår i spårregistret. Det handlar om villa- och läg<strong>en</strong>hetsinbrott<br />

i stora delar av Sverige. Nu har alltså gärningsmannn<strong>en</strong><br />

lämnat spår på 38 olika brottsplatser, m<strong>en</strong> man vet fortfarande<br />

inte vem han är.<br />

En månad s<strong>en</strong>are<br />

I samband med ett grovt rån på annan ort grips <strong>en</strong> gärningsman<br />

och ett blodprov, ett jämförelseprov för <strong>DNA</strong>-<strong>analys</strong>, tas<br />

och skickas <strong>till</strong> SKL.<br />

Väg<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om SKL liknar det för ett registerär<strong>en</strong>de med d<strong>en</strong><br />

skillnad<strong>en</strong> att jämförelseprover och registerär<strong>en</strong>d<strong>en</strong> aldrig hanteras<br />

samtidigt och <strong>går</strong> olika vägar g<strong>en</strong>om SKL. För ett jämförelseprov<br />

är man också mycket noga med att kontrollera att namn och<br />

personuppgifter finns med och stämmer. Det handlar ju om att<br />

att kunna fällas för ett brott och att ev<strong>en</strong>tuellt hamna i ett register.<br />

Saknas tydliga personuppgifter makuleras provet.<br />

Av ett blodprov tar man ut 3 mikroliter och av ett salivprov/munskrapsprov<br />

klipper man <strong>en</strong> del av tops<strong>en</strong>. Sedan sker<br />

<strong>analys</strong> och träffhantering på liknande sätt som för register-är<strong>en</strong>det.<br />

Träff person - spår!<br />

När jämförelseprovet körs mot CODIS får man träff mellan<br />

person och spårregistret. Det visar sig att rånar<strong>en</strong> är samma person<br />

som tidigare har lämnat <strong>DNA</strong>-spår vid ett stort antal villaoch<br />

läg<strong>en</strong>hetsinbrott i stora delar av landet, och därmed ökar<br />

möjligheterna att klara upp äv<strong>en</strong> dessa. Det är inte ovanligt att<br />

personer som sysslar med grov brottslighet äv<strong>en</strong> har <strong>en</strong> hel del<br />

“mängdbrott” på sitt samvete.<br />

Text: EvaMarie Törnström<br />

Foto: Marcus Andrae<br />

Illustrationer: Martin Ek<br />

Tack <strong>till</strong> alla på SKL:s Biologi<strong>en</strong>het<br />

som hjälpt <strong>till</strong> med innehållet i artikeln!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!